Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en binär modell klargöra vad det är som styr att en del svenskar väljer att köpa grön energi, genom att ta reda på vilka faktorer som påverkar sannolikheten att en genomsnittlig individ väljer att köpa ?grön el?. Samt att se hur framtidens intresse är för grön el. Ett delsyfte med uppsatsen är att göra en jämförelse mellan Sundquists doktorsavhandling från 2002 och Temo ABs undersökning från 1998 för att se om kunskapen och attityderna kring grön el har förändrats. Temos studie var en klartläggning av svenskarnas kunskaper om beteende och attityder kring grön el, studien gjordes för Sveriges elleverantörer.

Det råder tuff konkurrens bland företagen för att få konsumenterna att välja just deras produkter. Det handlar om att profilera sig och skapa ett attraktivt utbud som ska återspegla företagets roll på marknaden. För att skapa framgång idag krävs det ett stort vetande samt information för att förstå konsumenters köpbeteende och genom detta kan man tillfredsställa kundernas behov bättre än konkurrenterna.Att konsumtionen ökar kraftigt råder det ingen tvekan om då vi i snitt besöker vi dagligvaruhandeln varannan dag. Att svenskarna dricker mycket kaffe kommer inte heller som någon nyhet och därför är det väsentligt att ta reda på vilka kriterier som ligger till grund för svenska kaffekonsumenters köpbeslut.Denna rapport kommer härmed att fokusera på konsumenternas köpprocess och vilka kriterier som är av störst betydelse när det kommer till val av kaffesort. Råder det några skillnader och likheter när det kommer till genus och åldersperspektiv.

Titel/undertitel Få din middag hem till din dörr ? eller var det bättre förr?- En uppsats om kommunikation utan en fysisk butik, att nå ut i en hårdkonkurrens på en ny marknadFörfattare Sofia Eddelid & Antonia HeymanHandledare Mathias FärdighKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGTermin Vårterminen 2014Sidantal 64 sidorAntal ord 20 242Syfte Syftet är att undersöka kommunikationsstrategier från E-handelsföretaginom livsmedelbranschen. Vi vill undersöka hur företag upplever kommunikationsprocessens förändring under tid samt hur de etablerar sitt varumärke och kommunicerar utåt.Metod Kvalitativ metod. Sju stycken respondentintervjuer med E-handelsföretag inom handel med livsmedel.Material Sju intervjuer med E-handelsföretag inom livsmedelsbranschen:Gastrofy, Felix BengtsssonFriska av mat, Mats LindgrMiddagsfrid, Kristina TheanderDelikatessboxen, Johanna BergqvistPappas matkasse, Roger BlombäckBra mat hemma, Karin EdnerGi-boxen, Ola LauritzsonHuvudresultat Genom de intervjuer vi gjort och denna studie har vi funnit att Ehandelsföretag anpassar sin kommunikation utefter det faktum att de inte har någon fysisk butik. De mer nya företagen har en tydligare kommunikationsstrategi inför framtiden, än vad övriga har.

Resebyråerna växer i allt stadigare takt, allt eftersom fler människor väljer att färdas med flyg på grund av den effektiva globaliseringen som pågår världen om. Ving och Fritidsresor är två resebyråer som följt med utvecklingen sedan mitten av 1900-talet och har nu blivit två av de ledande resebyråerna i Sverige.Därmed är det intressant att göra en jämförelse mellan dessa och se om det finns några påtagliga likheter eller skillnader. Detta arbete kommer att beröra Ving och Fritidsresors konkurrens för- och nackdelar ur ett kundperspektiv. Det har tagits fram med hjälp av konkurrensmedelsmixen, sexhörningen som består av följande sex hörn, geografi, sortiment, kommunikation, människor, service och pris. För att ta reda på hur betydelsefulla hörnen är för kunden och hur de upplever att Ving och Fritidsresor möter deras behov.Undersökningen har gjorts med hjälp av en kombinerad enkätundersökning av kvantitativ- och kvalitativa frågor som senare har jämförts med aktuell teori.

