Abstract- Stress, conformity, groups and self-worth in high-school girlsThe aim of this questionnaire-survey was to investigate the experience of stress and symptomsof stress in high-school girls, and to examine if the experienced symptoms of stress could bepredicted by groups, self-worth and conformity. Another purpose of this study was to describethe girls own thoughts concerning these factors. 80 girls between the ages of 15-18 yearsanswered the questionnaire. The results showed that stress could be predicted by theexperience of conformity, but not by the experience of belonging to a group and self-worth.The most common symptoms of stress were tiredness, problems to concentrate and headache.The girls reported that they thought that girls of their own age were ?slutty and cocky?, andthey thought that it was important to look good, but at the same time many girls were happyabout themselves and they had realised that they had to live with who they are.Keywords: high-scool girls, stress, groups, self-worth, conformity.

Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens Àr och vad stress Àr. Sambandet har undersökts med hjÀlp av enkÀt med 16 slutna frÄgor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen frÄga pÄ slutet. Urvalet, som var ett bekvÀmlighetsurval, var 60 anstÀllda pÄ olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjÀlp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan social kompetens och stress..

Syftet med denna undersökning var att försöka beskriva fyra lÀrares subjektiva upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö och hur de upplever att den pÄverkar den pedagogiska verksamheten. Orsaken till detta var att jag ville fÄnga in vilka fenomen som pÄverkade dessa lÀrares erfarenheter och attityder till sitt yrke positivt och/eller negativt. Den vetenskapliga metoden som anvÀnts till denna studie var kvalitativ. Dessa fyra intervjuer genomfördes med utbildade gymnasielÀrare som Àr verksamma i vÀstra Sverige.Resultatet visade att samtliga av intervjupersonerna upplevde en hög arbetsbelastning prÀglad av stress dÀr de stÀndigt var "pÄ sprÄng" och dÀr de upplevde att de administrativa uppgifterna stÀndigt ökade samtidigt som deras lektionsplaneringstid och övriga tid stÀndigt sjönk. För att försöka klara av arbetet trots denna tidsbrist, drog majoriteten av intervjupersonerna ner pÄ kvalitén och ambitionsnivÄn pÄ sina arbetsuppgifter, dÄ Àven pÄ sjÀlva undervisningen, vilket alla uppfattade som frustrerande.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ hur förskolan har pÄverkats av den idag rÄdande konkurrensen. Under 1990-talet förÀndrades förskolans förutsÀttningar genom valfrihets och etableringsfrihetsreformer. Undersökningarna i studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med förskollÀrare med fokus pÄ deras syn pÄ förskolan. Parallellt har tre stora dagstidningar, andra medier, hemsidor som Skolverket och FristÄende förskolor samt tv-kanalen Svt granskat. Detta för att ta reda pÄ vad som skrivs om den Svenska förskolan.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syfet och frÄgestÀllningen med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad det Àr som gör barn stressade, vad eleverna gör nÀr de vill varva ner samt vad de sjÀlva tror att de kan göra för att minska sin egen individuella stress. Metoderna som jag anvÀnder mig av Àr enkÀtundersökningar samt intervjuer. Undersökningen har genomförts i en 6:e klass med 22 barn, varav 19 deltog i undersökningen. En intervju med klassens tvÄ pedagoger skedde Àven för att fÄ deras synvinkel pÄ stress. Jag har Àven belyst vad stress Àr, hur den yttrar sig pÄ mÀnniskor samt barn och stress.

Stress har definierats som en individs interaktion med miljömÀssiga hÀndelser och hur denne vÀrderar hÀndelserna. BemÀstringsstrategier Àr ett av de sÀtt som perso-nen anvÀnder sig av för att hantera stress. BÄde studenter och anstÀllda kÀnner stress. Syftet med studien var att se om stress, bemÀstringsstrategier eller fram-tidstro Àr kopplat till arbetssituation. Deltagarna var 166 varav 27 mÀn.

Previous research in the area of leadership and stress has shown that the leader plays an important role but in what way is still an issue to explore. A qualitative approach was used in this study to develop an increased understanding of the leader's experience of stress using four themes; leadership, stress, control and organizational factors. A total of 12 semi-structured and un-structured interviews were carried out with 6 leaders, three females and three males. The data was transcribed and thematic as well as narrative analysis was conducted.The results indicates that leadership stress is caused by a lack of control and that factors intrinsic to the role as a leader both facilitates and complicates the leaders situation when facing stress..

Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens Àr och vad stress Àr. Sambandet har undersökts med hjÀlp av enkÀt med 16 slutna frÄgor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen frÄga pÄ slutet. Urvalet, som var ett bekvÀmlighetsurval, var 60 anstÀllda pÄ olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjÀlp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan social kompetens och stress.

Stressrelaterad ohÀlsa hos psykologer Àr ett stort problem och kvinnor drabbas i större utstrÀckning Àn mÀn. NÀr upplevda krav överstiger förmÄga under en lÀngre oavbruten tid kan stressrelaterad ohÀlsa uppstÄ. Stress kan förklaras pÄ olika sÀtt: pÄ individ- eller organisationsnivÄ, som en konflikt mellan arbete och familj eller som en konsekvens av ojÀmstÀlldhet. I denna studie undersöktes hur kvinnliga psykologer som varit sjukskrivna för stressrelaterad ohÀlsa beskrev orsaker till sin stress. Intervjudeltagarna kom frÄn hela Sverige och hade under sjukskrivningstillfÀllet anstÀllning inom primÀr- eller sekundÀrvÄrd.

Begreppet stress innebÀr en obalans mellan de krav som stÀlls pÄ en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstÄnd Àr lÄngvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och lÄg nivÄ av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlÀngningen utmattning. Det Äterfinns bevis för att starkt socialt stöd underlÀttar hanteringen av stress. Dock finns endast fÄ studier pÄ studenter.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Enligt skollagen och lÀroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka krÀnkande behandling. LÀraryrket Àr dessutom ett av de yrken dÀr de flesta Àr stressade och upplever höga krav. Syftet Àr dÀrför att undersöka hur lÀrarna anser sig bemÀstra de krav som finns angÄende att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa krÀnkande behandling och om dessa faktorer har nÄgon relation till lÀrares upplevda stress. UtifrÄn detta syfte har följande frÄgestÀllningar utkristalliserats: (a) Upplever lÀrarna att deras arbete ofta Àr förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer Àr mest framtrÀdande nÀr det rör stress bland lÀrarna? c) Vilka begrÀnsningar och möjligheter anser lÀrarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa krÀnkande behandling? d) Anser lÀrarna att kraven som stÀlls pÄ att arbeta mot krÀnkande behandling Àr rimliga i relation till de resurser och möjligheter som Àr kopplade till lÀrarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del.

This master thesis is intended to give an increased understanding of the stress state in an axle, which is assembled in one of Atlas Copco?s mountain drilling rigs. The main problems investigated were how the axle is affected when the bearing is worn, when the pretension is varied, and how to dimension the axle. Answers to these questions were found by using hand calculations, practical testing and with Finite Element analyzes. The dimensioning of the axle is currently based on the bending stress, but the author?s opinion is that the axle should be dimensioned considering the equivalent stress.