Sök:

Sökresultat:

801 Uppsatser om Hćrd och mjuk sektor - Sida 23 av 54

Jag Àr normen hÀr, men mÀn har det lÀttare : Om kvinnligt chefskap, sociala roller och rollmotsÀttning

 Bakgrund: MÀn har genom historien dominerat pÄ arbetsmarknadens chefspositioner och dÀrmed utformat chefskapets innehÄll. Chefskapet Àr sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser dÀr kvinnan Àr avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen nÀr det gÀller kvinnors sÀtt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats dÀr kvinnan Àr normen.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory .

Social kompetens och arbetsliv i förÀndring- en studie om rekryteringsprocessen i offentlig sektor

Social kompetens Àr ett relativt modernt uttryck som allt oftare förekommer i olika sammanhang i arbetslivet. Den offentliga sektorn har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste 20- 30 Ären, och detta har bidragit till att arbetssökande nu bedöms pÄ ett annat sÀtt av arbetsgivare. Numera Àr det mycket vanligare att en arbetssökande vÀrderas mer efter sina personliga egenskaper Àn sina formella kvalifikationer. Studiens syfte Àr att undersöka samt ge exempel pÄ hur förÀndringen inom den offentliga sektorn under de senaste decennierna har pÄverkat rekryteringsprocessen samt vilken roll social kompetens spelar i dagens rekryteringsförfarande inom statliga myndigheter. Undersökningens ambition Àr att till viss del öka förstÄelsen för ett av samhÀllsforskare redan identifierat problem, och kanske Àven synliggöra nÄgra av de möjliga ?dolda? funktioner som begreppet i praktiken skulle kunna fylla.

Kunskapsöverföring och kunskapsbevaring i offentliga organisationer

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanstÀllda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med Àmnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen pÄvisar bland annat att muntlig kommunikation Àr en viktig framgÄngsfaktor i en kunskapsprocess..

EnergikartlÀggning av förskolan SmultronstÀllet

Detta Àr ett examenarbete pÄ grundnivÄ, 15 högskolepoÀng. Examensarbetet Àr en energikartlÀggning med rekommenderade energieffektiviseringsÄtgÀrder. EnergikartlÀggningen Àr baserad pÄ ett verkligt objekt vilket Àr en förskola i norra GÀvle. Denna skola förvaltas av Gavlefastigheter.I Sverige gÄr cirka 40 % av energianvÀndningen till bostÀder och service. DÀrför finns det stora mÀngder energi att spara inom denna sektor.

Kopplingsstyrning för ökad drivlinekomfort

SammanfattningDen serie komponenter hos en lastbil dÀr drivande moment skapas och överförs kallas drivlina. Vid överföring av stora moment uppstÄr torsion i frÀmst drivaxlarna och vid transienter i överfört moment kan drivlinans trögheter dÀrför komma i svÀngning. Scania erbjuder sedan en tid sitt automatiska vÀxlingssystem Opticruise med en automatisk koppling som styrs med elektromekanisk aktuator. Syftet med detta examensarbete Àr att modellera relevant drivlinedynamik med hjÀlp av Simulink och SimDriveline, att undersöka huruvida kontrollerat kopplingsslip skulle kunna dÀmpa drivlinesvÀngningar, samt att ta fram en strategi för reglering av kopplingsposition med hjÀlp av den elektromekaniska kopplingsaktuatorn vid vÀxelurlÀgg.En drivlinemodell tas fram och valideras, dÀr endast en styvhet, i drivaxlarna, modelleras. Kopplingens momentöverföringskaraktÀristik som funktion av kopplingsposition anpassas mot mÀtdata.

Analys av passiva kylningsmetoder vid tillÀmpning över en hotspot genom analytiska och numeriska simuleringar : Till vilken grad kan passiva kylningsmetoder tillgodose ett lokalt kylningsbehov i ett marint framdrivningssystem?

I ett marint framdrivningssystem byggt av Rolls-Royce Marine i Kristinehamn, kallat POD Propulsion - MermaidTM, kyls systemets yttre delar med fo?rbistro?mmande vatten. Det kylande vattnet kompletteras av ett internt luftkylningssystem vilket, till fo?ljd av en la?gre kylningskapacitet a?n fo?r det externa vattnet, fo?rorsakar en otillra?cklig kylning i den sektor av elmotorns stator vars periferi kyls av kylluftsstro?mmen. En andel av statorn a?r sa?ledes enbart luftkyld vilket medfo?r att den axiella temperaturen i denna sektor uppna?r ett lokalt maximum, kallad ?hotspot?, vilken a?r ho?gre a?n fo?r resten av elmotorns stator.Avsaknaden av en tangentiellt uniform temperatur i statorn medfo?r begra?nsningar vid dimensionering av framdrivningssystemet.

Att ge det lilla extra : En antologi om engagemang

Denna antologi om tre bidrag studerar engagemang och motivation ur olika perspektiv. De individuella delarna inriktar sig pÄ ideellt engagemang inom idrott, politiskt engagemang hos ungdomar och engagemang hos anstÀllda i kommunal sektor. Dessa fÀlt analyseras utifrÄn valda frÄgeteman sÄsom vilka aspekter som motiverar till engagemang, hur dessa inverkar pÄ individers identitetsskapande och hur engagemanget pÄverkar och pÄverkas av de individuella livsvillkoren. Vi har genom kortare fÀltobservationer och kvalitativa intervjuer samlat in material som sedan analyserats i enlighet med grundad teori-analysmetod. Det analyserade materialet koppades sedan till teorier rörande bland annat identitet, motivation och grupptillhörighet.

