För cirka ett Är sedan, hösten 2004, skedde en intensiv debatt i Sydsvenskan kring hur stadsdelen RosengÄrd i Malmö presenterats i media. Man menade att mediebilden som presenterats var skev i jÀmförelse med hur verkligheten faktiskt sÄg ut. Problemet med att den mediebild som presenteras av förorterna i dagspressen Àr skev i jÀmförelse med hur verkligheten ser ut Àr ingen ny frÄgestÀllning. Debatten har de senaste tio Ären bÄde kommit och gÄtt kring vilket ansvar massmedia har gentemot förortsomrÄden och dess invÄnare, som ofta till stor del utgörs av individer frÄn andra kulturer. Tidningarna som sÀger sig vÀrna om det demokratiska samhÀllet marginaliserar omrÄden som RosengÄrd genom en alldeles för ensidig bevakning.

Syftet med min studie Àr att studera förhÄllandet mellan klientens integritetsskydd och samverkan inom Àldreomsorgens hemsjukvÄrd ur ett socialarbetarperspektiv. Detta kommer jag att studera med följande frÄgestÀllningar: Vilka samverkansbetingelser föreligger nÀr olika professioner samverkar inom hemsjukvÄrden? Vilka frÄgor kan vara integritetskrÀnkande och pÄ vilket sÀtt? Vilka av dessa frÄgor ligger inom socialarbetarens ansvarsomrÄde? Vilka strategier anvÀnder socialarbetaren för att bemÀstra eventuella integritetskrÀnkningar i samband med samverkan? PÄverkar kravet pÄ klientens integritetsskydd effektiviteten av samverkan?Som metod har jag anvÀnt en kvalitativ metod i form av intervjuer. I min studie har sex socialarbetare intervjuats i fyra stadsdelar i Göteborg. De resultat jag fÄtt fram i samband med min studie Àr att konstellationen nÀr det gÀller samverkan ser olika ut inom Àldreomsorgens hemsjukvÄrd inom Göteborgs stad.

Denna uppsats utgör en explorativ fallstudie om certifieringssystemet BREEAM Communities och dess möjlighet att fungera som ett verktyg för svenska kommuner i plan- och exploateringsprocesser.Sedan ett par Är tillbaka pÄgÄr de första projekten i Sverige dÀr BREEAM Communities anvÀnds. Företagen Diligentia och PEAB var först ut att anvÀnda verktyget vid utvecklingen av sina stadsdelar Masthusen och Varvsstaden i VÀstra Hamnen i Malmö.Uppsatsen utgörs i första hand av en kvalitativ intervjustudie med anstÀllda vid Diligentia, PEAB och Malmö Stad, vilken genomfördes vÄren 2012. Studien kompletterades med tvÄ intervjuer med anstÀllda vid Norrköpings kommun, detta eftersom Norrköpings kommun vid tidpunkten för intervjuerna, övervÀgde en anvÀndning av certifieringssystemet vid utvecklingen av stadsdelen SaltÀngen. Intervjustudien tar utgÄngspunkt i intervjupersonernas erfarenheter och tankar kring BREEAM Communities? inverkan pÄ arbetsprocessen och vilka hÄllbarhetsaspekter som hanteras inom de tvÄ projekten i VÀstra Hamnen.

I och med att BergnÀsbron firade 50 Ärs jubileum i Är 2004, insÄg vi att vÄr kÀnnedom om lokalhistoria inte var den allra bÀsta. Vidare reflekterade vi över att mÄnga LuleÄbor inte kÀnner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer Àn hundra Är innan en bro kunde byggas över Lule Àlv vid LuleÄ. Ett avgörande skÀl till vÄrt Àmnesval kom fram nÀr vi började intressera oss för GÀddviksbron och dess tillkomst. Det framgick dÄ tydligt att brofrÄgan inte bara handlade om GÀddviksbron utan Àven BergnÀsbron, dÀr dess placering i mÄnga Är skulle komma att debatteras. SÄledes var brofrÄgan en lokal stridsfrÄga, men övergick till att bli en riksangelÀgenhet nÀr lÀnets riksdagsmÀn debatterade frÄgan i kammaren.

