Bakgrund: Sjuksköterskan i hemsjukvÄrden har hög arbetsbelastning i förhÄllande till tid och antal patienter. Vilka förmÄgor hos henne upplevs skapa förutsÀttningar för att "fÄnga stunden" med den Àldre trots att mötena mÄnga gÄnger Àr korta?Syfte: Att tolka och förstÄ sjuksköterskors upplevelser av att fÄnga stunden i mötet med den Àldre i hemsjukvÄrden.Metod: Hermeneutisk tolkning av intervjuer med sju sjuksköterskor.Resultat: Tre huvudteman framkom vilka var "att bjuda in", "att vara nÀrvarande" och "att bygga broar". "Att bjuda in" innefattade " att förmedla trygghet", " att förmedla förtroende och vÄga vara nÀra" och " att vara ödmjuk, lyhörd och tillgÀnglig". "Att vara nÀrvarande" innefattade " att vara hÀr och nu och lÀgga allt annat Ät sidan", " att kÀnna av, ha tÄlamod och ta sig tid".

As a student during my studies, I have been told about entrepreneurs who have red numbers in their financial statements, and there is a forest machine operator shortage in Sweden. The basic idea of this thesis was to examine the underlying factors that may have caused the problems described above. The aim of this thesis was to investigate the factors that create stress and job satisfaction as a forest machine operator. The study was performed as a comparison between forest companies own harvesting teams and entrepreneur teams to investigate if there are any differences in stress and job satisfaction between the two different types of team. The study was conducted in collaboration with SCA Skog. The material for this study was collected by doing interviews with SCA's harvesting teams. A total of 27 forest machine operators were interviewed, divided into a total of 10 separate harvesting teams. It was very similar between the different type of teams, which situations the operators experienced stress.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur socialsekreterare beskriver det fortsatta arbetet med familjen nÀr domstolen avslagit socialnÀmndens ansökan om vÄrd enligt lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga, LVU. Vi har studerat hur socialsekreterare beskriver att dessa Àrenden handlades efter domstolens avslag, hur socialsekreterarna hanterade och upplevde det fortsatta arbetet med familjen, om socialsekreterarna bedömer att barnens behov blev tillgodosedda och vilket stöd socialsekreterarna efterfrÄgar frÄn organisationen i dessa situationer.Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat tio socialsekreterare i Jönköpings lÀn som alla har fÄtt avslag av domstol pÄ ansökningar om LVU-vÄrd i sÄ kallade miljöÀrenden under Ären 2001-2006. De teoretiska perspektiv vi valt att analysera empirin utifrÄn Àr relationens betydelse i psykosocialt arbete, förmÄga till förÀndring, socialarbetarens dubbla roll, organisation, stress och utbrÀndhet. Socialsekreterarna i vÄr studie upplevde svÄrigheter i samarbetet med familjen efter domen. I de flesta Àrenden har det skett handlÀggarbyten och i tre Àrenden har socialsekreterarna blivit ?avsatta? av förÀldrarna efter domen.

AbstractWorking with child and youth welfare is one of the most difficult challenges a social worker might face in the field of social work. Those who work with child and youth welfare are more exposed to stress and burnout than other comparable human service occupations. Research links the prevalence of stress and burnout to several key variables, such as demographics, working conditions and personality factors. In contrast, even though social workers in this field face many negative work-related problems they report a high job satisfaction. The aim of this study is to examine how uplifting and straining experiences affect social workers, who work with child and youth welfare, through the use of The Critical Incident Technique and interviews.

Practical and theoretical learning are methods that are used in schools as a way to prepare students for the working life. Within the practical learning knowledge is not only acquired to learn in practice, but the students must also be able to apply their theoretical knowledge to what he/she does. Against this background, the aim of the study was to investigate the importance of practical learning for students in college / university level and how they are experiencing the stress that may arise out of the loss of practical learning during their education, as well as their vision for working life after completing their education. The population of the study consisted of N = 36, which 18 of these had used both practical and theoretical learning and the remainder had only used theoretical learning. The method was a questionnaire survey with a high proportion of fixed alternative answers according to likert scales.

Introduktion: Depression, Ängest, stress och Àtstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i sÄ fall hur Ängest och depression mÀtt i HADS förÀndras i en grupp som genomgÄtt överviktskirurgi. Av intresse var ocksÄ att undersöka om viktnedgÄng samt om preoperativa symtom pÄ stress, hetsÀtning och kÀnslomÀssigt Àtande predicerar utfallet av symtom pÄ Ängest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgÄtt överviktskirurgi pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala under vÄren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgÄngen operation och vid en uppföljning sex mÄnader postoperativt besvarat olika screeningformulÀr avseende psykiskt vÀlmÄende, Àtstörningar och stress.

