Sök:

Sökresultat:

2133 Uppsatser om Hćrets historia - Sida 50 av 143

"Fritidshemmet" - och vÄra barns framtid

I examensarbetet har jag undersökt förÀldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar pÄ frÄgan om varför och vilka barn som vÀljer bort fritids. De frÄgorna som arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr, vilka barn Àr det som gÄr pÄ fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, pÄ vilket sÀtt pÄverkar pedagogers kompetens förÀldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid Àr? I examensarbetet har jag anvÀnt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frÄgorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om förÀldrars attityder gjorda av skolverket har fÄtt utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar Ät att det Àr fritidshemmet som Àr dÄligt pÄ att hitta barnens sociala arenor dÀr de bÀst kan hjÀlpa dem.

Bildanalys betong? : reflektioner över materialets uttryck

UpptÀckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremÄl. I detta examensarbete fick jag tillfÀlle att undersöka detta nÀrmare.Uppsatsen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill sÀga tre bord av betong. Den första som presenteras frÄn kategorin Àr Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederlÀndaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.

Konsertprogram examensarbete : programblad och reflektion inom examensarbete

Vardagsrummet kan anses som hemmets hjÀrta. Det Àr för mÄnga samlingsplatsen för familj och vÀnner. Det Àr hÀr vi umgÄs, tittar pÄ tv, Àter och spelar spel tillsammans. PÄ grund av bostadsbrist bor mÄnga av oss pÄ mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med TrÀstad 2012:s projekt "Bra bostÀder för smÄhushÄll till rimligt pris" som tittar pÄ bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

Att uppleva historia

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka de metoder och tankar som museipedagoger arbetar utifrÄn. Vi kommer ocksÄ att belysa i vilken utstrÀckning lÀrare i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av museer och museipedagogik i sin historieundervisning. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ de huvudsakliga anledningarna till att lÀrare besöker museer i sin undervisning. VÄr undersökning bestÄr av enkÀter som delats ut till lÀrare, intervju med en museipedagog och ett besök pÄ ett museum. Genom vÄr undersökning har vi kommit fram till att det inte Àr sÀrskilt mÄnga lÀrare som det senaste Äret anvÀnt sig av museer eller museipedagogik som ett komplement till sin historieundervisning.

Naturvetares vÀg till lÀraryrket. En kvalitativ studie.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vad som pÄverkat olika lÀrare i deras yrkesval. För detta syfte har jag anvÀnt mig av tvÄ typer av kvalitativ metod, dels livshistoria och dels kvalitativ intervju. Jag har interv-juat fyra naturvetenskapslÀrare och tre lÀrare inom humanistiska Àmnen. I bakgrunden redogör jag för naturve-tenskapens historia och jag diskuterar Àven om naturvetenskapen befinner sig i kris eller inte. Resultatet visar att lÀrarna ofta görÀmnesvalet tidigt i livet och att uppvÀxtmiljö och skola spelar roll för att utveckla dessa intressen.

?De samhÀllsupplösande svenskarna? : SprÄkstriden i finlandssvensk satir 1927-1939

Denna undersöknings syfte Àr att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av sprÄkstriden i Finland under mellankrigstiden. HuvudkÀllan för detta ÀndamÄl Àr skÀmttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skÀmtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens ÄrgÄngar frÄn perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frÄgan: ?Hur representeras sprÄkstriden i relation till finlandssvensken??. Det lÀggs vikt pÄ vilken typ av samtidsfrÄgor som uttryckligen Àr relaterade till aktuella hÀndelser rörande sprÄkstriden, hur Àktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur sprÄkliga skillnader skildras.

Nostalgiska Ljud

Det finns ljud som Àr pÄ vÀg att försvinna i takt med teknologins utveckling. Dagens ungdomar har aldrig hört ljud frÄn den Àldre teknologin, som den Àldre generationen har fÄtt vÀxa upp med sÄsom skrivmaskinen, modemet m.m. Dessa produkter gav ifrÄn sig ett speciellt ljud som numera inte hörs lika mycket idag. Men vad hÀnder nÀr tekniken utvecklas till den grad att ljud blir en sÀkerhetsfrÄga? Förutom teknikljud finns det ljud frÄn förhistoriska och nyligen utdöda djur som forskare har lyckats Äterskapa genom studier av kvarlevornas anatomi.

Axel AdelswÀrds resa i Amerika 1855 - 1856

Det svenska samhÀllet omvandlades under 1800-talet frÄn hushÄllsbaserade marknadsekonomiska metoder till kapitalistiska marknadsekonomiska metoder. Parallellt med detta omvandlades och moderniserades den svenska eliten frÄn att utgjorts av en jordÀgande aristokrati till att i stÀllet utgöras av en förmögen högborgerlighet. Denna uppsats handlar om hur en representant ur den nya svenska eliten i form av Axel AdelswÀrd tÀnkte och handlade nÀr han mötte ett USA pÄ 1850-talet dÀr den kapitalistiska marknadsekonomin hade slagit igenom. Jag vill ocksÄ visa hur en omvandling skedde av en gammal elit till att inta ett nytt kapitalistisk marknadsekonomiskt tÀnkande..

