Sökresultat:
10183 Uppsatser om Hög personlig kommunikation - Sida 47 av 679
TillÀmpningar av ?det flummiga etikpratet?1 : En studie av Corporate Social Responsibility i
Debatten om Corporate Social Responsibility (CSR) Àr aktuell. Att ta socialt ansvar handlar om frivilliga Ätaganden för företag, eftersom det gÄr utöver de tekniska och lagliga krav som stÀlls. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur CSR tillÀmpas i de tvÄ svenska klÀdföretagen Hennes & Mauritz (H&M) och Dem Collective. Vi undersöker om och hur företagen upplever kunders krav pÄ socialt ansvarstagande samt om och hur företagen försöker pÄverka sina leverantörers CSR-arbete. En kvalitativ studie i form av intervjuer har utförts för att fÄ en djupare förstÄelse för hur de bÄda företagen bedriver CSR-arbete.
Kommunikation inom en organisation angĂ„ende det interna miljöarbetet ur ett ansvars- och medarbetarperspektiv : En fallstudie av HSB Ăstergötland
Kommunikation a?r en viktig funktion i en organisation vilken bero?r hela verksamheten och anva?nds fo?r att sprida information samt kunskap. En organisations kommunikation kan vara antingen intern eller extern beroende pa? mot vem som informationen riktar sig mot. Intern kommunikation inom organisationer kan inneba?ra informationso?verfo?ring mellan olika niva?er och avdelningar och att kommunikation a?r en av de viktigaste faktorerna fo?r en fungerande organisation finns att hitta inom flera vetenskapliga discipliner.Syftet med uppsatsen a?r att genom en fallstudie studera den interna miljo?kommunikationen pa? HSB O?stergo?tland.
En kvantitativ studie om alkoholbruk/missbruk bland vissa funktionshindrade i Stockholms kommun
Studiens syfte Àr att kartlÀgga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och lÀkemedel m.fl. Àr bland funktionshindrade vuxna som Àr bistÄndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet Àr att kartlÀgga vilka handlingsmöjligheter som finns nÀr personalen vill hjÀlpa eller fÄr hjÀlp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingÄtt 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 Àr enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 Àr enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar.
Kommunikation för ett kvalitativt servicemöte
Finansinspektionen har gjort en undersökning som visar att flertalet kunder har blivit förda bakom ljuset vid bankernas rÄdgivning om ekonomiska placeringar. Ledare pÄ bankerna hÀnvisar till att det finns brister i kommunikationen, vilket kan göra att kundernas uppfattade kvalitet försÀmras. Syftet Àr att undersöka vilken betydelse kommunikation har för ledarens pÄverkan pÄ kvaliteten i servicemötet mellan medarbetare och kund. Ledarens frÀmsta möjlighet till att pÄverka kvaliteten i servicemötet Àr genom kommunikation med medarbetarna. Genom att ta till sig kunders behov och förvÀntningar kan ledaren kommunicera kvalitativa och kvantitativa mÄl som uppfyller bÄde kunders och organisationens krav.
Alternativ kommunikation i förskolan : Pedagogers syn pÄ TAKK och dess betydelse för barns sprÄkutveckling
Denna studie syftar till att undersöka anvÀndandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. ForskningsfrÄgor som studien utgÄr ifrÄn Àr hur TAKK anvÀnds i förskolan, vad pedagoger ser för syfte med anvÀndandet av TAKK samt om teckenstöd kan ha betydelse för barns sprÄkutveckling. Studien berör hur teckenstödet anvÀnds men Àven vad litteratur och forskare sÀger i Àmnet sprÄkutveckling och teckenanvÀndning. Undersökningen utgÄr frÄn intervjuer med förskollÀrare om deras syn pÄ anvÀndandet av TAKK samt hur de ser pÄ TAKK i relation till barns tillÀgnande av sprÄk. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillÀmpats och fyra förskollÀrare intervjuats.
Betydelsen av arbetsinriktad rehabilitering för individer med psykiska funktionshinder
Bakgrund: PÄ senare tid har arbete fÄtt en stor betydelse för individer och Àr mer Àn enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmÄga Àr avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgÄr ifrÄn olika modeller med mÄl att frÀmja individens funktioner som krÀvs för att arbeta. Det har gjorts fÄ studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrÄn deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag pÄ 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, HjÀlpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, HÀlsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.
FrÄn verkligheten till LabView: ett Àventyr via USB
Uppgiften vi fick var att designa en mĂ€tutrustning för vibrationsmĂ€tning i en fordonshytt, utrustningen ska samla in mĂ€tdata och via USB skicka datat till LabView. Systemet bestĂ„r av: • Givare, accelerometrar. • Signalanpassning, filtrering och förstĂ€rkning. • A/D-omvandling, 22 bitars upplösning. • Inteface mellan A/D-omvandlare och mikrokontroller.