I uppsatsen diskuteras sociala variablers inflytande pÄ skolresultat i kommunala skolor i Stockholm. Det mönster som framtrÀder indikerar att skolprestationer i mycket hög utstrÀckning Àr relaterat till socioekonomisk status. Barn till högutbildade och höginkomsttagare presterar bÀttre i skolan Àn barn till lÄgutbildade och lÄginkomsttagare. Detta medför att storstadsomrÄdet uppvisar tydliga spatiala skillnader.Orsakerna till denna dispersion diskuteras i uppsatsen utifrÄn sociolingvistiska förklarings-modeller, vilka fokuserar pÄ barns sprÄkliga skillnader utifrÄn sociala faktorer. HÀrutöver diskuteras klassystemets reproduktion, utifrÄn Pierre Bourdieus arbete, nÄgot som Àr fundamentalt bl a för förstÄelsen av snedrekryteringen till gymnasieskolan.I uppsatsen genomförs statistiska korrelations- och regressionsberÀkningar.

Syftet med detta arbete Àr att finna svar pÄ hur vi, inför framtidens stadsbyggande, kan Ästadkomma optimalt hÄllbara, trivsamma och vÀlfungerande miljöer och bostadsomrÄden för alla oberoende av kön, Älder, bakgrund och samhÀllsklass. Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv frÄgestÀllningar varav den om "Blandstaden" blev den viktigaste, dÄ blandstaden sÀgs vara vÄr tids nya stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6). För nÀrmare undersökning av begreppet valdes tvÄ olika stadsdelar i Stockholm som bÄda Àr planerade med blandstaden som ideal. En stadsdel Àr driven av kommersiella övervÀganden och en styrs av kommunen. TvÄ yrkespersoner med stor kunskap om respektive plats intervjuades. Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av materialet besvarades tolv frÄgestÀllningar. De huvudsakliga slutsatserna av arbetet Àr att blandstaden blivit det nya stadsbyggnadsidealet som en reaktion mot de zonerade stÀder som det tidigare planeringsidealet har gett upphov till och som vi idag ser stora nackdelar med. Skillnaden mellan förÀndringsprojekt drivna av kommunen och kommersiella övervÀganden var inte sÄ stora som jag förvÀntat mig, dÄ Àven kommunen i praktiken Àr driven av vinstintressen och verkar uppmuntra gentrifieringsprocessen. StrÀvan efter socialt blandade stÀder bottnar i en strÀvan efter en mÄngfasetterad, attraktiv och stimulerande miljö (Bellander 2005, s.25). PÄ lÄng sikt Àr arbetet för en socialt blandad stad en metod att förebygga motsÀttningar mellan olika grupper i samhÀllet. Fördelarna med en social blandning Àr dock mer komplexa Àn vad man kan tro, dÄ konsekvenserna av att göra nedgÄngna omrÄden mer attraktiva kanske inte nödvÀndigtvis gynnar de boende utan i vÀrsta fall tvingar dem att flytta ifrÄn sina hem. Planeringsverktyget blandstaden verkar fungerar bra i den bemÀrkelsen att man kan frÀmja funktionsblandning som i sig Àr en viktig faktor för en stimulerande och trygg stadsmiljö. Det Àr dock inte lika sÀkert att blandstaden Àr det mest effektiva verktyget för att Ästadkomma en social blandning. DÀrför Àr mitt förslag pÄ fortsatt kunskapsutveckling inom omrÄdet att undersöka resultat av alternativa planeringsverktyg för att frÀmja social mÄngfald som ?Social Housing?..

De ökande problemen med klimatförÀndringar gör att det sÀtts allt större press pÄ transportsektorn att minska sina utslÀpp. Kollektivtrafiken vÀntas ha en betydande roll vad gÀller denna sektors minskade miljöpÄverkan och samhÀllets strÀvan mot en hÄllbar utveckling, samtidigt som den ska öka utsatta gruppers tillgÀnglighet till samhÀllets service och tillgodose dessa gruppers försörjningsbehov.Göteborg anses av flera vara en segregerad stad och ett av mÄlen i stadens strategier för en hÄllbar utveckling Àr att vÀnda denna segregation till integration. Mot bakgrund av detta Àr syftet med denna uppsats att undersöka skillnader i tillgÀnglighet och turtÀthet till kollektivtrafik mellan Göteborgs tidigare 21 StadsdelsnÀmnder (SDN). FrÄgestÀllningarna vi utgÄr ifrÄn Àr sÄledes att ta reda pÄ för hur stor andel av invÄnarna kollektivtrafiken Àr tillgÀnglig för i dessa 21 SDN, samt att vi vill veta hur turtÀtheten skiljer sig för invÄnare inom och mellan samma 21 SDN. Vi har Àven valt ut tre SDN för nÀrmre analys, dessa Àr Centrum, Askim och Gunnared.De teorier och den tidigare forskning inom Àmnet som nÀmns i denna uppsats visar pÄ att den transportbaserade segregationen har en relativt liten, men ÀndÄ viktig, pÄverkan pÄ en stads segregation, och en stor pÄverkan pÄ miljön.

