Sökresultat:
532 Uppsatser om Hćrdgjorda ytor - Sida 11 av 36
Gröna tak - en glömd resurs
En ökad miljömedvetenhet om att hushÄlla med dagens resurser, prÀglas av en
hÄllbar stadsplanering. En del i den hÄllbara stadsutvecklingen leder till
förtÀtning av stÀderna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hÄlla ihop
bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att fÄ flerfunktionella
stÀder. NÀr stÀder vÀxer och förtÀtas omvandlas naturlig grönska till
hÄrdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och vÀxt- och
djurarter trÀngs undan.
En hÄllbar stadsutveckling krÀver mer klimatforskning för att förbÀttra
luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i
innerstÀder pÄ grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bÀttre hantering
av dagvatten. En hÄllbar stad mÄste vara bÄde tÀt och grön.
LjudfÀltsmÀtningar med laservibrometri i en saxofonmodell
Syftet med examensarbetet Àr att mÀta ljudfÀlt kring en saxofonmodell med skannande laservibrometri, Àven kallad laserdopplervibrometri (LDV), eller helt kort vibrometri. Laservibrometri Àr en optisk mÀtmetod som framförallt anvÀnds för vibrationsmÀtningar pÄ ytor av föremÄl. Ett nytt, mindre kÀnt anvÀndningsomrÄde Àr ljudfÀltsmÀtningar, som denna rapport beskriver. I arbetet har mÀtningar av ljudfÀlt kring en saxofonmodell genomförts. Av ekonomiska och mÀttekniska skÀl har modellen förenklats.
Kreativ lek : gestaltningsförslag i Reggio Emilias anda
Bakgrunden till detta kandidatarbete Àr att förskolan Rida Ranka i Lund, hade en förfrÄgan om att fÄ hjÀlp med sin utemiljö. Förskolan arbetar efter pedagogiken Reggio Emilia och personalen ville att gestaltningen av utemiljön skulle knyta an till pedagogiken. Syftet med arbetet har varit att utarbeta idéer för utformning av barns utemiljö. Dessa idéer har utvecklats till sju "rum" eller rumsliga ytor med olika teman inspirerade av Reggio Emilia-pedagogiken. MÄlet med detta arbete blev sÄledes att hitta en gestaltning som bÄde fungerar pÄ denna specifika plats och med den pedagogik som förskolan har.
UnderhÄllsplaner i kyrkogÄrdsförvaltning
Arbetet grundar sig i ett nationellt problem kring eftersatt underhÄll pÄ vÄra kyrkogÄrdar. Modernt uttryckt har en underhÄllsskuld skapats. UnderhÄllsskulden innefattar enligt Jönsson (2010) den kostnad som miljön krÀver för restaurering till en accepterad nivÄ. Bakomliggande orsaker till underhÄllsskulden anses vara okunskap, ointresse och felprioriteringar av de ekonomiska resurserna. Med ett bristande underhÄll har funktioner försÀmrats och ett reinvesteringsbehov uppstÄtt.
Uppsatsens syfte har varit att med utgÄngspunkt i Lomma kyrkogÄrdsförvaltning undersöka hur underhÄllsplaneringen kan ske pÄ ett strategiskt och lÄngsiktigt sÀtt.
Den nya vilda naturen i stadens övergivna platser
PÄ flera platser i Europa har övergivna industriomrÄden lÀmnats orörda och tillÄtit
naturen ta över, platser som genom design sedan gjorts tillgÀngliga för mÀnniskor i
form av sÄ kallade urbana naturparker. MÄlet med uppsatsen Àr att beskriva ny vild
natur utifrÄn ekologiska, sociala och estetiska vÀrden. Uppsatsen syftar till att besvara
frÄgan om vad forskning och praktiker sÀger om den nya vilda naturens
utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny
vild natur och de platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av
begreppet 'ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det
till en ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska vÀrden som pÄvisats för
ny vild natur i stadens övergivna platser.
Noggrannhetskontroll av laserdata för ny nationell höjdmodell
Ny nationell höjdmodell Ă€r ett projekt som utförts av LantmĂ€teriet pĂ„ begĂ€ran av regeringen sedan Ă„r 2009 och berĂ€knas vara fĂ€rdigt Ă„r 2016. Datainsamling sker med hjĂ€lp av flygburen laserskanning. Syftet med studien Ă€r att kontrollera noggrannheten av laserdata som ska anvĂ€ndas för framstĂ€llning av ny nationell höjdmodell i Sverige. Noggrannhetskontrollen utfördes pĂ„ omrĂ„det Ă
rsunda ? Ockelbo (syd ? nord) och Storvik ? Forsbacka (vÀst ? öst).
