I dagens samhÀlle talas allt oftare om utbrÀndhet och andra psykiska Äkommor som upptrÀder till följd av stress. UtbrÀndhet eller ?utmattningsdepression? Àr idag den snabbast vÀxande diagnosen bakom ökningen av sjukfrÄnvaro de senaste Ären, varför det Àr relevant att försöka hitta olika medel för att kunna hantera stress. Fysisk aktivitet anses bland annat kunna ge utlopp för inre spÀnningar och dÀrmed ocksÄ minska stressens negativa verkningar. I en undersökning gjord av Skolverket 2004 framkom att stress Àr vanligt förekommande i skolmiljön.

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare pĂ„ socialkontor vĂ€ster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka om moralisk stress förekommer pĂ„ socialkontor vĂ€ster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever nĂ„gra hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter pĂ„ ett sĂ€tt som de anser Ă€r moraliskt rĂ€tt, hur man i sĂ„ fall reagerar pĂ„ dem och vilka strategier man anvĂ€nder för att hantera detta. Vidare Ă€r vi intresserade av att undersöka om det finns nĂ„gra mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har anvĂ€nt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor vĂ€ster i Örebro.

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Kronisk stress hos hÀstar Àr ett stort problem bÄde för hÀsten och för dess Àgare. Stress kan uttryckas pÄ olika sÀtt och mÄnga gÄnger Àr orsaken att hÀsten kÀnner frustration pÄ grund av att den inte kan utföra sina naturliga beteenden. Oavsett hur stressen uttrycks sÄ tyder det pÄ bristande vÀlfÀrd. Fysiologiska kÀnnetecken som rapporterats för kronisk stress hos hÀstar Àr förlust av dygnsrytmen hos kortisol, minskning av corticosteroid binding globulin (CBG) och dÀrmed en ökning av fritt kortisol i blodet, samt reducerad frisÀttning av adrenocorticotropic hormone (ACTH) och minskad kortisolrespons. Stress kan Àven uttryckas beteendemÀssigt, bland annat genom stereotypier, som Àr oförÀnderliga, repetitiva beteendemönster som inte verkar ha nÄgon funktion.

Forskning har visat att self-efficacy, sjÀlvkÀnsla, KASAM och locus of control alla har en effekt pÄ graden av upplevd stress. Dock inte alla tillsammans, vilket denna studie avsÄg att undersöka samt deras inbördes relationer och vilken variabel som predicerar stress bÀst. Högskolestudenter (n = 65) svarade pÄ varsin enkÀt. Resultatet visade att alla variablerna hade signifikant negativ korrelation med upplevd stress. Ju högre nivÄ pÄ variablerna desto mindre stressade var studenterna.

VÄr studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i Àmnet slöjd, samt att fördjupa vÄr egen förstÄelse inom omrÄdet stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor Àr enkÀter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien Àr i Äldern 15-16 Är. Vi ansÄg att det Àr mycket som hÀnder just i den Äldern men ÀndÄ att mognaden Àr pÄ en sÄdan nivÄ att kvalitén pÄ denna studie skulle bli bra.

The purpose of this essay is to raise and discuss children?s problems with concentration in two areas, stress and Adhd, where the symptoms are similar to each other. During recent years I have experienced how "difficult" children increasingly have been diagnosed and "stamped" with various combinations of letters. Because of my own children?s diagnoses, this has raised my interest in studying childrenÂŽs modes of expression and behavior, and I have come to question whether many children who receive a diagnosis of Adhd really are afflicted by it.

 Nyckelord:Akutmottagning, sjuksköterska, tidsfaktorer, stress, vÀlmÄende Bakgrund:Stress och tidsbrist Àr vanligt förekommande inom sjukvÄrden, och arbetet som sjuksköterska pÄ akutmottagning genererar höga nivÄer av stress. Syfte:Att undersöka hur sjuksköterskor pÄ en akutmottagning upplever att tidsbrist och stress pÄverkar deras vÀlmÄende. Metod: Kvalitativ studie dÀr tolv stycken semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor pÄ akutmottagningen pÄ Akademiska sjukhuset. Intervjuerna analyserades med latent innehÄllanalys enligt Graneheim och Lundman samt Aaron Antonovskys hÀlsomodell. Huvudresultat:Sjuksköterskornas intervjuer resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier vilka tillsammans bildade tvÄ domÀner och ett tema. Kategorier som erhölls var hanterbarhet, meningsfullhet, begriplighet samt brist pÄ hanterbarhet. Sjuksköterskornas vÀlmÄende pÄverkades positivt av stress som upplevdes som hanterbar, meningsfull och begriplig, medan vÀlmÄendet pÄverkades negativt av brist pÄ hanterbarhet. Tidsbrist pÄverkade sjuksköterskornas vÀlmÄende endast negativt. Slutsats:Tidsbrist pÄverkade sjuksköterskornas vÀlmÄende negativt, medan sjuksköterskorna upplevde att stress kunde ha bÄde positiv och negativ inverkan pÄ deras vÀlmÄende. .