Snöskotern Àr min bÀsta vÀn : En undersökning om fritidskulturen bland ungdomar pÄ Svalbard
Syfte och frĂ„gestĂ€llningarDenna studie Ă€r en ungdomsundersökning genomförd i Longyearbyen pĂ„ Svalbard, som syftar till att undersöka fritidskulturer hos ungdomar mellan 14-19 Ă„r. Ungdomarna ger sin syn pĂ„ tillvaron i förhĂ„llande till sig sjĂ€lva och sin omgivning och beskriver fritidskulturen och de möjligheter till personlig utveckling som finns.FrĂ„gestĂ€llningarHur ser fritidskulturen ut i Longyearbyen enligt ungdomarna? Vilka resurser och lokaler finns till förfogande och vad prioriteras hos myndigheter? Ăr unga tillfredstĂ€llda med fritidsutbudet och vad som prioriteras? Finns förutsĂ€ttningarna till att skapa sig den identiteten man önskar i Longyearbyen?MetodUndersökningen Ă€r baserad pĂ„ kvalitativa intervjuer av 9 ungdomar som alla studerade i olika Ă„rskurser vid Longyearbyen Skole och har bott i byn under olika lĂ„ng tid. Intervjuerna har sedan sammanstĂ€llts och analyserats enligt ett antal teoretiska begrepp och satts i perspektiv till tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det ungdomskulturer.ResultatResultatet visar en ungdomskultur som skiljer sig mot fastlandet och som rör sig som en stor enhet. Identitet och status tar ocksĂ„ helt olika utryck i byn som prĂ€glas av nĂ€ra vĂ€nskap, nĂ€rheten till natur och snöskoterkultur.
Kommunikation skola/hem
Anledningen till att jag valt detta Àmne som examensarbete, Àr att jag under mina praktikperioder förstÄtt att kontakten med förÀldrar inte alltid Àr sjÀlvklar. Dessutom Àr kommunikationen mellan skola och hem ett omrÄde som utgör en försvinnande liten del i lÀrarutbildningen. Mitt syfte till studien Àr att undersöka hur och om vad lÀrare och förÀldrar kommunicerar. Samt hur de bÄda parterna vÀrderar, anvÀnder och tycker Àr viktig kommunikation. Genom att anvÀnda relevant litteratur och genomfört intervjuer med tre lÀrare och tre förÀldrar har jag bland annat kommit fram till dessa resultat.
Actio, pronuntiatio, starkt etos och pistis : en studie av Martin Luther King, John F Kennedy och Bill Clinton
How a speaker can use their posture, gesture, facial expression and voice to create a strong ethos, pistis and sense of trustworthiness is, in this paper, associated with charisma (the power of leadership or authority).Verbal and nonverbal expressions from three particular speeches by Martin Luther King, John F Kennedy and Bill Clinton have been analyzed in depth. The results show that patos as well as strong nonverbal expression are factors in inspiring devotion or creating enthusiasm. Personal magnetism and radiance is also found to develop through figures of speech and rhetorical devices, including metaphors. Results show that facial expressions, pitch and other prosodic information are not always consciously taken in. Nevertheless, it is questioned whether such information can affect the ethos and pistis developed.
Att bemÀstra en kris : en studie om krishantering inom flyg- och resebranschen
Krishantering inom flyg- och resebranschen genomsyras av sÀkerhet vilket har blivit specielltpÄtagligt efter 2000-talets krishÀndelser och katastrofer. Fokus inom krishantering ligger pÄatt förbebygga och förbereda organisationen inför en potensiell kris. Det proaktiva stadietinom krishantering innefattar planering, övning och kommunikation, dÀr kommunikation Àren nÀrvarande och essentiell del under hela krishanteringen..
Att arbeta med kommunikation och samspel i förskolan
(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.
Samspelets betydelse för smÀrtlindring : En litteraturstudie
Bakgrund: MÄlet med den palliativa vÄrden Àr att med hjÀlp av behandlingar och vÄrd bibehÄlla eller förbÀttra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svÄr smÀrta i det palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smÀrta samtidigt. SmÀrta kan uttryckas genom bÄde verbal och icke verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstÄnd och detta kan leda till ökat vÀlbefinnande för personer med cancer.
Den elektroniska dialogens möjligheter i den lÀrande organisationen : betydelsen av social interaktion i dialogen
Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krÀvs för att ett formulering organisatoriskt lÀrande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att sÀkerstÀlla lÀrandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra mÀnniskors lÀrande sÄ vÀl som till vÄrt eget lÀrande. Vi vill skapa förstÄelse för elektroniska kommunikationsmedel i lÀrande organisationer.
Kommunicera mera : en studie om hur LantmÀnnen kan förbÀttra sin Àgarkommunikation
Huvudtemat för min studie Àr Àgarkommunikation. Den handlar om hur LantmÀnnen, som svenskt lantbrukskooperativ, ska kunna förbÀttra sin kommunikation till nuvarande och kommande medlemmar. LantmÀnnen vill kommunicera mer och bÀttre, med frÀmst primÀrintressenter (Àgare/medlem). För att nÀrma mig problemet har jag utfört djupintervjuer med personer pÄ andra föreningar inom den gröna nÀringen och jÀmfört deras arbetsmetoder kring Àgarkommunikation med LantmÀnnens (benchmarking). För att bilda mig en uppfattning om hur kommunikationen pÄ LantmÀnnen ser ut idag och vilka behov som behövs tillgodoses i framtiden utfördes Àven djupintervjuer med förtroendevalda pÄ LantmÀnnen.