Hur dokumenteras blackout ombord pÄ fartyg? : En studie av haverirapporter dÀr blackout var en del av hÀndelseförloppet
Ombord pÄ fartyg Àr det inte önskvÀrt att fÄ strömavbrott, en sÄ kallad blackout.Examensarbetet har undersökt i vilken utstrÀckning det Àr möjligt att utföra jÀmförande ochförebyggande studier med haverirapporter frÄn europeiska flaggstater som underlag. Detta föratt undersöka Äterkommande brister, pÄ fartyg eller i arbetet ombord som har orsakatblackout. Dessutom har Àven möjligheterna till att kunna kategorisera fallen undersökts.Kategorierna var tekniskt fel, operativt fel och organisationsfel. I ungefÀr hÀften av fallen gickdet inte att kategorisera en blackout till ett fel, eftersom det annars var en kombination av fel.DÀremot finns Äterkommande fel dÀr hÀndelseförloppen Àr vÀldigt lika. Till exempel var hetaytor inte korrekt isolerade, vilket resulterade i brand vid brÀnslelÀckage.Undersökningen visar att det finns en bristfÀllig symmetri i rapporteringen av haveri medavseende pÄ sprÄk, struktur, omfattning och publiceringsform.
TrÀdgÄrd för de unga : ett gestaltningsförslag till en del i Kumla stadspark, riktad till barn och unga
Kumla kommun Àr en vÀxande kommun som har som mÄl att ha minst 25 000 invÄnare Är 2025. En stadsutveckling och ökat nÀringsliv tror kommunen kommer leda dem i rÀtt riktning och som en del av stadsutvecklingen satsas det nu i stort pÄ den nya stadsparken som Àr i full gÄng att anlÀggas sedan nÄgra Är tillbaka. En stor del i den Àr Sjöparken, innehÄllande stora grönytor, sjöar, promenadstrÄk m.m. Det senaste projektet i Sjöparken, som invigts under vÄren Àr
VÀxthuset. Det Àr en byggnad innehÄllande palmhus, orangeri, kameliahus, restaurang samt en del som de kallar Möjligheternas VÀxthus och som kommer att fungera i rehab- och integreringssyfte.
Vattendesign i landskapet - landskapsarkitektur möter framtida klimatförÀndringar : Water design in the landscape - landscape architecture meets future climate changes
Klimatet Àr i stÀndig förÀndring. Genom historien har det skett stora temperaturvÀxlingar och vad man kan se idag Àr att medeltemperaturen pÄ jorden ökar, samt att dramatiska vÀdersituationer verkar bli allt vanligare. Klimatet förÀndras naturligt men vÄra utslÀpp av vÀxthusgaser bidrar med att ytterligare förstÀrka denna trend. De förÀndringar som vi ser idag förutspÄs eskalera i framtiden.
Ăkade medeltemperaturer leder till att glaciĂ€rer successivt smĂ€lter och det kan komma att innebĂ€ra dramatiskt förĂ€ndrade landskapsbilder. HavsytenivĂ„n höjs och kustnĂ€ra- och lĂ„glĂ€nta omrĂ„den riskerar att svĂ€mmas över.
Provning av aktivt brandskydd för bussar: En förstudie
Det intrÀffar ett ökande antal brÀnder i bussar. Enbart i Sverige rapporteras bussbrÀnder i genomsnitt tre gÄnger varje vecka. De flesta av dessa brÀnder uppstÄr i bussens motorrum. Att installera ett vÀl fungerande aktivt brandskydd i motorrummet Àr dÀrför en viktig sÀkerhetshöjande ÄtgÀrd. För nÀrvarande finns det ingen internationell standard för att pröva och utvÀrdera brandslÀckningsslÀcksystem i bussar.
UtvÀrdering av ett nyutvecklat samverkansbjÀlklag och dess utvecklingspotential
I dagens byggnader stÀlls allt högre krav pÄ stora rum och öppna ytor vilket ger efterfrÄgan pÄ ökad spÀnnvidd hos bjÀlklagen. Detta Àr svÄrt att klara av med traditionella trÀbjÀlklag. För att ÀndÄ fÄ ett lÀtt bjÀlklag undersöks möjligheten att kunna fördela ut bjÀlklagets belastning i tvÄ riktningar. BjÀlklaget ska alltsÄ vara fyrsidigt upplagt. För att lösa detta har en idé uppkommit som gÄr ut pÄ ett samverkansbjÀlklag mellan trÀ och plÄt.