Syftet med uppsatsen Àr att exponera och tydliggöra vilka verktyg/arbetssÀtt projektledare kan anvÀnda sig av i evenemangsprojekt för att hantera stress hos projektdeltagarna. De tvÄ frÄgestÀllningarna som vi anser har kunnat besvara detta syfte Àr: PÄ vilket sÀtt kan stressorer förekomma i ett evenemangsprojekt? Samt. Hur kan en projektledare arbeta med stresshantering i ett evenemangsprojekt.Metoden som vi har valt för att besvara dessa frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer, dessa har varit semistrukturerade, till ett riktat urval respondenter. För att komma Ät vilka stressorer som kan pÄverka projektmedlemmarna i ett evenemangsprojekt har vi intervjuat tvÄ projektdeltagare.

Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.

E-post har blivit en vanlig teknik för kommunikation och information inom arbetslivet sÄvÀl som privatlivet. Den hÀr uppsatsen handlar om e-post och syftar till att undersöka hur det pÄverkar individer inom arbetslivet. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka vad det Àr som kan utlösa e-poststress och vad som kan göras för att förebygga det. För att kunna undersöka detta har en enkÀtundersökning gjorts inom olika organisationer. Resultatet frÄn enkÀten har sedan analyserats och jÀmförts med tidigare forskning och teorier.

The purpose of this essay is to compile interventions for parents of children with cancer in a literature review based on 13 peer-reviewed articles. The objective is twofold: to describe the aim of the interventions, and to investigate their effectiveness. Results indicate that the aim is to reduce stress, prevent the development of posttraumatisk stress, improve problem-solving skills, improve coping behaviour or increase parents? knowledge of childcancer. Some of the interventions have intended effect, others have effect but not intended effect, and finally some show no effect at all.

Arbetsrelaterad stress Àr ett fenomen som har vuxit sig till ett allvarligt problem under det senaste Ärtiondet och medfört ökad sjukfrÄnvaro. En konsekvens av detta Àr ett vÀxande behov av rehabilitering och uppsatsen fokuserar pÄ vÀgen tillbaka till arbete efter stressrelaterad sjukdom och utbrÀndhet. Uppsatsen har karaktÀr av en fallstudie och Àr skriven ur ett aktörssynsÀtt med syfte att öka förstÄelsen för rehabiliteringsarbete vid stressrelaterad sjukdom och utbrÀndhet i organisationer. Vidare avser studien söka svar pÄ vilka olika rehabiliteringsaktörer som vanligtvis medverkar i rehabiliteringsprocessen och deras roll vid rehabiliteringen, hur samordning sker mellan aktörerna, motivationsfaktorer vid rehabilitering och vilka parametrar som kan identifieras för en lyckad Äteranpassning. Studien grundas pÄ tio intervjuer varav sju med olika rehabiliteringsaktörer samt tre med arbetstagare som har egen erfarenhet av rehabiliteringsarbete vid stressrelaterade problem och utbrÀndhet.

Idag Àr stress ett mycket aktuellt Àmne. Faktorer som tros vara orsaken till stress Àr med andra ord levnadsvillkor, miljö och samverkan mellan arv och arbetsförhÄllanden. Dessa faktorer anses ge rimliga förklaringar om orsaker till stressjukdomar. Detta ligger till grund nÀr man skapar adekvata behandlingar mot stress. PÄ Feelgood behandlas stress bland annat med en stresshanteringskurs.

Syftet med studien Med bakbundna armar var att undersöka och beskriva hur socialarbetarna upplever och hanterar arbetet med hemlösa barnfamiljer ur en professionell och personlig synvinkel. Vi har med ansats i hermeneutiken valt att utgÄ frÄn kvalitativ forskningsmetod. Vi har baserat denna studie pÄ semistrukturerade intervjuer med 8 socialarbetare vid Individ- och Familjeomsorgen i RosengÄrd, Malmö. Vid analysarbetet har vi anvÀnt copingteori samt organisationsteori. Med bakgrund i empirin och sÄledes det resultat och den genomförda analysen frÄn intervjuerna, har vi kunnat se att socialarbetarna upplever en arbetsrelaterad stress i förhÄllande till hög arbetsbelastning, smÄ resurser och ett begrÀnsat handlingsutrymme.

I tidningar som Aftonbladet kan vi lĂ€sa att stress knĂ€cker Svenska elever. Media frossar och eleverna lider. Är det sant? En elev befinner sig i skolan ca 200 dagar av Ă„rets 365 dagar. Eleverna har ?skola? ca 4-6 timmar av dygnets 24 timmar, dĂ„ de gĂ„r i Ă„r sex.

Detta Àr en kvalitativ undersökning om hörselskador hos musikproducenter. Syftet Àr att beskriva hur individer som Àr beroende av sin hörsel, och Àr medvetna om sin nedsÀttning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem Àr de största hindren, men att upplevelsen Àr vÀldigt individuell. Stress och buller var ocksÄ tvÄ viktiga faktorer.