Sök:

Sökresultat:

64 Uppsatser om Höga kusten - Sida 2 av 5

UtvÀrdering av strömmÀtningar vid Höga Kusten : Strömmars betydelse för lokalisering av odlingslokaler och utformning av kontrollprogram i kustomrÄden

A study was made to evaluate how current measurementscould help to determine how particles from fish farms are dispersed. During sixweeks of the summer 2012, two different current measurements were conducted.One of them consisted of measurements each fifth minute at 5 m and 15 m atthree locations for 14-16 days each. The other consisted of profilemeasurements at each location at four times during the period of six weeks. Forthe current measurements two instruments (model RCM 9) were used. A two weekmeasurement can give enough data to make an evaluation of how the currents at alocation will transport litter from a fish farm.

Trönninge hÀstby

Arbetet presenterar ett förslag till en hÀstby i Trönninge, en tÀtort fem kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hÀstby kan se ut, vad som behöver ingÄ och hur man ordnar det praktiskt. Varberg ligger lÀngs kusten i Hallands lÀn ca 7 mil frÄn Göteborg. I Varberg finns det idag inga hÀstbyar, men hÀstintresset i kommunen Àr mycket stort vilket ger ett bra underlag för en hÀstby. Varbergs kommun hÄller idag pÄ att göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av utbyggnadsomrÄdena skall bli ett hÀstboende. HÀstbyar Àr ett ganska nytt fenomen som dyker upp pÄ mÄnga olika stÀllen i Sverige.

Angrepp av snytbagge och svart granbastborre i Norrland : skadelÀget pÄ SCA's marker en vegetationsperiod efter plantering

Snytbagge (Hylobius abietis L.) och svart granbastborre (Hylastes cunicularius L.) Àr tvÄ allvarliga skadegörare i skogsplanteringar. Det har berÀknats att om inte nysatta plantor kan skyddas mot snytbagge skulle angreppen Ärligen kosta skogsbruket i Sverige mellan 0,5 och 1 miljard kronor som en följd av dyrare föryngringar och minskad skogsproduktion. Tills nyligen visar den praktiska erfarenheten att skadetrycket frÄn snytbagge i Norrland avtar norröver och med ökande avstÄnd till kusten. Under de senaste Ären har dock SCA?s skogspersonal tyckt sig se allvarligare angrepp i Norrlands inland av snytbaggen.

Ett kustnĂ€ra boende i omvandling : En fallstudie vid Åhuskusten i SkĂ„ne

Studien tar sin utgĂ„ngspunkt i de Ă€ndringar i detaljplanerna som byggnadsnĂ€mnden nyligen antagit för omrĂ„dena lĂ€ngs kusten vid VantamansvĂ€gen och GlansabovĂ€gen strax söder om Åhus. FrĂ„gan om synen pĂ„ omrĂ„det Ă€r aktuell och samrĂ„det i samband med Ă€ndringarna avslöjar att boende i omrĂ„det inte delar kommunens syn. Syftet var att undersöka kommunens och de boendes syn pĂ„ omrĂ„det och den Ă€ndring som gjort i detaljplanen. Det var ocksĂ„ ett syfte att utagera varför kommunen valt att ta upp Ă€ndringarna enligt ett enkelt planförfarande framför ett normalt. Det beslutades sent i undersökningen att detaljplanen för omrĂ„det vid VantamansvĂ€gen hade upphĂ€vts.

Stranderosion i SkÄne

Erosion Àr en stÀndigt pÄgÄende process som formar om vÄrt landskap. LÀngs med kusten pÄgÄr ett samspel mellan vind, vÄgor, strömmar och sediment. Ett omrÄde kan sÀgas vara utsatt för erosion om mÀngden borttransporterat material Àr större Àn den mÀngd som avsÀtts. Det omvÀnda kan ocksÄ intrÀffa, det vill sÀga att strÀnder vÀxer. Detta kallas för ackumulation.

Strandskyddslagstiftningen: ett effektivt skydd eller en urholkad lagstiftning?

