Stadsdelar med en utprĂ€glad hĂ„llbarhetsprofil planlĂ€ggs runt om i Sverige och övriga vĂ€rlden, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stĂ„tt högt pĂ„ den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet dĂ„ Sverige skulle bli ett föregĂ„ngsland inom hĂ„llbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts pĂ„ hĂ„llbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utprĂ€glad hĂ„llbarhetsprofil varav VĂ€stra Hamnen i Malmö med start i Bo01- omrĂ„det, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg Ă€r bland de största pilotprojekten. Det som omrĂ„dena har gemensamt Ă€r att de alla Ă€r centralt belĂ€gna pĂ„ industrimark med byggnader av miljövĂ€nliga material och diverse ekosystemtjĂ€nster finns pĂ„ omrĂ„det. Stadsdelarna anses hĂ„llbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns likheter och skillnader angÄende kraven som stÀlls pÄ en arbetssökande klient för att den skall ha rÀtt till försörjningsstöd vid ett nybesök i Göteborgs stadsdelar. FrÄgestÀllningarna handlar om vilka krav som stÀlls och vilka likheter och skillnader angÄende kraven som finns stadsdelarna emellan. FrÄgestÀllningarna handlar Àven om vilka orsaker och förklaringar som finns till likheter och skillnader stadsdelarna emellan. VÄr undersökning baseras pÄ en kvalitativ metod. Vi har intervjuat fyra personer med chefsposition inom försörjningsstöd i fyra av Göteborgs stadsdelar.

BAKGRUND:Den nya skollagen ligger till grund för att införa förskolan helt i skolvÀsendet som en egen skolform. I den reviderade lÀroplanen har en ny rubrik skrivits in dÀr förskollÀrarna har fÄtt ?ett sÀrskilt ansvar?, i den pedagogiska verksamheten. Den reviderade lÀroplanen börjar gÀlla första juli 2011. I litteraturen i bakgrunden tar vi upp bakÄtliggande orsaker till den reviderade lÀroplanen samt förskolans pedagogik, kvalité och pedagogisk ledarskap.SYFTE:Syftet med studien Àr att ta reda pÄ nÄgra förskollÀrares tolkningar av det sÀrskilda ansvaret i den reviderade lÀroplanen samt att ta reda pÄ hur vanligt förekommande dessa tolkningar Àr till en större grupp förskollÀrare.METOD:Den första delen i studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer frÄn 10 förskollÀrare frÄn olika stadsdelar.

This essay aims to higlight the perception of achievement among politicians and directors in one of MalmöŽs district. The questions higlight the success factors for goal attainment and how to legitimize goals. The success factors that are important are clarity regarding both the organisation, leadership and communication. To achieve that a pioneering leader who can motivate and establish their employees is needed. It is also important to create realistic goals to achieve legitimated goals..

Anhöriga bĂ€r en stor del av ansvaret för Ă€ldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sĂ€llan anhörigas roll eller samhĂ€llets ansvar för anhöriga. HemvĂ„rdsbidrag Ă€r ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinĂ€rt boende för att betala en anhörig för utförd hjĂ€lp i hemmet. Vilka effekter ett hemvĂ„rdsbidrag fĂ„r som stöd för anhöriga problematiseras sĂ€llan. Är det sĂ„ att pengarna fungerar som ett stöd eller Ă€r det ett sĂ€tt för samhĂ€llet att fly frĂ„n sitt ansvar? Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och analysera nĂ„gra bistĂ„ndsbedömares syn pĂ„ vem som har ansvar för Ă€ldres omsorg; samhĂ€llet eller anhöriga? Vidare Ă€r syftet att studera bistĂ„ndsbedömares syn pĂ„ hemvĂ„rdsbidrag, hur hemvĂ„rdsbidraget pĂ„verkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende pĂ„ i vilken typ av stadsdel bistĂ„ndsbedömarna arbetar. I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas Ă„tta bistĂ„ndsbedömare i Ă„tta olika stadsdelar i Göteborg.

Miljonprogrammet blev löftet om en modern bostad för alla bortom de odrÀgliga förhÄllanden som ansÄgs rÄda i stÀdernas gamla arbetarkvarter. Men det blev aldrig en miljon lÀgenheter, industrins blomstring avtog snabbare Àn vad man hade vÀntat sig och det vi idag kan se nÀr vi blickar tillbaka Àr de första stegen mot en ökad urban segregation. Sedan början pÄ nittiotalet har segregationen i Sverige ocksÄ kommit att fördjupas, nÄgot som visar sig frÄn sin allra tydligaste sida i de stora stÀderna. Den boendesegrega-tion vi idag ser prÀglas av bÄde sociala och etniska förtecken som direkt och indirekt pÄverkar mÀnniskornas vardagsliv i de forna miljonprogramsomrÄdena, och inte minst de ungdomar som vÀxer upp dÀr. I Göteborg Àr denna segregation ett tydligt faktum, vilket bland annat manifesterar sig i de ?satellitförhÄllanden? som framför allt prÀglar de nord-östra stadsdelarnas relation till den övriga staden, och i de ojÀmlika relationer som rÄder mellan olika stadsdelar och mellan centrum och periferi (Sernhede 2002).

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförÀndring i vÀrlden. StÀderna stÄr för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutslÀppen och tvÄ tredjedelar av vÀrldens energianvÀndning. HÀlften av vÀrldens befolkning bor i stÀder. PÄ grund av detta Àr det nödvÀndigt att stÀderna Àr hÄllbara. DÀrför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlÀttar att skapa en hÄllbar stad.

