Sökresultat:
1466 Uppsatser om Hög presterande chefer - Sida 36 av 98
MÄlstyrning som motiverar : En studie om hur chefer motiverar medarbetarna i mÄlstyrningsprocessen
Socialt arbete i Sverige bedrivs inom offentlig samt privat regi och Àr underordnad politisk styrning. Inom de offentliga förvaltningarna finansierar politikerna förvaltningarna som bed-rivs utan vinstintresse och arbetar för att implementera politiska idéer och visioner i arbetet. Alla verksamheter under politisk styrning arbetar efter olika samhÀllsuppdrag dÀr olika mÄl ska implementeras för att vidareutveckla verksamheterna och anpassas efter de förÀndringar som sker i samhÀllet.Studiens syfte var att ta reda pÄ hur enhetschefer inom SocialtjÀnsten motiverar sina medarbe-tare att arbeta med de politiska verksamhetsmÄlen. Studiens empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer inom SocialtjÀnsten i Halmstad. DÀrefter tolkades empirin genom en hermeneutisk ansats för att fÄ en förstÄelse för materialet.
"Resource Management" - organisatoriska konsekvenser för utveckling i arbetet? : En studie av resurschefers och medarbetares uppfattningar om ett nytt arbetssÀtt
Uppsatsen syftar till att analysera organisatoriska konsekvenser som skapas genom "Resource Management". Detta arbetssĂ€tt ("Resource Management") innebĂ€r kortfattat att varje medarbetare har tvĂ„ chefer; en resurschef som ansvarar för individuell kompetensutveckling och resursallokering och en arbetschef vilken ansvarar för produktionen inom projekt och service.Vi har anvĂ€nt oss av ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt bestĂ„ende av sammanlagt tio intervjuer med resurschefer, medarbetare och förĂ€ndringsledare, samt dokumentstudier för att uppnĂ„ studiens syfte.Vi tycker oss ha funnit att det inte existerar en optimal vĂ€xelverkan mellan organisationens produktionslogik och utvecklingslogik, vilket pĂ„verkar möjligheterna till utveckling i arbetet. Vidare kan "Resource Management" betraktas som positivt och "lyxigt". Ă
andra sidan kan en organisatoriskt inbyggd konflikt ha negativ inverkan pÄ utvecklingsmöjligheterna. Sammantaget konstaterar vi att organisationen har genomfört en generös och djÀrv satsning i syfte att öka utvecklingen i arbetet men stÀller oss samtidigt frÄgande till hur pass genomförbart detta Àr i realiteten, dÄ tillrÀckligt utrymme för reflektion inte tycks ges.
Chefsrekrytering : Hur fungerar det?
En rekrytering kan handla om allt ifrÄn att anstÀlla en sommarvikarie till att hitta en ny chef för ett stort företag. Att anstÀlla en ny chef Àr en omfattande process dÄ det gÀller för företaget att hitta rÀtt person för tjÀnsten. I litteraturen finns mycket beskrivet om hur en rekryteringsprocess gÄr till och denna studie handlar om att undersöka huruvida rekrytering av chefer skiljer sig frÄn rekrytering av övriga medarbetare eller inte samt om det finns nÄgra skillnader mellan intern och extern chefsrekrytering.NÀr en rekryteringsprocess pÄbörjas Àr det viktigt att göra ett grundligt förarbete. Detta kan ske i form av en arbetsanalys, eller en revidering av en befattningsbeskrivning, vilket Àr vanligast vid rekrytering av chefer. DÀrefter utarbetas en kravspecifikation som ligger till grund för den fortsatta processen, det Àr den som specificerar vad det Àr företaget Àr ute efter.Att söka efter kandidater till en tjÀnst kan ske pÄ flera olika sÀtt.
Arbetsmotivation : Att arbeta i dagligvaruhandel
SammanfattningMotivation Àr ett mycket övergripande begrepp. NÀstan allt som vi mÀnniskor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. VÄrat beteende Àr en verkan av den motivation som vi kÀnner eller upplever i en viss situation, dock Àr det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003).Abraham Maslow Àr ett förekommande namn nÀr man talar om motivation och nÀr vi pratar om vad mÀnniskan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en behovshierarki hos mÀnniskan, ocksÄ kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla kÀnner olika behov och att vi agerar efter dessa.
