Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra.

SammanfattningSyfte:Syftet med den här studien var att undersöka om de unga vuxna som söker naprapatbehandling för sina ryggbesvär upplever sitt liv som stressande. Frågeställningarna var: Hur ser sambandet ut mellan ryggbesvär och skattad stress vad gäller ålder, kön, stressorer, hur länge de haft ont och omgivningens krav? Skiljer sig smärtlokalisation mellan de som skattar låg stress mot de som skattar hög stress? Skiljer sig smärtintensitet mellan de som skattar låg stress mot de som skattar hög stress?Metod:En kvantitativ studie med enkäter som besvarades av 135 patienter (72 kvinnor, 63 män) som sökt behandling genom tre olika naprapatkliniker i Stockholm och Katrineholm. Alla patienter födda 1988-1993 som sökte behandling genom klinikerna tillfrågdes om medverkan i studien. Samtliga tillfrågade tackade ja och fullföljde ifyllandet av enkäterna vilket resulterade i att studien inte hade något bortfall.Resultat:De som sökt för ryggbesvär skattar en högre nivå av stress i förhållande till de som sökt för övriga muskuloskeletala besvär.

Elever i dagens skola upplever en hög grad av oro och ängslan, vilket kan leda till stress och depression (Lager, Berlin, Danielsson & Heimerson, 2009). Flertalet studier beskriver skolan som en faktor till att den psykiska ohälsan ökar, det ställs höga krav både på att vara socialt kompetent och att ha en hög akademisk skicklighet. För att få en helhetsbild om hur den skolrelaterade stressen påverkar ungdomar i årskurs tre på gymnasiet har vi valt ett brett fokus som behandlar tre perspektiv, vad som gör dem stressade i skolan, hur de reagerar på stressen och hur de hanterar sin stress. För att nå syftet intervjuades sex gymnasieelever i årskurs tre. Resultatdelen har delats in i kategorier efter våra forskningsfrågor, där informanternas uttalande sammanfattats i rubriker som hälsa, krav och kontroll, stressreaktioner samt hanteringsstrategier.

Stress kan definieras på många olika vis. En del författare beskriver det som förändringar i biologiska funktioner. Andra författare beskriver det som påverkan från miljön som överbelastar individens kontrollsystem och minskar dess ?fitness?, eller uppenbart kan komma att göra det. När djur utsätts för en potentiellt hotfull situation startar en mängd olika reaktioner som kan fungera som en indikator på djurs rädsla.

Barns lek ses som välgörande för barns utveckling och välmående. Idag framställs stress som ett problem för många barn, även inom förskolan. Barns stress och lek antas vara två sidor av barns vardag.Studien syftar till att belysa och analysera förskollärares resonemang kring den fria leken i förskolan och förskolebarns stress. Målet är att utröna huruvida den fria leken uppfattas som stressförebyggande, stressande och/eller stressförlösande för att fördjupa förståelsen av den fria lekens betydelse i förskolan.Studien är av kvalitativ empirisk art och grundar sig på enskilda intervjuer med sju förskollärare från fyra olika förskolor.Resultatet visar att den fria leken kan vara så väl positiv som negativ för barnen ur stressynpunkt. Den fria leken när den är välfungerande innehåller många aspekter som kan anses både stressförlösande och stressförebyggande.

Negativöverspridning från arbetsliv till privatliv och från privatliv till arbetslivuppkommer när beteenden, humör, stress eller känslor från den ena sfären på ettnegativt sätt påverkar den andra sfären. Denna uppsats har en kvalitativ ansatsoch undersökte lärares upplevelse av negativ överspridning mellan arbetsliv ochprivatliv och tvärtom. Respondenterna var 16 lärare inom grundskola ochgymnasieskola som förde dagbok kring negativ överspridning. De typer av negativöverspridning som nämndes oftast var 1) hög arbetsbelastning, 2) tankar ellerkänslor som stör, 3) trötthet, 4) problem med andra människor samt 5) problemmed maskiner. Resultatet visade att respondenterna rapporterade mer negativöverspridning mellan arbetsliv och privatliv än tvärtom.

Bakgrund: En väl fungerande psykosocial arbetsmiljö är den som anpassas efter individers behov och begränsningar. Sjuksköterskan har genom historien utsatts för hårda prövningar då yrket har setts som ett kall snarare än en profession, vilket har lett till hög arbetsbelastning och låg status. Hälso- och sjukvårdslagen, arbetsmiljölagen och patientsäkerhetslagen beskriver hur god vård och bra arbetsmiljö ska samverka för att gynna både vårdpersonal och patienter. Arbetsmiljöverket beskriver olika faktorer som kan skapa en dålig psykosocial arbetsmiljö, exempelvis högt arbetstempo, oklara roller och ständiga förändringar. En arbetsmiljö som är begriplig, hanterbar och meningsfull skapar arbetstillfredsställelse och ökar välmåendet.