Intarsia i lÀder : Intarsiateknikens tillÀmpbarhet inom tapetserarens arbetsfÀlt
I detta examensarbete undersöks förutsÀttningarna för intarsiateknikens tillÀmpbarhet inom tapetserarens arbetsfÀlt. Jag har genom att studera de olika hantverken och teknikerna inom intarsian fÄtt en större kunskap om dessa och kunnat reflektera kring deras anvÀndning för tapetseraruppgifter. Efter att ha provat och jÀmfört olika tekniker, material och tillvÀgagÄngssÀtt och omsatt mina experiment i en sittmöbels klÀdsel har jag kommit fram till följande:Inget av de olika lÀdermaterial och limmer jag testat fungerar bÀttre eller sÀmre Àn nÄgot annat av dem jag provat. Samtliga fungerar bra pÄ sÄvÀl vÀlvda som plana ytor, pÄ hÄrda sÄvÀl som mjuka underlag ? under de förutsÀttningar jag nÀrmare redogör för i arbetet.Mina experiment, sÄ lÄngt, har ocksÄ visat att bÄda de tillvÀgagÄngssÀtt jag valt, utskÀrning av mönstret för hand respektive laserskÀrning, Àr förenade med problem som gör tekniken svÄr att i dagslÀget förena med kravet pÄ arbetsekonomi och precision.
Kattsnuva orsakad av felint herpesvirus typ 1 och felint calicivirus : laboratoriediagnostik, epidemiologi och immunprofylax
De vanligaste orsakerna till kattsnuva Àr infektion med felint herpesvirus typ 1 (FHV-1) eller felint calicivirus (FCV). BÄda virusen Àr vanligt förekommande Àven i den friska populationen och prevalensen Àr generellt högre i större djurgrupper. Efter infektion med FHV-1 lÀgger sig viruset ofta latent och kan Äteraktiveras av olika stressfaktorer. FCV kan utsöndras i flera Är efter infektion och detta utan att katterna visar kliniska symtom.
Smittspridning för FHV-1 sker frÀmst via direktkontakt med akut sjuka djur eller intermittent utsöndrande djur. FCV smittar direkt frÄn sjuka djur eller friska smittbÀrare men kan ocksÄ smitta via ytor.
Hur möter man Warden? : En militÀrteoretisk prövning av Sveriges militÀra förmÄga
John III Warden beskrivning om hur militÀra maktmedel skall nyttjas för att nÄ högre politiska mÄl Àr en av de mest kÀnda inom modern luftmaktsteori. Det finns idag omfattande forskning som prövargiltigheten för Wardens teori om fienden som ett system i kÀnda konflikter. Ett omrÄde dÀr forskningen Àr mindre utbredd Àr hur en stat kan nyttja sin militÀra förmÄga för att försvara sig mot en angripare som nyttjar sig av Wardens teori. Detta arbete syftar till att undersöka om en mindre statsom Sverige har den militÀra förmÄga som krÀvs för att möta en sÄdan angripare.Slutsatsen Àr att förmÄga till luftoperativ kontroll Àr central, denna upprÀtthÄlls genom tillgÄng till avancerad teknik som exempelvis sensorsystem, vapensystem och vapenplattformar. VÀsentligt Àr attdessa system har förmÄga att verka uthÄlligt och över stora ytor.
Möjligheter till lÀrande i naturen : En studie om hur förskollÀrare arbetar med matematik i naturen ochfriluftslivet.
Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter förskollÀrare anser att natur och friluftsliv kan ge i arbetet med matematik. Det har gjorts genom att besvara frÄgestÀllningar om hur förskollÀrare upplever att natur och friluftsliv kan vara till hjÀlp i arbetet med förskolans matematik och vilka delar av matematiken de vÀljer att arbeta med utomhus. Metoden som vi har valt Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollÀrare.I resultatet framkom det att förskollÀrarna upplever att det finns mÄnga möjligheter med att arbeta med matematik i naturen och friluftslivet. Statistik Àr den del av matematiken som Àr svÄrast att arbeta med, de övriga delarna av förskolans matematik upplevde förskollÀrarna som lÀtta och roliga att arbeta med utomhus.