Sök:

Sökresultat:

2133 Uppsatser om Hćrets historia - Sida 37 av 143

Ett gestaltningsförslag för Osmundsbergs kalkbrott

Mot bakgrund av den ökade geologiska turismen vÀrlden över, vÀcktes för flera Är sedan idén att skapa Sveriges första internationella geopark, ett omrÄde i landskapet med utmarkerade geovetenskapliga besöksmÄl. Projekt Meteorum arbetar idag för att förverkliga denna idé i Siljansbygden, Dalarna. Denna geopark har sin utgÄngspunkt i ett av de största meteoritnedslagen i jordens historia, och Àmnar visa upp dess geologiska efterverkningar. Geoparken skall ocksÄ visa hur denna kosmiska hÀndelse har pÄverkat mÀnniskors liv i Siljansbygden fram till vÄra dagar. Projekt Meteorum har i dagslÀget cirka 25 utmarkerade geologiskt intressanta platser som initialt skall ingÄ i denna geopark. Syftet med denna uppsats Àr att genom ett gestaltningsförslag visa hur en geologisk besöksupplevelse kan se ut vid Osmundsberg, en av projekt Meteorums utvalda platser.

Bjuv en bevarad skatt

Mitt examensarbete Àr ett utvecklingsarbete och syftet med arbetet Àr att ta fram en temaplanering som handlar om Bjuvs lokalhistoria, med fokus Bjuvs gruvhistoria. Jag har nÀmligen upptÀckt att eleverna i Bjuv inte har sÄ stor kÀnnedom om sin lokalhistoria. Anledningen till att jag fokuserar pÄ Bjuvs gruvhistoria Àr för det Àr tack vare den Bjuv har utvecklats till den kommun den Àr idag. Jag har upptÀckt att skolorna oftast glömmer bort att undervisa eleverna om deras lokalhistoria, utan undervisningen handlar om de stora kungarna som stred nÄgonstans vid Lund och i SmÄland. Lokalhistorien finns runt eleverna och om skolan undervisar eleverna om lokalhistorien fÄr de lÀttare en förstÄelse för hur det har varit och varför det Àr som det Àr idag.

BerÀttelser om minnen : en studie av tre sÀtt att berÀtta om sin barndom i en bilderbok

I den hÀr uppsatsen jÀmförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras anvÀndning av miljöskildringar, karaktÀrer och berÀttarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berÀtta om sin barndom, deras syn pÄ historia och deras instÀllning till att skriva för smÄ barn har ocksÄ studerats. Teorierna i uppsatsen har hÀmtats frÄn bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgÄr ifrÄn en narratologisk metod dÀr bilderböckerna analyseras med hjÀlp av nÀrlÀsning utifrÄn de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

"Förlorad karaktÀr?" : Inventering av 1970-talets villakvarter pÄ Teleborg i VÀxjö

För att inte gÄ miste om den moderna bebyggelsen har det blivit mer aktuellt för alla kommuner i Sverige att studera och dokumentera den befintliga bebyggelsen. Ett omrÄdet eller en byggnad som Àr uppförd under 1960- och 1970-tal berÀttar genom arkitekturen och omrÄdets karaktÀr om den tids samhÀllsutveckling och historia. Detta gör att byggnader kan besitta olika kulturvÀrden och arkitektoniska kvalitéer som gör de Àr vÀrda att bevara. DÀrför Àr det viktigt att förmedla kunskap till bostadsÀgare om bevarandeskÀl sÄ att nutida och kommande generationer inte ska gÄ miste om bebyggelsen, utan Àven fÄ ta del av vÄr tids villaarkitektur.   .

Struktur och organisation i förskolan : Möjligheter och hinder för förskolans dagliga verksamhet

Syftet i studien Àr att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, bÄde pÄ verksamhetsnivÄ, ledningsnivÄ och politisk nivÄ. Den teoretiska utgÄngspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien Àr etnografisk och narrativ analys anvÀnds. Undersökningsmetoder i studien Àr observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i tvÄ grupper; förskolans verksamhetsnivÄ och förskolans styrning och ledning..

Förintelsen i historieböckerna : En jÀmförande lÀromedelsstudie

This study of Swedish history books for grade 9 will examine and compare what the books say about The Holocaust and how it is presented. I analyse how the books present The Holocaust and how it is portrayed. I use questions to evaluate the content of the texts and thereafter I compare them to each other. My hypothesis is that history books are affected by the society in which they are written. Therefore I think that comparing books from different years, I will be able to see a difference between the books when it comes to the way they choose to present The Holocaust.

Kvinnotyperna pÄ modet

Uppsatsen Kvinnotyperna pÄ modet gÄr igenom hur tidningen Charme hjÀlper till att skapa olika kvinnlighetstyper. UtifrÄn Judith Butlers teori om genus och queer performances ses bilder och text som exempel pÄ hur en kvinnlighet formeras i tidningen Charme. En tidning som bara existerar mellan Ären 1921-1933 och sÀger sig rikta sig till den moderna kvinnan. Hur kan denna moderna kvinna ha sett ut och pÄ vilka sÀtt skiljer hon ut sig frÄn andra typer av kvinnligheter? Exempel pÄ kvinnlighets-skapande faktorer ges frÄn dels arbete men Àven frÄn nöjesliv och nationalitet..

Musik och Ljud i Film : -En adaptionsanalys av Trainspotting

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Toronto - en vÀrld i staden.

