Internet Àr en given del i ungdomars vardag, det finns en utmaning i det flöde av information som finns i samhÀllet idag. Internets möjligheter stÀller flera krav pÄ ungdomars teoretiska, sociala, praktiska och kreativa kompetenser. Ofta fokuseras det pÄ det negativa i anvÀndandet men det Àr viktigt att inte glömma bort de olika positiva anvÀndningsomrÄdena. I en rapport frÄn Ungdomsstyrelsen (Ungdomsstyrelsen, 2010) framkommer det att ungdomarna kÀnde att de inte har möjlighet att pÄverka i de stora frÄgorna i samhÀllet och att de önskar att de var mer delaktiga. De skulle vilja ha mer information om praktiska saker och hjÀlp med att sÄlla bland informationen.

Att jobba inom socialtjĂ€nsten med ekonomiskt bistĂ„nd innebĂ€r att man som socialsekreterare mĂ„ste skriva en hel del utredningar, och det förvĂ€ntas av socialsekreterarna att dessa utredningar Ă€r objektiva sammanfattningar av klientens situation. Men Ă€r det överhuvudtaget möjligt att vara objektiv? Och Ă€r det egentligen klientens berĂ€ttelse som skrivs ner i utredningen eller socialsekreterarens? Studien utgĂ„r frĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna: Vad innebĂ€r det att utreda inom ekonomiskt bistĂ„nd? Hur ser socialsekreterare pĂ„ klientens delaktighet i utredningsprocessen? Är bristande kunskaper i svenska ett hinder för klientens delaktighet i utredningsprocessen? Syftet med studien Ă€r att studera utredningsarbete inom ekonomiskt bistĂ„nd och den strukturerade utredningsmetod som anvĂ€nds inom Göteborgs Stad, samt att se om socialsekreterarna som anvĂ€nder den anser att den leder till att klienten blir mer delaktig. NĂ€r det gĂ€ller delaktighet definieras det begreppet hĂ€r som aktiv medverkan och medinflytande. Studien görs utifrĂ„n ett postmodernt perspektiv. För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna har tio socialsekreterare i invandrartĂ€ta stadsdelar i Göteborg intervjuats, och resultaten av denna empiriska undersökning har analyserats med hjĂ€lp av teorierna socialkonstruktionism och narrativ teori. Att utreda inom ekonomiskt bistĂ„nd Ă€r en mĂ„ngfacetterad uppgift.

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.

Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhÄllande till staden som den skiljs frÄn genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det Àr ett avstÄnd till stadskÀrnan dÀr alla funktioner sÄsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns.Regionförstoringen stÀller krav pÄ mindre orter och smÄstÀder nÀr avstÄnd mÀts i tid istÀllet för kilometer, samtidigt som kraven pÄ attraktiva boende- och livsmiljöer stÀndigt ökar i konkurrensen om nya invÄnare. FörhÄllandet mellan stad och land Àr en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de stÀder och orter som inte Àr dominerande i regionen.Sölvesborg Àr en smÄstad med medeltida rötter i Blekinge lÀn som har haft en stor nedgÄng i sitt nÀringsliv nÀr den stora arbetsplatsen pÄ orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden Àr en trÀdgÄrdsstad, som ligger pÄ Sölvesborgsvikens vÀstra sida, som lockar med ett attraktivt boende med nÀrhet till bÄde skog och skÀrgÄrd.

Detta examensarbete gjordes pÄ uppdrag av Norrbys kommundel som Àr en del av BorÄs. Syftet med arbetet var att kartlÀgga och analysera Àldreomsorgens nyttjande av bilarna som de förfogar över samt undersöka om det finns ett behov av att effektivisera organisationen och anvÀndandet av bilarna och Àven hur detta skall gÄ till. För att genomföra detta uppdrag och fÄ en teoretisk grund att stÄ pÄ har lÀmplig litteratur och olika metoder för informationsinsamling studerats. Ett flertal intervjuer med handledaren samt ett möte med alla enhetschefer inom Àldreomsorgen har genomförts för att fÄ ingÄende information om verksamheten. Norrby kommundel som omfattar ett flertal stadsdelar i vÀstra BorÄs dÀribland de utanförliggande delarna Byttorp, Tullen, Hestra, EkÄs och Viared har sitt huvudkontor i stadsdelen Norrby som ligger i vÀstra delen av BorÄs centralort.

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.

Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda Àr ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus pÄ det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnÄ dessa syften har mÄlet varit att undersöka hur en av VÀxjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hÀnsyn till VÀxjö kommuns mÄl och landskapets förutsÀttningar. Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av omrÄdets historia och förutsÀttningar som senare legat till grund för analysarbetet.

JĂ€mtkraft AB Ă€r ett kommunalĂ€gt företag som bland annat levererar el och fjĂ€rrvĂ€rme till Östersund stad. KraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen i Lugnvik bestĂ„r av 3 pannor, panna 1 och 2 Ă€r Ă€ldre hetvattenpannor som eldas med biobrĂ€nslen och torv, de anvĂ€nds mestadels vid kallt vĂ€der och under sommaren. I kraftvĂ€rmeverket som kallas panna 3 eldas en blandning av biobrĂ€nsle, returtrĂ€ och torv. Panna 3 Ă€r en cirkulerande fluidiserande bĂ€dd (CFB) pĂ„ 125 MW dĂ€r 45 MW Ă€r elproduktion. Torv sameldas ofta med biobrĂ€nsle eftersom det minskar risken för olika driftsproblem i pannan.