Utländska direktinvesteringar tillskrivs en allt större betydelse för ekonomisk tillväxt och de flesta länder vidtar åtgärder för att öka andelen inkommande direktinvesteringar. Samtidigt har det varit svårt att få fram empiriskt förankrade resultat som stärker dessa antaganden. Syftet med följande uppsats är att utreda om, och i så fall genom vilka kanaler, ekonomin påverkas av inkommande direktinvesteringar från utlandet. En tillväxtmodell med kapitalackumulation och kunskapsbaserade spillover-effekter utvecklas utifrån teoretiska antaganden om att utländska direktinvesteringar påverkar tillväxten genom kapitalackumulation, spridning av teknologi och andra kunskaper sompåverkar faktorproduktiviteten, samt ökad konkurrens. Modellens empiriska förankring testas med hjälp av regressionsanalys, vilken undersöker hur inkommande direktinvesteringar påverkar ekonomisk tillväxt.

Förevarande uppsats har för avsikt att redogöra för den nyligen upphävda förordning (EEG) nr 4056/86, vilken sedan 1987 reglerat konkurrens¬rättens tillämpning på linjesjöfarten genom beviljandet av ett så kallat gruppundantag för linjekonferenser, samt de förändringar på området som upphävandet inneburit och bakgrunden till dessa. Vidare syftar uppsatsen till att klargöra hur förändringarna på området kommer att påverka linjesjöfarten i framtiden. Sedan förordning (EEG) nr 4056/86 antogs har marknaden för linjesjöfarten förändrats avsevärt. Detta faktum utgjorde bakgrunden för en översyn av nämnda förordning, initierad av kommissionen. Resultatet av översynen renderade i en ny förordning vilken stipulerar att förordning (EEG) nr 4056/86 upphävs med verkan två år från publiceringsdagen, det vill säga i oktober 2008. Linjesjöfarten står således inför en stor förändring på konkurrensrättens område.

Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning.

Problem: På dagens marknad finns det flera olika bankaktörer som konkurrerar om kunderna, vilket även gör att det blir större konkurrens mellan bankerna. Vad är det som tilltalar en kund att stanna kvar hos en bank och bli lojal mot den? SEB bör öka sin kundlojalitet, men själva innebörden av ordet kundlojalitet kan betyda olika saker för olika individer, vilket kan bli problematiskt i SEB:s kommunikation till kunderna.Syfte: Syftet är att undersöka hur SEB omvandlar kundlojalitet till att skapa och utveckla långsiktiga relationer i sitt dagliga arbete.Metod: Den metod som användes till denna studie var av kvalitativ karaktär, då författarna använde sig av intervjuer på anställda inom organisationen. Genom dessa intervjuer insamlades information till studiens empiri, som sedan analyserades tillsammans med den teori som presenterats i studien.Slutsats: Det kan vara lätt att få den uppfattningen att Relationsmarknadsföring (RM) är svart eller vit. Att antingen har ett företag lojala kunder eller så har dem de inte.

Omfattande ekonomistyrning tillämpas i första hand utav stora företag och dessutom ärformella styrverktyg konstruerade för tillämpning i stora företag. Ett företagsekonomistyrning är betydelsefull då flera företag möter hård konkurrens och finanskriser.Därmed är det intressant att studera små och medelstora företags ekonomistyrning, eftersomekonomistyrningen likväl kan vara till fördel för små och medelstora företag. Uppsatsenssyfte är att beskriva ekonomistyrningen hos små respektive medelstora företag samt attanalysera skillnader mellan små och medelstora företags tillämpning utav formellastyrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod då avsikten är att skapa endjupare förståelse för formella styrverktyg i små och medelstora företag. Uppsatsen ärgenomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt i avsikt för att se helheten iforskningsproblemet.