VÀrdeskapande ledning inom offentlig sektor : Vilka kommunikationshinder finns det i en hierarkisk, offentlig organisation som ledningen behöver ta hÀnsyn till för att bygga internt förtroende?

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjÀlp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gÄtt fort fram och som en respondent i denna studie berÀttade har utvecklingen gÄtt frÄn en smÀrtstillande spruta och vÀntan vid en hjÀrtattack till ballongsprÀngningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar Àr vÀldigt dyra men priset för vÄr vÄrd nÀr vi besöker sjukhus har inte ökat nÀmnvÀrt, inte heller har skatteintÀkterna ökat nÀmnvÀrt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa vÀrde bÄde inom och utom sin organisation i andra former Àn pengar.I litteraturen som jag lÀst Àr det största fokuset pÄ hur organisationer, bÄde offentliga och privata, kan generera vÀrde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. VÀldigt fÄ studier har fokus pÄ de interna intressenterna, bland annat anstÀllda, som Àr med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mÄl. Studierna tar dÀremot upp förtroende som vÀldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha mÄnga positiva effekter.Min studie fokuserar pÄ hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

Den pÄbörjade interaktiviteten : En fallstudie av Socialdemokraternas anvÀndande av och strategiska arbete med Facebook

Human Resources (en benÀmning för personalarbetet) Àr ett yrke som idag blir allt populÀrare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor bÄde studerar och arbetar med personalfrÄgor. Studien har dÀrför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojÀmn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhÀllets förÀndringar, dÀr en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr dels av socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hÄrd Human Resources Management.

Digital ljudkvalitetsoptimering för hörlurar.

Detta examensarbete har utförts hos Dirac Research AB i Uppsala. Dirac Research Àr en vÀrldsledande programvaruspecialist inom ljudoptimering, rumskorrigering och ljudfÀltssyntes.Dirac har nu velat utreda hur man pÄ bÀsta sÀtt kan anvÀnda deras programvara Dirac Live för att förbÀttra ljudet hos hörlurar. I examensarbetet ingick en teoretisk del om örat, hörlurar, mÀtmetoder och hur en frekvenskurva bör se ut. Det ingick ocksÄ att mÀta impulssvaret för nÄgra olika hörlurar. Impulssvaret anvÀndes sedan till att förbÀttra ljudet hos hörlurarna genom att designa digitala filter som anvÀndes genom programvaran Dirac Live.

Hur vill vedlevande solit?rbin bo? Rekommendationer f?r utformning av bihotell.

Solit?rbin har med sin pollinering en essentiell roll i m?nga ekosystem och ?r dessutom viktiga f?r produktionen av m?nga matv?xter. Vissa av de solit?ra bina ?r vedlevande och anl?gger sina bon i ?vergivna skalbaggsg?ngar i d?d och solexponerad ved. Bristen p? d?d solexponerad ved i dagens landskap utg?r dock ett hot f?r dessa bin.

Kronofogdens upphandling av affÀrssystem : BestÀllarkompetens inom offentlig upphandling

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Hur skulle ett utbyte av Mumbais CNG bussar, till Siemens ELFA system, pÄverka koldioxidutslÀppen?

Det finns mÄnga möjliga sÀtt pÄ vilka koldioxidutslÀppen frÄn fossila brÀnslen kan reduceras. I den hÀr rapporten undersöks ett av de möjliga alternativen. Idag finns 284 bussar drivna av naturgas i Mumbai, naturgasen i sin tur ger upphov till koldioxidutslÀpp. I denna rapport undersöks om ett byte av dessa naturgasbussar (CNG-bussar) till 285 stycken hybridbussar, skulle kunna reducera koldioxidutslÀppen frÄn denna sektor. De 285 nya hybridbussar som skulle behövas för att tÀcka upp Mumbais transportbehov antas drivna av Siemens ELFA system med regenerativ bromsning.

Vad pÄverkar svenska börsnoterade företags upplysningsmÀngd vid rapportering av icke-finansiell information

Syftet med denna studie Àr att identifiera hur olika faktorer pÄverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahÄlls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag frÄn olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus pÄ icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har anvÀnts för att undersöka mÀngden upplysningar genom en innehÄllsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys anvÀnts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

Idrottens ekonomiska effekter

Denna kvantitativa fallstudie har som avsikt att nĂ„ insikt och förstĂ„else i tvĂ„ fotbollsföreningar, Jönköpings Södra IF och Östers IF, och deras specifika situation. Syftet Ă€r att försöka framhĂ€va vilka effekter en fotbollsförening har ur ett samhĂ€llsekonomiskt och offentligfinansiellt perspektiv. Dels har vi, genom enkĂ€tundersökning, tagit fram vad barn-och ungdomsspelare samt deras familjer satsar i form av tid och pengar, och dels har vi studerat föreningarnas Ă„rsredovisningar. UtifrĂ„n dessa siffror har samhĂ€llsekonomiska och offentligfinansiella kalkyleringar gjorts. Resultatet visar att det finns en stor betalningsvilja bland fotbollsfamiljerna som innebĂ€r ett samhĂ€llsekonomiskt vĂ€rde pĂ„ 25-28 miljoner kronor Ă„rligen.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->