Studien har undersökt förhÄllandet mellan anvÀndningen av smarta mobiltelefoner och upplevelsen av stress bland arbetstagare. Enligt hypotesen fanns det ett samband mellan ökad arbetsrelaterad anvÀndning av smarta mobiltelefoner och en ökad upplevelse av stress, i synnerhet nÀr anvÀndningen upplevdes störa fritiden. Totalt besvarade 154 stycken arbetstagare, rekryterade frÄn privat- och offentlig sektor, en webbenkÀt som mÀtte anvÀndningen av smarta mobiltelefoners omfattning och beskaffenhet i förhÄllande till CohenŽs skala för upplevd stress (Cohen, Kamarck och Mermelstein, 1983). Resultatet visade att en ökad upplevelse av stress hade ett samband med ökad anvÀndning av smarta mobiltelefoner oavsett om den var privatrelaterad eller arbetsrelaterad, och framförallt om anvÀndningen upplevdes störa fritiden. Eftersom den arbetsrelaterade anvÀndningen inte hade nÄgot enskilt samband med upplevelsen av stress uppfylldes studiens hypotes endast delvis.

MĂ„nga faktorer har pĂ„visats pĂ„verka individers hĂ€lsa. I denna studie undersöktes huruvida motion, Kasam och socialt stöd har betydelse för vĂ€lbefinnandet i form av uppskattad hĂ€lsa, upplevd stress-energinivĂ„ och rapporterad sjukskrivning. Även köns- och Ă„lderskillnader studerades. En enkĂ€t med frĂ„gor om sjukskrivning, motion, upplevd hĂ€lsa, upplevd stress-energi, Kasam och socialt stöd delades ut till 113 deltagare frĂ„n tre olika arbetsplatser. Resultaten visade att Kasam hade positiva samband med hĂ€lsa, stress-energi och socialt stöd.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förstÄelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers pÄverkan pÄ deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus pÄ pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att fÄ fram fakta pÄ hur stress och stressorer pÄverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, anvÀndes för att ta reda pÄ hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer pÄverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists anstrÀngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

Syftet med denna studie var att utifrÄn ett salutogent perspektiv undersöka om enhÀstunderstödd aktivitet med en ridterapeut kan pÄverka stress- och energinivÄ samtpositiv och negativ affekt hos individer. Studien belyser om en sÄdan aktivitet kanfungera som copingstrategi och ge stressreduktion. En utgÄngspunkt var ocksÄ att undersöka könskillnader betrÀffande stressreaktioner. I studien anvÀndes Stress- och energitest samt PANAS-test för pre- och post-mÀtningar. I studien ingick 69 respondenter, 42 kvinnor och 27 mÀn.

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lĂ€rare i skolor som gett en dator till varje elev ser pĂ„ sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lĂ€rare stĂ€lls inför. Vi har anvĂ€nt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vĂ„r studie innefattar skolor som har antagit nĂ„gon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  VĂ„r undersökning visar pĂ„ en bild av hur attityderna kan se ut hos lĂ€rarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, kĂ€llkritik, lĂ€romedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lĂ€rarnas arbetsbelastning samt digitala lĂ€r-resursers mervĂ€rden.  De digitala lĂ€r-resurser som informanterna till vĂ„r studie anvĂ€nder har till största del varit egenproducerat material och digitala lĂ€roböcker. NĂ€r det gĂ€ller olika förutsĂ€ttningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan gĂ„r det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som vĂ„ra informanter arbetar pĂ„. Vissa av vĂ„ra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lĂ€rarna ligger pĂ„ för lĂ„g nivĂ„, medan andra lĂ€rare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna vĂ„ra informanter har uppgett med IKT i skolan Ă€r att de kan individanpassa undervisningen bĂ€ttre för elever som har olika typer av inlĂ€rningssvĂ„righeter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant Ă€r ett Ă„terkommande argument till detta.

Syftet med detta arbete var att studera pĂ„ vilket sĂ€tt skolans organisation samt barns nĂ€rmiljö kan bidra till stress, men Ă€ven hur skolans personal och vuxna i barns liv, aktivt kan arbeta för att förebygga stress. Studien bygger pĂ„ fem intervjuer med vuxna som arbetar med barn i olika sammanhang och under olika förutsĂ€ttningar samt 65 enkĂ€ter med barn i År2. Arbetets fokus ligger pĂ„ barns stress i skolan men man kan konstatera att kĂ€llan till barns agerande i skolan inte alltid behöver finnas i skolans verksamhet utan kan ha sitt ursprung i barnens övriga nĂ€rmiljö. DĂ€rför bör Ă€ven nĂ€rmiljön uppmĂ€rksammas för att man ska fĂ„ en helhetsbild av barnens situation. Resultatet i enkĂ€terna visade att barnen hade fĂ„ eller inga kunskaper om stress som begrepp men efter en begreppsförklaring visade sig att mĂ„nga barn sjĂ€lva hade upplevt eller sett stress hos personer i deras nĂ€rhet.

Prokrastinering innebÀr att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, fÀrre hÀlsofrÀmjade beteenden och sÀmre prestation. Demografiska faktorer och pÄgÄende utbildning pÄverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress pÄverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mÀtning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) pÄ prokrastinering och interaktionseffekter med stress.