Under en tioÄrsperiod frÄn mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostÀder genom Miljonprogrammet, detta för att rÄda bot pÄ den bostadsbrist som dÄ rÄdde i de svenska stÀderna. Bilden av dessa omrÄden har gÄtt frÄn att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ?de andra?. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar Àr KronogÄrden i TrollhÀttan, dÀr projektet Trygg i TrollhÀttan arbetar för att förbÀttra tryggheten i omrÄdet.

PĂ„ flera hĂ„ll runt om i Sverige byggs det idag stadsdelar med mĂ„l att vara hĂ„llbara. Vad det gĂ€ller trafiken byggs omrĂ„den som redan frĂ„n början Ă€r vĂ€lförsörjda med kollektivtrafik och har vĂ€l utbyggda cykelnĂ€t. ÄndĂ„ finns det exempel pĂ„ stadsdelar som planerats för att det ska vara enkelt att vĂ€lja hĂ„llbara transporter som idag visar siffror pĂ„ att en hög andel av de resor som genomförs av boende i omrĂ„dena Ă€r bilresor. Ett exempel Ă€r stadsdelen VĂ€stra Hamnen i Malmö.Syftet men uppsatsen Ă€r att utreda trafiksituationen i VĂ€stra Hamnen idag och undersöka möjliga tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för att förbĂ€ttra den situation som rĂ„der. Inledningsvis presenteras det hur trafiksituationen ser ut i stadsdelen idag och möjliga orsaker till att det ser ut som det gör.

För att minska avfallsmÀngderna och öka kÀllsorteringen har flera lÀnder samt kommuner i Sverige valt att övergÄ frÄn volymbaserad avfallstaxa till viktbaserad avfallstaxa. Göteborgs stad har successivt infört vikttaxa under Ären 2010-2013. Tidigare utvÀrderingar i Sverige hÀvdar att införandet av taxan har minskat restavfall med ca 20-31 procent. För att se om införandet har gett önskat resultat i Göteborg har vi kontrollerat för trender och andra faktorer som kan tÀnkas pÄverka avfallsmÀngden. PÄ grund av att taxan införts vid olika tidpunkter för Göteborgs stadsdelar kan vi anvÀnda oss av paneldata och en ekonometrisk regression dÀr vi anvÀnder fixed effects.

Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna.

BÄde officiell statistik och talet kring ungdomsarbetslöshet har i vÄr studie visat sig stÀmma överens dÄ olika empirikÀllor talar för en hög arbetslöshet och lÄg sysselsÀttningsgrad hos de unga (16-24 Är) i Göteborgs kommuns stadsdelar Angered, Gamlestaden och Hisingen. Det Àr ocksÄ dessa stadsdelar vi har undersökt dÄ vi har utfört kvalitativa intervjuer med bÄde arbetsförmedlare som Àr verksamma inom ungdomsgrupperna vid de respektive Arbetsförmedlingarna samt arbetssökande unga.Syftet med vÄr studie Àr att studera hur unga arbetssökande och arbetsförmedlare gör diskursiva framstÀllningar kring ungdomsarbetslösheten samt kring ungas identitetsskapande och olika möjligheter utifrÄn deras olika sociala samanhang. I resultatdelen presenteras en analys gÀllande hur det diskursviva talet kan bidra till att kategorisera och positionera unga pÄ arbetsmarknaden och i samhÀllet. Vi har utgÄtt frÄn ett diskurspsykologiskt och socialkonstruktionistiskt förhÄllningssÀtt i utförandet av vÄr diskursanalys (som presenteras i analyskapitlet). Detta innebÀr att vi har studerat hur diskurser om unga arbetssökande transformeras och/eller reproduceras samt hur de diskursiva ordningarna skapas i olika sociala kontexter.

Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se pÄ vilket sÀtt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration.

Arbetet försöker belysa och förstÄ hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 4-6 i Malmö ser pÄ frÄgor om homosexualitet, bisexualitet och transpersoner (HBT) ur ett queerperspektiv. FrÄgestÀllningarna handlar om hur lÀrarna anser att HBT-frÄgor hanteras bÀst i mötet med eleverna i och utanför klassrummet, vilken syn de har pÄ kollegor och förÀldrar som Àr HBT samt grundsynen i HBT-frÄgor. Undersökningen genomfördes med enkÀter som syftade till att ge kvalitativa svar och skickades ut till olika skolor i Malmö kommuns stadsdelar. Resultatet visar pÄ att den allmÀnna synen bland lÀrarna Àr att heterosexualitet Àr viktigare att undervisa i Àn homo- och bisexualitet samt transsexualitet. Synen pÄ HBT-personer Àr accepterande, men hamnar lÀtt i skymundan bakom heterosexuella normer..

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur förskoleklassbarn konstruerar sina tankar om framtiden med avseende pĂ„ yrkesval. Vi vill undersöka vad barn, i tvĂ„ socioekonomiskt skilda stadsdelar, har för tankar om sitt framtida yrkesval och vad den sociala miljön i dessa stadsdelar kan ha för inverkan pĂ„ dessa barns tankar. FrĂ„gestĂ€llningar:? Vad har barn frĂ„n tvĂ„ olika förskoleklasser för tankar om sina framtida yrkesval?? Är det möjligt att urskilja huruvida den sociala miljön har inverkan pĂ„ barnens tankar om det framtida yrkesvalet?? Är det möjligt att urskilja nĂ„gra skillnader mellan flickornas och pojkarnas tankar om sitt framtida yrkesval?Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod och genomfört vĂ„r studie i tvĂ„ stadsdelar i Göteborgs stad, en socioekonomiskt stark och en svag. Vi har gjort undersökningen i tvĂ„ förskoleklasser pĂ„ tvĂ„ olika skolor.