I övergÄngen frÄn industrialism till post-industrialism förÀndras stÀdernas ekonomiska förutsÀttningar och ökar konkurrensen. StÀder som tidigare haft en god tillvÀxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens frÄn lÀnder som tillhandahÄller billigare arbetskraft. I den hÀr situationen vÀljer mÄnga stÀder att satsa pÄ att stÀrka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invÄnare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi Àr att satsa pÄ kultur och evenemang. VÀrdskapet för evenemang kan vid första anblick framstÄ som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, nÄgot som gagnar staden med alla dess invÄnare samt Àven regionen och landet som helhet.

AbstractTitelEN STUDIE I MÄNNISKORS UPPFATTNINGAR OM BROTTFörfattare Gunes SuberogluKurs Examensarbete (master) i medie- och kommunikationsvetenskapTermin VĂ„rtermin 2013Handledare Marie GrusellSidantal, ord 80, 35113Syfte Syftet Ă€r att undersöka mĂ€nniskors uppfattningar om brott i tvĂ„ stadsdelar. Ett ytterligare syfte Ă€r att redogöra för om mĂ€nniskor sjĂ€lva förestĂ€ller sig att brottsrapporteringar har nĂ„gon betydelse för dessa.Metod Kvalitativa, semistrukturerade respondentintervjuer.Material Respondentintervjuer med tretton personer, varav sju personer som bor i stadsdelen Centrum och sex personer som bor i stadsdelen Örgryte.HuvudresultatDe huvudsakliga resultaten visar att respondenterna uppfattar ödsliga samt platser dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor befinner sig i som osĂ€kra. Respondenterna uppfattar det Ă€ven som att förorter Ă€r mer osĂ€kra. Respondenterna har en bild av att yngre mĂ€n Ă€r mer benĂ€gna att begĂ„ vĂ„ldsbrott Ă€n andra grupper i samhĂ€llet. Det empiriska materialet visar att respondenterna i bĂ„de stadsdelarna uppger att de inte har lĂ€st om eller tittat pĂ„ nĂ„gon brottsrapportering som har skett i just det omrĂ„det de bor i.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur studenter pÄ Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nÄ och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagslÀge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berÀttelser angÄende deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör Àmnen sÄsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi valde att bestÀmma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men Àven en akademiker och arbetande lÀrare pÄ Makerere University i Kampala, Uganda.

Det hÀr examensarbetet Àr en fallstudie som beskriverstadsutvecklingen i staden Dubai i Förenade arabemiraten.Examensarbetet syftar till att svara pÄ frÄgornaHur har Dubai stad utvecklats frÄn och med oljansupptÀckt fram till idag? och Hur ser den övergripandeplaneringen ut för Dubais framtida stadsutveckling?METOD;VÄr fallstudie Àr en sammanvÀvd redogörelse av enlitteraturstudie och egna upplevelser frÄn en studieresai Förenade arabemiraten.Litteraturstudien bestod av tre huvuddelar. I den förstadelen var syftet att fÄ grundlÀggande fakta och vi lÀstebland annat guideböcker och sÄg dokumentÀrer omDubai. I litteraturstudiens andra del fokuserade vi pÄvad som fanns vetenskapligt publicerat om Dubaisstadsutveckling fram till idag. I den tredje delen söktevi information om Dubais framtida stadsutveckling,frÀmst dokument framtagna av Dubais myndigheter.I studieresan besökte vi Dubai i tolv dagar.