Syftet med denna studie Àr att göra en metaanalys kring anvÀndningen av utvÀrderingen Aktiveringspolitikens Janusansikte. UtvÀrderingen har genomförts i fyra stadsdelar i Malmö inom ramen för storstadssatsningen.Fokus har legat pÄ att undersöka om resultatet av utvÀrderingen Aktiveringspolitikens Janusansikte har anvÀnts i de utvÀrderade verksamheterna, samt vilka faktorer som pÄverkar anvÀndande eller icke-anvÀndande av utvÀrderingar.För att analysera vilken typ av anvÀndning som har förekommit har Carol H Weiss modell för anvÀndning av utvÀrderingsresultat anvÀnds. Denna har kombinerats tre förklaringsfaktorer för att försöka förstÄ varför det sker eller varför det inte sker nÄgon anvÀndning av utvÀrderingsresultat. Dessa faktorer Àr den personliga faktorn, den kontextuella faktorn och utvÀrderingsfaktorn.Undersökningen visar att anvÀndningen av Aktiveringspolitikens Janusansikte inte varit sÄ utbredd i de undersökta stadsdelarna. DÀremot framkommer det en generellt positiv instÀllning till utvÀrderingar.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. MÄnga stÀder och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det hÀr examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det Àr som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag nÀrmare pÄ ett avvecklat industriomrÄde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design frÀmja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgÄngsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i stÀder. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igÄng ordentligt.

Inom stadsdelsomrÄdet Vantör finns ett nÀtverk med bilfria gÄngstrÄk som i mÄnga fall Àr inramade med park- eller naturmark. De nytillkomna stadsdelarna i Sverige byggda pÄ 50 - och 60 ? talet karakteriseras ocksÄ mycket av osammanhÀngande och utplacerade bostadsenklaver i ursprunglig bevarad natur. Dock har det offentliga vardagsrummet som tidsperiodens utemiljö planerades till att vara inte uppnÄtts, och mÄnga av gÄngstrÄken inom Vantörs stadsdelar anvÀnds inte i en större utstrÀckning. För att ta till vara stadsbygdens möjligheter med vÀrden i den befintliga utemiljön och tillhandahÄlla trivsamma omgivningar för omrÄdets boende, Àr det av intresse att uppmÀrksamma gÄngstrÄkens kvaliteter. Men Àven bristerna jÀmte mot brukarna av gÄngstrÄken Àr viktiga att förstÄ för samma orsak, och för att inte gÄngstrÄken pÄ sikt ska utsÀttas för exploatering.

SammanfattningBorÄs stad Àr indelat i tio kommundelar dÀr varje del ansvarar för sin egen verksamhet och sina tjÀnster. Under 2010 har man fattat beslut om en omorganisation av kommunen. De tio kommundelarna ska övergÄ till tre stora stadsdelar, och dÀr verksamheterna ska drivas av respektive stadsdelsnÀmnd. Anledningen till den stora förÀndringen motiveras utifrÄn en utökad ?rÀttvisa, effektivitet och kvalitet? i den kommunala verksamheten (http://bit.ly/fNNFVR).

SammanfattningUnder en relativt lÄng tid har det inom samhÀllsplaneringsdebatten framhÄllits vikten av att verka för en utveckling som tar oss frÄn funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade attraktiva staden som erbjuder nÀrhet, jÀmlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess vÀl sammanlÀnkade och integrerade stadsdelar och funktioner.  En tydligt rÄdande trend och utveckling inom stadsplanering Àr ocksÄ den ökade fokuseringen pÄ att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvÀrdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hÄllbarhetsperspektiv, vilket bl.a. mÀrks i utvecklandet av hÄllbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som stÀlls pÄ holistiska delanalyser och redovisningar i dessa.Hur problem, förutsÀttningar och innebörden av olika strukturella lösningar framstÀlls kan ha en stor betydelse för vilken lösning som vÀljs samt hur vÀl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av vÀrde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsÀttningar och förÀndringsförslag.Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i stÀder- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mÀta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika bestÄndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslÄs, den s.k.

MÄnga pekar pÄ att dagens stÀder allt mer utvecklas mot vad som ofta benÀmns delade stÀder. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva omrÄden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i omrÄden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spÀnningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det pÄ avindustrialisering, globalisering och ett samhÀlle baserat pÄ informationsteknologi.

I nordvÀstra Uppsala ligger stadsdelen LibrobÀck. Stadsdelen hÄller pÄ att omvandlas frÄn ett industriomrÄde till ett omrÄde med mycket bostÀder. För att denna stadsdelsomvandling skall lyckas krÀvs ocksÄ att omrÄdets grönomrÄden utvecklas. Med anledning av detta görs hÀr ett gestaltningsarbete göras som visar hur en utvald grönyta kan utvecklas.Arbetet gÄr ut pÄ att inventera och analysera en plats för att ta fram en vision för hur omrÄdet skall kunna utvecklas med hÀnsyn till platsens förutsÀttningar.Genom att inventera och analysera platsens olika delomrÄden framkom vilka ytor som lÀmpas sÀrskilt bra för att bli vistelseytor nÀr platsen skall omgestaltas. Dessa ytor valdes i gestaltningen ut som vistelseytor med karaktÀrer, funktioner och storlekar, passande för respektive yta.