Sökresultat:
197 Uppsatser om Hållbart skogsbruk - Sida 3 av 14
Det rättsliga skyddet för djur- och växtarter: Artskyddsförordningens betydelse för skogsbruket
Uppsatsen analyserar det rättsliga ramverket för artskydd. Utifrån målsättningen om en hållbar utveckling och bevarandet av biologisk mångfald hanterar miljörätten, både på internationell och på nationell nivå, olika konflikter mellan en rad intressen. Som följd av att stora delar av det moderna skogsbruket under de senaste decennierna har bedrivits storskaligt och rationellt med allt effektivare maskiner har arealen av skog minskat. I takt med att skogen minskar, reduceras även viktiga livsmiljöer för olika arter. Centralt i framställningen har därför varit att undersöka hur rättsordningen skyddar ? och kan skydda ? arter i samband med skogsbruk.
Anpassad skötsel - exempel på hyggesfritt skogsbruk i Mellannorrland :
Total protection is often the option chosen when protecting forests with high environmental values. An alternative to total protection is application of management regimes that do not interrupt continuity of tree cover. This study focuses mainly on continuous cover forestry (CCF) in forest stands already protected. All objects are situated in the county of Jämtland in northwest Sweden.
The purpose of the study was to attain a greater knowledge about CCF practices.
Nitrat i dricksvatten : jämförelse av nitrathalter, mellan åren 1975 och 2005
Ronneby Miljö- och hälsoskyddskontor ville genom undersökningen få information om nitrathalter ienskilda dricksvattenbrunnar inom kommunen, med bakgrund av den nya miljökvalitetsnormen.Riktvärdet för nitrat är 50 mg/l. Halter som överstiger detta bör inte ges till barn under ett års ålder pågrund av risk för methemoglobinemi. Jämförelsen skulle ske mellan områden präglade av jordbrukrespektive skogsbruk, samt mellan grävda och borrade brunnar. Jämförelsen skulle även ske över tiden,mellan 1975-1990 till 2005. Urvalet av provtagningspunkter baserades på en sammanställning frånbefintligt arkiv samt efter en annons i dagspressen.
Garnlavshabitat i Vilhelmina kommun
Intensivt skogsbruk har medfört stora förändringar i den boreala skogens struktur och sammansättning. Epifytiska gammelskogslavar så som garnlav, Alectoria sarmentosa, tillhör de arter som drabbats hårt av korta omloppstider och ökad fragmentering av skogen då de kräver gamla träd som substrat samt är känsliga för förändringar i mikroklimat. Vi har med en GIS-analys gjort en modellering över hur stor andel lämpligt habitat för garnlav som finns i Vilhelmina kommun samt hur det är fördelat i landskapet. Modellen baserades på en regressionsfunktion med data från Riksskogstaxeringens inventeringar av hänglavar som grund. En utsökning med kNN-data (satellitdata över Sveriges skogsmark) som bas gjordes och en karta över var i landskapet det förelåg hög sannolikhet att påträffa bra habitat för garnlavar producerades.
Ekonomisk jämförelse mellan trakthyggesbruk och kontinuitetskogsbruk
Det finns idag två olika skötselsystem som anses vara lämpliga för Svenskt skogsbruk, trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk. Trakthyggesbruket är mycket dominerande i svenskt skogsbruk och har traditionellt sett de senaste årtiondena ansetts vara ekonomiskt lönsammare än kontinuitetskogsbruket. Ny forskning från Finland säger dock motsatsen, att kontinuitetskogsbruket har högre ekonomisk lönsamhet.
Målet med rapporten är att undersöka och jämföra lönsamhet vid olika räntenivåer från två skötselsystem, kontinuitetskogsbruk och trakthyggesbruk samt undersöka hur lönsamheten påverkas av olika virkespriser och flyttkostnader.
Nuvärde valdes som ett lämpligt kriterium för att jämföra lönsamhet mellan de två olika skötselsystemen. Årlig nettoavkastning utsågs som ytterligare ett kriterium vid jämförelsen. Ett bestånd simulerades från grundata på fullskiktade bestånd och sedan användes tillväxtfunktioner uppbyggda i Excell för att optimera och beräkna lönsamhet vid olika räntor med både trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk.
Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin
I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.
Skogsnormens ersättning vid intrång i jämförelse med värdet av rationellt skogsbruk
Svenska Kraftnät ansvarar för det svenska stamnätet för el, dess konstruktion, underhåll och transporten av el. Varje kraftledningsgata sträcker sig över många privata markägares fasta egendom. När kraftledningen byggs får markägaren en ersättning för intrånget i det närmaste området under kraftledningen som i skogsmark betecknas Skogsgata. För de åtgärder för ledningens säkerhet som görs utanför skogsgatan, både vid anläggning och vid framtida underhåll, utgår också ersättning.För skogsmark beräknas dessa ersättningar med hjälp av den av Lantmäteriet framtagna och för ändamålet avsedda skogsnormen. I denna studie har skogsnormen beskrivits och utvärderats.