DÄ - nu - sedan? LÀrarnas tolkning av historiemedvetande : En kvalitativ undersökning baserad pÄ samtalsintervjuer med lÀrare i Är 4-9

Den hĂ€r undersökningen behandlar lĂ€rarnas tolkning av begreppet historiemedvetande. Totalt Ă€r Ă„tta olika lĂ€rare intervjuade; hĂ€lften av dem undervisar i Ă„r 4-6 och hĂ€lften i Ă„r 7-9. Samtliga lĂ€rare som intervjuats arbetar pĂ„ olika skolor i Östhammars Kommun.Undersökningen visar att lĂ€rarnas uppfattning och tolkning av styrdokumenten pĂ„verkar deras planering av undervisningen. Den visar ocksĂ„ att frĂ„nvaron av en korrekt och gemensam definition av ett begrepp som förekommer i styrdokumenten skapar osĂ€kerhet kring innebörd, tillĂ€mpning och bedömning. FrĂ„nvaron av en definition medför ocksĂ„ att en fruktbar tolkning av begreppet inte kan existera och att det dĂ€rmed medför svĂ„righeter för att bedöma elevernas relation till detta begrepp, samt fördomar om hur elevernas relation till historiemedvetandet ser ut..

En oviss framtid. Vart gÄr allmÀnheten idag för att uppleva och lÀra sig historia och vart gÄr den imorgon?

The purpose with this paper is partly to find out what people of different ages do to learn more about the past, and partly what they believe will happen within the next 50 years with institutions like traditional museums and the relatively new theme parks. How will the museums and theme parks evolve? Will they evolve? Or will they disappear?To solve these questions I have sent out a questionnaire to people of different ages. I have also been in contact with employees from different museums and theme parks in SkÄne. I have used literature written by archaeologists among others.

ÅtervĂ€ndarna : en undersökning av hur det svenska samhĂ€llet pĂ„verkades av Ă„tervĂ€ndande emigranter 1860-1940

Between 1860 and 1940 approximately 1,1 million Swedish citizens emigrated to North America. But over 200 000 of them returned to Sweden. In this essay I have tried to estimate the impact of these people on the Swedish society. To make a deeper analyze possible, I have studied the parish of Glima?kra in southern Sweden and tried to trace the immigrants? lives after their return to Sweden and thus estimate their impact on society.By statistical analysis of migrants between Sweden and USA and between the parish of Glima?kra and USA I have concluded that the result can be used as a model for Sweden on a national basis.

Alléerna pÄ BarsebÀcks gods : bevarandeplan

En bred, lĂ„ng och jĂ€mn allĂ© Ă€r en mĂ€ktig syn. Även en allĂ© med knotiga defekta trĂ€d kan ocksĂ„ vara sagolikt vacker med sin alldeles speciella karaktĂ€r. AllĂ©er Ă€r inte bara vackra att fĂ€rdas genom. PĂ„ hĂ„ll ses allĂ©erna som en vacker del av landskapet. Av BarsebĂ€cks gods Ă€r allĂ©erna mot norr, öster och vĂ€ster i BarsebĂ€cks slottsanlĂ€ggning, nĂ€stan det enda som syns utifrĂ„n, förutom dess vĂ€lskötta Ă„krar.

Religion ? ett Àmne under förÀndring?

Utbildningsdepartementet la Är 2000 fram ett förslag om ett nytt kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I detta Àmne ska religion, samhÀlle och delvis historia ingÄ. Skulle detta förslag gÄ igenom sÄ skulle det pÄverka bÄde elever och lÀrare. Hur skulle det pÄverka Àmnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förstÄelse och respekt för andra mÀnniskor.

Nostalgiska Ljud

Det finns ljud som Àr pÄ vÀg att försvinna i takt med teknologins utveckling. Dagens ungdomar har aldrig hört ljud frÄn den Àldre teknologin, som den Àldre generationen har fÄtt vÀxa upp med sÄsom skrivmaskinen, modemet m.m. Dessa produkter gav ifrÄn sig ett speciellt ljud som numera inte hörs lika mycket idag. Men vad hÀnder nÀr tekniken utvecklas till den grad att ljud blir en sÀkerhetsfrÄga? Förutom teknikljud finns det ljud frÄn förhistoriska och nyligen utdöda djur som forskare har lyckats Äterskapa genom studier av kvarlevornas anatomi.

Lust att lÀra - En studie om motivationen hos gymnasieelever i historieÀmnet

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymnasieelever kan bli mer motiverade i historieÀmnet. Jag har valt att redovisa skillnaden mellan killar och tjejers motivation till historieÀmnet, framförallt för att se om det finns nÄgon skillnad och i sÄ fall vad den/de Àr. Undersökningen genomfördes genom en enkÀt pÄ en gymnasieskola i Lunds kommun, dÀr 55 elever valde att delta. Resultatet visar bl.a. att lÀrarens undervisningssÀtt, flexibilitet samt sÀtt att vara har en stor betydelse för elevernas motivation.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->