I Sverige infördes de första provisoriska strandskyddsreglerna genom lagstiftning under 1950-talet för att trygga det ökade behovet av rekreation och friluftsliv vid strÀnderna. Genom en lagÀndring 1975 blev strandskyddet obligatoriskt och gÀller sedan dess vid kusten, sjöar och vattendrag. Strandskyddet innebÀr ett generellt förbud mot att inom 100 meter frÄn vattenlinjen uppföra nya byggnader, anlÀggningar eller vidta liknande ÄtgÀrder. Under Ären har dock en kritik mot strandskyddsreglerna vuxit sig allt starkare. FrÀmst har det varit den generösa kommunala dispensgivningen som har varit föremÄl för kritik.

Riskanalys pÄ Karlshamnsverket - PÄverkan vid en framtida höjning av havsnivÄn

MÀnniskan har genom sin industriella framfart bidragit till ökade nivÄer av vÀxthusgaser i atmosfÀren och pÄ sÄ sÀtt rubbat den balans av gaser som naturligt förekommer. En klimatutveckling med trender som tyder pÄ en framtid med varmare klimat Àr en av konsekvenserna av den process vi i alldagligt tal benÀmner vÀxthuseffekten.Ett varmare klimat förvÀntas medföra förÀndringar av en rad faktorer, dÀr medelvattenstÄndet i vÀrldshaven Àr en. Med en geografisk lokalisering i direkt anknytning till kusten och en topografisk lokalisering pÄ dryga 2.65 m över havet skulle Karlshamnsverket kunna vara i farozonen för de konsekvenser en höjning av intilliggande hav kan medföra. Karlshamnsverket Àr ett vÀrmekraftverk som Àgs och drivs av Karlshamn Kraft AB. AnlÀggningen ligger utanför Karlshamn, vid Blekinges kust, och redan idag rÄder viss problematik vid högvattenstÄnd.

VÀsterport och stadens utveckling i den nordvÀstra delen av Karlskrona

Examensarbetet kommer att struktureras utifrÄn sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planomrÄdet. En genomgÄng av temana nya perspektiv, tillgÀnglighet, bebyggelse och rekreation utgör sÄledes den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgÄng och beskrivning av tvÄ analysmetoder kommer att behandlas i del III.

USA:s och Sveriges betraktelse över sjöminkrigföringens strategiska roll i ett historiskt perspektiv

I USA:s nya maritima strategi anges kravet att kunna upptrÀda med marina enheter i farvatten frÄn havet intill kusten. För att kontrollera det kustnÀra havsomrÄdet krÀvs effektivitet inom krigföring pÄ och under ytan.  Den nya maritima strategin har lyft fram minkrigföringens roll. Minvapnet framstÀlls dels som ett hot men ocksÄ som en möjlighet att utnyttja i offensiva och defensiva syften. Med de nya strategiska kraven har amerikanska marinen vidtagit ÄtgÀrder för att förbÀttra kapaciteten inom minkrigföringen. En historisk jÀmförelse mellan USA som enda kvarvarande supermakt och Sverige som en smÄstat belÀgen vid ett innanhav idealiskt för minkrigföring kan ge intressanta aspekter pÄ minkrigföringens strategiska roll.Denna studie fokuserar pÄ USA:s och Sveriges syn pÄ minkrigföringens strategiska roll under 100 Är, 1900 ? 2000.

VÀsterport och stadens utveckling i den nordvÀstra delen av Karlskrona

Examensarbetet kommer att struktureras utifrÄn sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planomrÄdet. En genomgÄng av temana nya perspektiv, tillgÀnglighet, bebyggelse och rekreation utgör sÄledes den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgÄng och beskrivning av tvÄ analysmetoder kommer att behandlas i del III.