Verksamhetsstyrning och kompetens
Vid Uddeholm Tooling AB, som Àr belÀget i Hagfors, pÄgÄr flera strategiska processer som stöd i utvecklingsarbetet mot en modern verksamhetsstyrning. Den hÀr uppsatsen har genomförts mot bakgrund av uppgifter i en tidigare studie vid Uddeholm Tooling AB, vilken visade att mÄnga samtidigt pÄgÄende processer kan försvÄra lÀrandet och förstÄelsen för dessa i organisationen. Den framhöll Àven mellanchefernas betydelse vid förÀndringsarbete. PÄ plats i Hagfors genomförde vi en kvalitativ undersökning under tvÄ dagar. Tio chefer intervjuades tvÄ och tvÄ, dÀr syftet var att undersöka vilken uppfattning cheferna har om sambandet mellan de strategiska processerna. Vi ville Àven upptÀcka faktorer som pÄverkar chefernas möjlighet att bidra till medarbetarnas förstÄelse. De strategiska processerna pÄ Uddeholm Tooling AB Àr utvecklingsdagar, affÀrsplan, balanserat styrkort, UPS samt medarbetarundersökning.
Chefshandledning i grupp - en arena för insikt : En studie i hur kÀnslor kan tolkas utifrÄn utsagor om handledning
Detta Àr en fenomenologisk studie dÀr jag med utgÄngspunkt i ett socialpsykologisktperspektiv undersöker hur kÀnslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor omsjÀlvbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer dÀr enhetschefer i Stockholms StadutvÀrderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet Àr endel i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet dÀr Kompetensfonden,RiddarfjÀrden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ettsociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system.För att öka förstÄelsen av chefers ?inre? perspektiv har jag utifrÄn transkriberadefokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning,undersökt hur chefer uttrycker vad som format förÀndrad sjÀlvbild och pÄverkat derasvÀxande i sitt ledarskap.
Utveckling för samverkansprocesser - En jÀmförande studie om hur implementeringsstrategier i ett urbant utvecklingsprojekt pÄverkade verksamheternas utveckling
Idag startas mÄnga projekt kring samverkan men de implementeras sÀllan i verksamheterna och ger sÄledes ingen bestÄende förÀndring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförÀndring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen Àr ett samverkansprojekt och projektet BÀrkraft Àr en del i Storstadssatsningen, vilken startades i BorÄs för att utveckla samverkan mellan verksamheter i BrÀmhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för lyckad samverkan Àr att vilja, kunna och förstÄ. Andra aspekter Àr hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier.
Inspirationsbenchmarking för förbÀttrad verksamhet för ABB Components i Ludvika
Offentliga verksamheter har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste tvÄ decennierna och forskarnas benÀmning för denna process Àr New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största vÀlfÀrdsproducenten har fÄtt en förÀndrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen Àr en vÀlfÀrdstjÀnst som mÄnga barnfamiljer anvÀnder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrÀtten. EfterfrÄgan av förskolelÀrare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som ocksÄ har pÄverkat behovet av att anstÀlla förskolelÀrare, det vill sÀga den nya lÀroplanen och lÀrarutbildningen. Detta har vÀckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhÄller sig till lönesÀttningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.
Vinnarna: à tta framgÄngsrika HR-chefer om identitet, strategi, och framtid i en skeptisk omgivning
The purpose of this essay is to examine Swedish HR-managers who have either received, or been nominated for, the award ?HR-manager of the Year?. We investigate the managers? personalities, how they think about their own role and HR?s function in the organization, all in an environment that can be characterized by some skepticism towards HR. We find the HR-managers to be ?winners?; strong individuals that are confident, communicative, and driven.
En kvalitativ studie om vad chefens utlÀndska bakgrund har för betydelse i arbetet som första linjens chef inom Àldreomsorgen
Med bakgrund till den tidigare forskningen som pekar pÄ en ojÀmlik arbetsförutsÀttning och en stark underrepresentation av mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som intagit chefspositioner har intresset till denna studie vÀckts. Det Àr ett viktigt omrÄde att studera med tanke pÄ den stora andelen mÀnniskor som invandrar eller invandrat till Sverige och som ska ta del av det nya landet och samhÀllet. Syftet med studien har varit att undersöka personliga erfarenheter frÄn första linjens chefer som arbetar inom kommunal Àldreomsorgen och hur de upplever att deras utlÀndska bakgrund kan ha betydelse i rollen som chef. I föreliggande studie har antidiskriminering och intersektionalitet anvÀnts som teoretiska ramverk för denna uppsats. Antidiskriminerande arbete hjÀlper oss att förstÄ innebörden av diskriminering, inkludering och exkludering medan intersektionalitet hjÀlper oss att förstÄ sambanden i hur olika maktordningar samverkar i ett samhÀlle. Genom att kombinera dessa teorier fÄr vi en bredare förstÄelse för uppsatsens frÄgestÀllning. För att komma nÀrmare syftet i studien har kvalitativ metod anvÀnts och det hermeneutiska perspektivet varit en utgÄngspunkt, dÀr intervjuer varit förutsÀttningen för denna studie. Sex chefer med utlÀndsk bakgrund har intervjuats. Resultaten frÄn studien visar att den utlÀndska bakgrunden som chef har betydelse i vissa fall.