Bakgrund: I bakgrunden framgår det att den personliga kontakten med mejeriföretagen har minskat med tiden, vilket har resulterat i ett ökat avstånd mellan mejeriföretag och kund. Samtidigt präglas branschen av hög konkurrens. Det har blivit allt viktigare att arbeta för att behålla sina befintliga kunder.Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för mejeriföretagens långsiktiga överlevnad vid omvandling av en rutinmässig kärntjänst?Syfte: Att analysera och jämföra två beställningsmetoder för att se vilka faktorer som påverkar och bidrar till en långsiktig relation.Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv forskningsansats. Både kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod tillämpas i form av en djupintervju samt en kundenkät.Teorier: Uppsatsen använder följande teorier: Involveringsteorin, Mervärdesteorin, Nätverkssynsättet, Totalkommunikation samt Service profit chain.

Kommissionen inledde i februari 2000 en omfattande utredning mot Microsoft baserad på Sun Microsystems klagan om Microsofts konkurrensbegränsande förfaranden 1998. Utredningen bestod av två delar; interoperabilitet mellan PC-klientoperativsystemsmarknaden och servermarknaden och integrationen av Windows Media Player i Windows. I mars 2004 kom Kommissionens beslut där de drog slutsatsen att Microsoft dubbelt missbrukat en dominerande ställning genom att förhindra effektiv konkurrens på arbetsgruppsservermarknaden och bundit sin mediaspelare till sitt operativsystem. Microsoft överklagade Kommissionens beslut till Förstainstansrätten och den 17 september 2007 kom domen, vilken i huvudsak bekräftade Kommissionens beslut. Mitt syfte i denna uppsats är att undersöka den första delen av Kommissionens beslut angående interoperabilitet och sedermera Förstainstansrättens dom, för att avgöra hur väl de dragna slutsatserna överensstämmer med praxis, vad prejudikatet kan innebära för framtiden samt i vilken mån företag kan bli skyldiga att lämna ut information.I min analys och de avslutande kommentarerna redogör jag för min slutsats att Kommissionens beslut och Förstainstansrättens dom faktiskt är skäliga, men att prejudikatet måste vaktas av de exceptionella omständigheter som föreligger i fallet.

Dagens företag verkar på en föränderlig marknad med allt hårdare konkurrens som företagen måste kunna anpassa sig till. Detta har medfört att dagens traditionella styrsystem har ifrågasatts. Enligt kritikerna är det inte anpassat för den snabbt föränderliga omgivning som är ett faktum i dagens företagsekonomiska miljö. Budgeten är det vanligast förekommande styrsystemet i svenska företag och har under lång tid haft ett starkt fäste. Fler och fler företag överger numer budgeten till förmån för budgetlös styrning.

Varumärket och dess betydelse inom tjänsteområdet är något som många forskare studerat. Varumärkesarbetet förekommer idag allt mer bland företag eftersom det råder stor konkurrens på de flesta marknader. Fastighetsmäklare går under tjänstesektorn och de mäklartjänster de erbjuder är likartade, vilket gör att konkurrensen hårdnar. Tjänsteverksamhet handlar om att skapa långsiktiga relationer med såväl medarbetare som kunder, och medarbetarna spelar den viktiga rollen i förmedlandet av varumärket. Allt fler företag börjar förstå värdet av att skapa en stark intern varumärkeskultur.Ett centralt syfte med studien är att se hur mäklarfirman Widerlöv & Co, som är marknadsledande i Uppsala, arbetar internt med sitt varumärke samt att se vilken kultur som råder inom företaget.

Den senaste tio femton åren har intresset hos konsumenter och intressenter för frågor kringmiljöutsläpp, återvinning och mänskliga rättigheter vuxit sig allt större. Detta har inneburit att företag försetts med ökade krav på hållbarhetsredovisning och transparens i företagets verksamhet.Att företag idag väljer att lägga sin produktion i riskzoner eller u-länder gör att vikten avansvarstagande blivit allt större att kommunicera. Då både små och globala företag dessutom väljeratt inte äga sin produktion själva innebär ytterligare en risk. Hur mycket vet egentligen konsumenter om sina favoritfabrikats produktion och hur mycket vet egentligen företagen själva? En väsentlig aspekt har således blivit upprättandet av uppförandekoder, s.k.