Fysisk aktivitet har en positiv effekt på stressnivån för att den är belönande och för att stressen reduceras. För hög grad av stress har en negativ inverkan på organismen, både psykiskt och fysiskt. I en enkätundersökning på en högskola deltog 92 studenter, varav 54 kvinnor och 38 män från olika program och kurser. Enkäten bestod av tre delar, första delen handlade om stressnivåer och typ A personlighet. Andra delen handlade om stämningslägen och den tredje om fritidsaktiviteter.

Kombinationen höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd leder, enligt krav-kontroll-stöd modellen, till de högsta stressnivåerna. Självledarskap ger individen möjligheten att, genom en inre kontroll, återta kontrollen och minska stressnivåerna. Genom att använda sig av självledarskapsstrategier kan individen förändra sina tankemönster och ageranden för att på så vis förhoppningsvis förbättra sin stresshantering. Studiens syfte var att studera relationen mellan självledarskap, stress och arbetets uppbyggnad. Med arbetets uppbyggnad menas här kombinationen av krav, kontroll, stöd samt tydlighet.

Bakgrund: Stresstudier inom sjukvården har huvudsakligen handlat om sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Få studier har berört sjuksköterskor inom hemsjukvården. Sjuksköterskor har rapporterat hög arbetsrelaterad stress. Stress och höga  psykologiska krav leder till arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor. Trivsel och positivt arbetsklimat på arbetsplatsen är betydelsefullt för den psykiska hälsan för de anställda. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors arbetsrelaterade stress, välbefinnande, hälsa, upplevda krav och kontroll.

Bakgrund: Då sjuknärvaro kan ge konsekvenser för framtida ohälsa och sjukfrånvaro är det ett viktigt område att undersöka. Syfte: Att klarlägga vilka faktorer som var avgörande för val av sjuknärvaro vid ett av Försäkringskassans lokala- och nationella försäkringscenter, samt att belysa frekvens och jämföra orsak till val av sjuknärvaro mellan de två kontoren. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning. Urvalskriteriet var en anställningstid på minst 12 månader. Detta resulterade i 176 respondenter varav 116 stycken svarade.

Skadliga niva?er av stress och da?rtill relaterade sjukdomar a?r ett va?l belagt fenomen bland amerikanska advokater. Dock fanns det ingen likartad forskning om svenska advokater, varfo?r fo?religgande studie syftade till en o?kad fo?rsta?else av deras arbetsfo?rha?llanden och ha?lsoproblem. Detta fo?r sa?va?l den samlade gruppen svarande som fo?r demografiska undergrupper.

I detta examensarbete undersöks genom en litteraturstudie om det finns vetenskapligt stöd för att yoga kan förebygga stress hos högskolestudenter vid examinationer och ett försök att förklara den stressminskande effekten av yoga görs med hjälp av KASAM. Resultaten från sex experimentella utvärderingar, som har publicerats i tidskrifter med peer-review visar att yoga lindrar både psykologisk och fysiologisk stress i tentamenssituationer. Detta är i enlighet med tidigare forskning, där effekter av yoga i andra situationer för andra typer av försökspersoner har studerats. Det låga antalet studier och vissa metodologiska brister i studierna motiverar dock att ytterligare forskning genomförs innan en bestämd slutsats om effekten av yoga på tentamensstress kan dras..

Syftet med denna semistrukturerade intervjustudie var att jämföra upplevelsen av den skolrelaterade stressen hos flickor på ett teoretiskt program och ett praktiskt program inom den kommunala gymnasieskolan. I studien deltog sex flickor från årskurs 2, tre från var inriktning. Som teoretiska utgångspunkter valdes KASAM-begreppet som en hjälp att förstå synen på stress och dess påverkan på hälsan samt systemteorin och den ekologiska systemteorin som förklarar sambandet mellan lärande och utveckling. Enligt SOU 2006:77 tror majoriteten av svenska gymnasieelever att de som går teoretiska program upplever mer stress än de som går praktiska program. Våra resultat visade att skolmiljön kan vara en källa för betydande stressfulla självförväntningar som påverkar elevers psykiska och fysiska hälsa.

Som grund för denna uppsats ligger en tidigare undersökning med titeln Undersökning av mental arbetsbelastning under instrumentflygövningar (Andreas Johnsson, 2004). Denna uppsats utgör en fortsättning på ovan nämnda undersökning. Liksom i Johnssons (2004) undersökning har en subjektiv mätmetod baserad på en niogradig skala använts för att utvärdera svaren på den enkät som använts för att få fram data. I denna uppsats undersöktes samma kurs som i den tidigare undersökningen. Det vill säga studenterna i kurs 03:2 vid Trafikflyghögskolan, Lunds universitet.