LÀgger strandskyddet en död hand över Lysekil? ? om mottagandet av det utökade strandskyddet och dess förvÀntade effekter pÄ kommunens utveckling

Lysekils kommun har en minskande och Äldrande bofast befolkning samtidigt som befolkningen drastiskt ökar under sommarmÄnaderna. UngefÀr hÀlften av bostÀderna stÄr tomma under stora delar av Äret. Turister och fritidsboende utgör en tillgÄng för kommunen i form av besöksnÀring, samtidigt bidrar de till stigande bostadspriser. SÄledes Àr inte fler fritidshus önskvÀrt utan snarare billigare bostÀder för Äretruntboende dÀr ett havsnÀra lÀge inte Àr prioriterat (Lysekil 2012).Strandskyddet Àr till för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng till strÀnderna och att skydda viktiga miljöer för vÀxter och djur (SFS 1998:808). LÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland har i december 2014 antagit den strandskyddsremiss i vilken det har skett en utökning av strandskyddet frÄn generellt 100 meter till 300 meter lÀngs den bohuslÀnska kusten.

Planering info?r ett stigande hav : en kvalitativ studie om hur Stockholms stads politiker och planerare fo?rha?ller sig till klimatanpassning info?r ho?gre havsniva?er

Uppva?rmningen av klimatet resulterar i att havsniva?n stiger globalt. Detta riskerar att fa? omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet fo?r omra?den som angra?nsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och fo?rva?ntas ta ett stort ansvar fo?r klimatanpassning.

Ny strandskyddslag : en generell metod för att utse omrÄden för lÀttnader i strandskyddet pÄ landsbygden

En ny strandskyddslag trÀder i kraft den 1 juli 2009. Anledningen till att ett nytt lagförslag har vuxit fram Àr att det har ansetts finnas brister i nuvarande strandskyddsregler och det har medfört att dagens regler Àr pÄ vÀg att urholkas. StrÀnderna vid kusten och runt de större sjöarna kommer att fÄ ett förstÀrkt skydd medan lÀttnader i strandskyddet kan bli aktuellt vid sjöar pÄ landsbygden. Den nya lagen möjliggör en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen genom att kommunerna kommer att fÄ ansvar för upphÀvande och dispens frÄn strandskyddet vilket gör att strandskyddsfrÄgorna blir en naturlig del av den kommunala samhÀllsplaneringen. Kommunerna ska dessutom i sin översiktsplan utse omrÄden som kommer att bli aktuella för lÀttnader i strandskyddet pÄ landsbygden.

Örebro lĂ€ns turism: en jĂ€mförande studie emot övriga stora turistregioner

Denna undersökning handlar om hur videofilm anvÀnds i undervisningen. Med videofilm avser jag TV, DVD, VHS och filmklipp frÄn Internet eller andra kÀllor. Jag utgick frÄn tre möjligheter med anvÀndandet av videofilm i undervisningen: ?   videofilm som eleverna kan öva till nÀr de kommer hem, till exempel instruktionsfilmer ? filmning av eleverna ? förevisning av skickliga musikerFör att ta reda pÄ olika strÄklÀrares tankar och erfarenheter av mediet genomförde jag nio intervjuer. Jag ville ocksÄ veta efterfrÄgan pÄ instruktionsvideos bland strÄklÀrare och kontaktade olika producenter och distributörer.

Att marknadsföra regioner : En kvalitativ studie om hur kommuninformatörerna i Höga Kusten Norrköping/Linköping, Östra SmĂ„land/Öland upplever samarbetet mellan regioner sett ur ett marknads­föringsperspektiv.

Trots att stress tidigt i livet kan leda till ohÀlsa i vuxenlivet finns det förhÄllandevis fÄ studier av psykobiologiska aspekter av stress bland ungdomar i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sjÀlvrapporterad stress (n=412) och salivkortisol (n=278) hos friska skolungdomar i Ärskurs 8 och 9 i tvÄ Stockholmsskolor. Vidare undersöktes könsskillnader och skillnader mellan Ärskurser i sjÀlvrapporterad stress respektive salivkortisol. Data samlades in via ett sjÀlvskattningsformulÀr som mÀter generell stress samt genom salivprover tagna vid fem tillfÀllen under en dag. Resultaten visade pÄ ett signifikant samband mellan sjÀlvrapporterad stress och salivkortisol (r=0,29) vid en tidpunkt.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->