Sökresultat:
215 Uppsatser om Hög tolerans - Sida 15 av 15
Ăr grĂ€set grönare pĂ„ andra sidan? : en studie kring naturgrĂ€splaner i fotbollsarenor
De stora fotbollsligorna i Europa spelar höst till vÄr, medan vi i Sverige spelar vÄr till höst. DÄ vi i Sverige kan se problematik med lÄg tÀckningsgrad och slitna grÀsmattor under vÄr sÀsong, vad hÀnder om vi skulle spela mellan höst till vÄr? UEFA stÀller krav pÄ att fotbollsplanen skall vara spelbar för alla matcher under sÀsongen. Problematiken pÄ svenska fotbollsarenor under vintern Àr den lÄga temperaturen och dÄlig ljustillgÄng kombinerat med mekaniskt slitage.
Syftet Àr dÄ att belysa problematiken med att upprÀtthÄlla en tillfredstÀllande spelkvalitet pÄ naturgrÀs i fotbollsarenor.
Uppsatsen avgrÀnsar sig genom att behandla problematiken i Skandinavien och frÀmst södra Sverige. Ekonomi, konstgrÀsbanor, drÀnering och vÀrmetillförsel berörs endast ytligt.
Avfallshanteringspolitik i den neutrala staten: en utmaning för den liberala demokratin?
MiljöfrÄgorna och vikten av ett vÀrldsomfattande arbete i riktning mot en ekologiskt hÄllbar utveckling har sedan FN: s vÀrldstoppmöte för miljö och utveckling i Rio 1992 haft en framtrÀdande plats i den svenska politiken. Det har framförallt betonats att vÀrldens miljöproblem endast kan lösas i de fall mÀnniskans livsstil, vanor och rutiner förÀndras samt att miljöfrÄgorna dÀrför bör införlivas i alla aspekter av samhÀllet, i politiken sÄvÀl som i vardagslivet. För svenska hushÄll har detta bland annat inneburit att rutinerna kring hushÄllsavfallet förÀndrats med krav pÄ kÀllsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock Ànnu inte fÄtt fullt genomslag i alla hushÄll. MÄnga individer försöker naturligtvis stÀlla om sin livsstil pÄ olika sÀtt, men mycket pekar ocksÄ pÄ att denna utveckling gÄr relativt lÄngsamt vilket delvis kan förklaras med att miljöarbetet i Sverige och i vÀrlden Àr en förhÄllandevis ny företeelse. Dock kan efterslÀpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hÄllbar livsstil ocksÄ vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan pÄ hushÄllen ? avfallshanteringspolitiken, Àr lÄg.
Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten
Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad fenomenet stadsmÀssighet
innebÀr och att dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för detta stadsbyggnadsfenomen
och som följd av detta pÄ ett bÀttre sÀtt kunna handskas med det i diskussion
och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmÀssigt
byggande
innebÀr enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skÀl att
bygga stadsmÀssigt och vad finns det för faktorer som försvÄrar möjligheterna
att skapa stadsmÀssiga stÀder? Vidare presenteras tre svenska
stadsbyggnadsprojekt
dÀr stadsmÀssighet har stÄtt i centrum. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier
samt studiebesök.
Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgÄng dÀr begreppen stad,
stadsmÀssighet, urban och urbanitet diskuteras.
Den fysiska planeringens möjligheter och begrÀnsningar - att frÀmja fysisk aktivitet
Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att frÀmja fysisk aktivitet. Idag har mÄnga en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter pÄ vÄra kroppar och vÄr hÀlsa. MÀnniskor Àr i grunden skapade för att utföra sysslor som krÀver fysisk aktivitet och nÀr vi i dagens samhÀlle inte kan tillgodose oss detta behov pÄ ett naturligt sÀtt i vardagen börjar vi pÄ olika sÀtt mÄ dÄligt, bÄde fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen Àr en viktig faktor gÀllande vilken mÀngd fysisk aktivitet vi uppnÄr. Hur det pÄverkar oss och vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har gÀllande att frÀmja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete.
Hur arbetarkollektivet framstÀlls i de historiska lÀroböckerna skrivna under 1900-talet
3.1. Avslutande diskussionDe resultat jag kommit fram till i min undersökning av lĂ€roböcker i historia skrivna 1922 till och med 1954 inte ger nĂ„got större utrymme Ă„t striderna fackförening/strejk och den politiska socialismen. Böckerna förmedlar överlag en negativ bild av dessa strider och de sĂ„gs som ett hot mot det rĂ„dande borgerliga samhĂ€llet. Dock fĂ„r dessa strider en större betydelse för varje decennium. Ă
ström skriver att fram till mellankrigstiden skulle historia och lÀroböckerna förmedla stolthet över att vara nordbo samt stolthet över den Àldre svenska historien.