Svensk företagsledning i Ungern
Svenska företag har varit pÄ plats i Ungern sedan flera Ärtionden, men i allt högre grad efter maktskiftet 1990 nÀr landet övergick frÄn planekonomi till marknadsekonomi. Jag har genom en djupgÄende och en kompletterande studie undersökt och analyserat svensk företagslednings erfarenheter av verksamhet i Ungern och av ungersk affÀrskultur.Min studie visar att den ungerska affÀrskulturen har frÀmst efter 1990 genomgÄtt förÀndringar som gjort att samarbetet med bl a svenska företagare flyter lÀttare och numera leds de flesta svenska företagen av ungerska chefer, vilket tidigare inte var fallet..
GeoenergiborrhÄl som avviker och hamnar under en grannes fastighet : gör de intrÄng i grannens ÀganderÀtt?
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att belysa hur idrottslÀrare gÄr till vÀga för att samtliga elever ska kÀnna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lÀrande under idrottslektionen.Finns det nÄgra verktyg som idrottslÀrare anvÀnder för att eleven ska fÄ arbeta och utvecklas pÄ sin egen specifika nivÄ och i sÄ fall hur anvÀnds de?Finns det nÄgra likheter eller skillnader nÀr det gÀller verktygen som anvÀnds mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper?Hur dokumenterar lÀraren elevernas prestationer nÀr det gÀller skiftande prestationsnivÄer?Vad anser eleverna sjÀlva om hur lÀraren anvÀnder sina eventuella verktyg?MetodDen hÀr studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts pÄ olika skolan, bÄde gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslÀrare samt fyra stycken elever. De har spelats in pÄ bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats pÄ en intervjuguide och intervjuerna med lÀrarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna.
Belönings- och motivationssystem : en studie av tvÄ livsmedelsbutiker
I dagens samhÀlle förekommer mÄnga debatter om mÀnniskors rÀttigheter och arbetsmiljöer. Arbetsplatsen Àr ofta föremÄl för uppmÀrksamhet i media. Skandaler i media och social media har pekat pÄ hur viktigt det Àr med jÀmnlikhet och trivsel pÄ arbetsplatsen. Otrivsel bland anstÀllda har ökat succesivt med Ären bland olika företag och organisationer, sÄvÀl stora som smÄ. Det Àr dÀrför betydelsefullt att lyfta fram sÄdana problem för att systematiskt skapa grunden för förbÀttring.
I alla företag och organisationer regleras beteenden hos de anstÀllda i en incitamentstruktur som bestÄr av belöningar och bestraffningar.
Ledarskapets roll i chefskapet : En fallstudie dÀr uppfattningen av ledarskapet mellan chefer och medarbetare studeras i ett svenskt företag.
Ledarskapsrollen utvecklas och effektiviseras stÀndigt, vilket ofta leder till störreansvarsomrÄden för ledaren. NÀr en chef eller ledare fÄr fler uppgifter som ska lösas och bearbetas finns det en risk att vissa grundlÀggande uppgifter inte fÄr samma fokus, till exempel ledarskapet och relationen mellan chef och dennes medarbetare. Denna studie har som fokus att studera ett företag i Sverige som inte anvÀnder sig av ett rent ledarskapsprogram utan ett chefsprogram dÀr en del av programmet berör ledarskapsutveckling.Syftet med studien Àr att studera ledarskapet i företaget, bÄde utifrÄn vad företagsledningenföresprÄkar och hur anstÀllda uppfattar det. Det ger oss ett underlag som kan besvara vÄr frÄgestÀllning kring om det finns skillnader i det faktiska ledarskapet och det som ledningen vill bedriva.För att kunna uppnÄ vÄrt syfte har vi studerat material som vi fÄtt genom företaget samt kompletterat det med en intervju med en person som varit med och utformat programmet. För att fÄ en uppfattning om hur det faktiska ledarskapet fungerar har en enkÀt lÀmnats ut till chefer och deras medarbetare.
"Man kan inte vara ledare om man inte har nÄgra följare" : En kvalitativ studie om hur chefer upplever sin position
According to science internal communication is a complicated, yet very important, issue of organizations today. An organization with a successful internal communication shows better results both economically and in terms of coworker satisfaction. The two main theories on communication are sensemaking and transmission. After a century with a transmissionary point of view, researchers stress the importance of sensemaking internal communication.Main question of this thesis is ?Which of the two main theories is the most useful when anchoring important messages in large organizations??According to the results of this study, conducted by interviews, neither one is more useful than the other.