Kan Sverige lÀra sig nÄgot om invandring och flyktingmottagande frÄn ett land som ligger pÄ andra sidan Atlanten? Kanada beskrivs i bland som en nation av invandrare. Landet har en lÄng historia av invandring och det Àr en viktig del av landets ekonomi. Kanada tar Ärligen emot omkring 260 000 invandrare. Knappt hÀlften av invandrarna vÀljer att bosatta sig i mÄngmiljonstaden Toronto.

VÀrmlÀndska naturreservat i skogsmiljö : Sköts dessa pÄ ett adaptivt sÀtt?

Ekologiska system Àr dynamiska och komplexa, och vÀrldens resurssystem, sÄsom skogar, Àr stÀndigt under mer eller mindre förÀndring. Naturliga orsaker, eller antropogen pÄverkan kan leda till nya förhÄllanden i en naturmiljö. Adaptiv förvaltning handlar om att anpassa förvaltningen efter dessa nya förÀndringar och förutsÀttningar. Om det man vill förvalta Àr dynamiskt, sÄ borde Àven dess förvaltning vara det. Adaptiv förvaltning ser pÄ förvaltningsÄtgÀrder som vetenskapliga experiment, och att förvalta adaptivt Àt att lÀra medan man utför.

Natursyn och kÀrnkraft / View of nature and nuclear power

KÀrnkraften har sÄ lÀnge den funnits varit en omdebatterad energikÀlla. Syftet med denna uppsats Àr att utreda och fÄ en bild av hur och pÄ vilket sÀtt natursynen hÀnger ihop med Äsikter om kÀrnkraft. Jag har redogjort för vad energi Àr, kÀrnkraftens historia i Sverige och som energikÀlla samt beskrivit för- och nackdelarna med kÀrnkraften. För att kunna ge en bild av kÀrnkraft och natursyn har jag genomfört kvalitativa intervjuer med personer som pÄ olika sÀtt Àr insatta i problematiken kring kÀrnkraften. Min undersökning visar bland annat att natursyn Àr ett komplext och stort begrepp som vi bör vara medvetna om hur det fungerar i arbetet för att förbÀttra miljön..

I is another

För mig Àr klÀder det ultimata sÀttet att uttrycka och kommunicera en historia. I mina tidigareprojekt har jag konsekvent arbetat med att skapa karaktÀrer, vars historier jag har velat berÀttagenom klÀder.Jag Àr intresserad av hur klÀder anvÀnds för att pÄ olika sÀtt markera och understryka enpersons identitet, grupptillhörighet och sociala stÀllning. Det fascinerar mig mycket att iakttamÀnniskors rollspel, vad man dels manifesterar men ocksÄ döljer. Jag har i mitt arbete funderatöver de masker och skal vi tar pÄ oss, de roller vi sjÀlva tar, men ocksÄ de vi ofrivilligt fÄr ochibland har svÄrt att leva upp till.Min titel, I is another , Àr ett citat av Arthur Rimbaud. Det Àr senare kÀnt som nÄgot Bob Dylansa, och syftar just till jaget som nÄgon utanför en sjÀlv, nÄgon man inte helt förlikar sig med..

Bostadens historia och framtida utveckling

Sverige hade under 1800-talet mycket lĂ„g standard pĂ„ bostĂ€der, det var trĂ„ngbott och ohygieniskt. Industrialiseringen orsakade urbanisering och bostadssituationen i landets storstĂ€der var oduglig.År 1965 blev startskottet för genomförandet av miljonprogrammet vilket innebar att en miljon bostĂ€der skulle byggas under en tioĂ„rsperiod. MĂ„let med programmet var att trĂ„ngboddheten och bostadsbristen skulle byggas bort.Idag har de tidigare problemen med bostadsbrist har Ă„terigen uppstĂ„tt och situationen har blivit mer och mer kritisk i Sveriges större stĂ€der, sĂ€rskilt i Storstockholm.Det Ă€r framförallt tre faktorer som pĂ„verkar bostadsutformningen; politik, ekonomi och familjekonstellationer. UtifrĂ„n dessa faktorer presenteras förslag pĂ„ fyra typer av flexibla framtida.

Att tala Àr silver men tiga Àr guld : En studie om journalisters syn pÄ yttrandefrihet i irakiska Kurdistan

Tidigare forskning har visat att mediesituationen i Kurdistan Àr komplex och att medierna Àr politiserade. Syftet med denna studie Àr att belysa journalisters syn pÄ deras yttrandefrihet i Kurdistan. Studien fokuserar pÄ verksamma journalisters tankar kring yttrandefrihet, relationen med makthavare och tillgÄngen till information.Kvalitativa forskningsintervjuer har tillÀmpats, med Ätta yrkesverksamma kurdiska journalister bosatta i Kurdistan.Slutsatsen visar en komplexitet som Àr svÄr att synliggöra om man inte har förkunskaper i kurdisk politik och historia. Ramarna för yttrandefrihet skiljde sig helt frÄn ramar som vi i vÀstvÀrlden Àr vana vid. De Ätta journalister som deltog i min studie hade varierande Äsikter om yttrandefrihet..

Historiemedvetande och historiesyn - En studie av lÀrares och elevers uppfattningar

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever pÄverkas av deras lÀrares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lÀrare och fyra av varje lÀrares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lÀrare och jag har lÀrt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lÀrarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara pÄverkas av sina lÀrare.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->