Nitrat i dricksvatten : jämförelse av nitrathalter, mellan åren 1975 och 2005
Ronneby Miljö- och hälsoskyddskontor ville genom undersökningen få information om nitrathalter ienskilda dricksvattenbrunnar inom kommunen, med bakgrund av den nya miljökvalitetsnormen.Riktvärdet för nitrat är 50 mg/l. Halter som överstiger detta bör inte ges till barn under ett års ålder pågrund av risk för methemoglobinemi. Jämförelsen skulle ske mellan områden präglade av jordbrukrespektive skogsbruk, samt mellan grävda och borrade brunnar. Jämförelsen skulle även ske över tiden,mellan 1975-1990 till 2005. Urvalet av provtagningspunkter baserades på en sammanställning frånbefintligt arkiv samt efter en annons i dagspressen.
Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation
I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga
ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags
arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom
?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och
deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt
konsensus inom ?mnet.
I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras
finansiella prestationer.
Framtidens energilagring : en studie av befintliga samt potentiella metoder fo?r lagring av fo?rnybar el pa? ett ha?llbart sa?tt
In today?s society there is an increasing demand for renewable energy sources such as sun and wind power. These sources are intermittent, and energy storage is therefore needed to ensure a constant power supply. This report compares pumped hydro energy storage (PHES), compressed air energy storage (CAES), flywheels, batteries, super magnetic energy storage (SMES) and hydrogen energy storage.The opportunities for further development are limited for PHES and CAES in comparison with the other technologies. Lithium-ion batteries and hydrogen energy storage are considered to have the most potential in the future.
IAS 41 - Värdering av skog
Införandet av standarden IAS/IFRS i Sverige är en effekt av den internationalisering som skett de senaste åren. En stor skillnad märks bland de företag som nu måste redovisa tillgångar till verkliga värden istället för som tidigare till historiska värden. Skogskoncernerna ställs inför ett sådant faktum. Effekten blir att en mer rättvisande bild av skogens värde uppkommer.De intervjuade företagen, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, Sveaskog och Öhrlings PricewaterhouseCoopers håller med om att dolda värden försvinner och en mer rättvisande bild uppkommer men anser även att IAS 41 inte är direkt anpassat för nordiskt skogsbruk och att endast en approximation av det verkliga värdet kan uppnås. Respondenterna åsyftar särskilt på de lagstadgade återplanteringskostnader som inte får vara med i beräkningarna enligt en bokstavstolkning av IAS 41 men som ändå tas med av svenska skogsbolag.IAS 41 förespråkar främst att skogstillgångarna ska värderas enligt rådande marknadspriser.
Stockholms trafiksituation : Vilka fo?ra?ndringar bo?r ske fo?r att minska klimatpa?verkan och koldioxidutsla?ppen?
Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.
Kostnader för naturvårdsavsättning, jämnhet i avverkning och virkesförrådsuppbyggnad : strategisk analys med Heureka PlanVis
Norra Skogsägarna äger två fastigheter i Skellefteåtrakten som innehåller skyddsvärda biotoper. Ägaren för diskussioner med skogsstyrelsen och länsstyrelsen om vilken hänsyn som ska tas och om hur det virkesproducerande skogsbruket ska bedrivas. I föreliggande kandidatuppsats redogörs för hur skogsskötseln och den ekonomiska avkastningen påverkas av några olika strategier för naturvårdsavsättning och skogsbruk.
Med hjälp av planeringsverktyget Heureka PlanVis visas hur de olika avsättningsstrategierna Originalplan, Lagen och Länsstyrelsen påverkar nuvärdet av skogsbruket. Dessutom visas nettointäkten över en kommande 100 årsperiod, och vad restriktioner för jämnhetskrav och krav på ökat virkesförråd får för påverkan på fastigheternas nuvärde.
Analyserna har utförts med stöd av det forskningsbaserade planeringssystemet Heureka PlanVis version 2.0, och baseras på ajourhållna data från de skogsbruksplaner som upprättades 2013.
Resultaten visar att nuvärdet på fastigheterna sjunker om andelen naturvårdsavsättningar ökar. Utfallet av nuvärdesminskningen blir dock mindre om fastigheterna samplaneras och brukas som en enhet.
Förvaltning och skogsskötsel av ett tätortsnära naturreservat : en fallstudie om Lugnets naturreservat i Falun
Naturens betydelse för människan är stor och den tätortsnära skogen utgör en viktig plats i den växande urbana befolkningens närhet. Ungefär två kilometer nordost om Falu centrum ligger Lugnets naturreservat, ett tätortsnära område som nyttjas av allt från motionärer och barnfamiljer till elitidrottare. Syftet med den här studien var att genomföra en syntesanalys över hur skötseln av Lugnets naturreservat kan utformas för att tillgodose så många intressen som möjligt. Genom kvalitativa intervjuer med ett urval av områdets intressenter kartlades deras nyttjande och synpunkter. Tillsammans med befintlig teori inom området utformades generella och specifika skogsskötsel- och förvaltningsförslag för reservatet.
Analys och vidareutveckling av hjulupphängning till skogsmaskin
Detta examensarbete är den avslutande delen av utbildningen inom maskinteknik på Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Arbetet utfördes i samarbete med Rottne Industri AB där skogsmaskiner utvecklas och tillverkas för skogsbruk. Projektet innefattar utveckling av en hjulupphängningskomponent kallad ?hjularm? tillhörande företagets ledande produkt, skördaren H-8. Resultatet slutade i en ny design av hjularmen med hjälp av CAD-modellering, Systems Engineering och FEM-analysering..