I denna uppsats analyseras realityserierna Rebecca & Fiona samt Danne & Bleckan med syftet att undersöka hur nĂ„gra av de geografiska platser, sĂ„ som stĂ€der, orter och stadsdelar, dĂ€r dessa serier utspelar sig Ă€r representerade. BĂ€gge serierna Ă€r gjorda av produktionsbolaget Art89 för SVTs webbkanal SVT-play och sĂ€ndes mellan 2010 och 2012.De omrĂ„den som tas upp i analysen Ă€r Hornstull, Östermalm, Örebro samt Östberga i Rebecca & Fiona, och Högdalen samt Henriksdalsberget i Danne & Bleckan. Som metod har vi anvĂ€nt en kombination av semiotisk och narrativ analys. Med hjĂ€lp av detta har vi tittat pĂ„ hur serierna konstruerats narratologiskt och vad som konnoteras frĂ„n det man fĂ„r se och höra. Detta har gjorts med fokus pĂ„ de olika omrĂ„den som serierna i huvudsak utspelar sig i, Ă„terkommer till under seriens gĂ„ng eller fĂ„r betydelsebĂ€rande roll i serien.Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n teorier kring genren reality, dess relation med dokumentĂ€r film och problematiken kring det sanningsansprĂ„k som finns inom dessa.

Syfte: Syftet med studien Ă€r att belysa Göteborgs Stads förskoleenkĂ€ts styrkor och svagheter samt att undersöka vilka faktorer som har störst betydelse för enkĂ€tens svarsfrekvens. Det finns dessutom en underordnad mĂ„lsĂ€ttning med studien som innebĂ€r att resultatet kan komma att anvĂ€ndas för att modernisera och förbĂ€ttra enkĂ€ten ur ett sĂ„vĂ€l vĂ„rdnadshavare- som verksamhetsperspektiv.Teori: För att fĂ„ förstĂ„else för vad som kan motivera vĂ„rdnadshavarna att svara pĂ„ enkĂ€ten har bland annat teori om motivationspsykologi legat till grund. En annan teoretisk utgĂ„ngspunkt för studien Ă„terfinns inom socialpsykologin som handlar om att utifrĂ„n mĂ€nniskors interaktion och medlemskap i sociala grupper förstĂ„, förklara och förutsĂ€ga deras tankar, kĂ€nslor, attityder och handlingar. Även teorier om enkĂ€ters uppbyggnad speglas i studiens teoriavsnitt. Metod: För att uppnĂ„ studiens syfte har studien utförts i tvĂ„ parallella processer.

I övergÄngen frÄn industrialism till post-industrialism förÀndras stÀdernas ekonomiska förutsÀttningar och ökar konkurrensen. StÀder som tidigare haft en god tillvÀxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens frÄn lÀnder som tillhandahÄller billigare arbetskraft. I den hÀr situationen vÀljer mÄnga stÀder att satsa pÄ att stÀrka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invÄnare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi Àr att satsa pÄ kultur och evenemang. VÀrdskapet för evenemang kan vid första anblick framstÄ som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, nÄgot som gagnar staden med alla dess invÄnare samt Àven regionen och landet som helhet.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att synliggöra de elevkonflikter som förekommer i skolan och vilka konflikthanteringsmetoder de arbeta med samt genom att redogöra för pedagogernas erfarenheter och Äsikter bidra till en bÀttre förstÄelse för konflikt elever sinsemellan. Vi har valt att intervjua sex lÀrare i tre olika skolor i Göteborgs stadsdelar. VÄr tanke bakom valet av de tre olika skolorna Àr att synliggöra vilka faktorer som kan bidra till elevkonflikter i skolan alltsÄ hur konflikt uppstÄr, vilka orsaker kan finnas bakom konflikt i skolan samt hur pedagogerna hanterar förekommande konflikter.VÄrt arbete ger en översikt av hur pedagoger handskas med konlikt i skolan och vilka metoder som anvÀnds i skolan, samt att de faktorer som Àr vÄllande till konflikt i skolan. Vi intervjuade vÄra informanter alltsÄ de sex verksamma pedagoger genom vÄra frÄgor kring konflikt och de faktorer som vÄllar till konlikt samt de metoder som anvÀnds i skolan.Vi genomför vÄrt arbete med en kvalitativ undersökning, som bestÄr av frÄgor kring konflikt och konflikthantering och lÀrarnas erfarenheter kring Àmnet konflikt i skolan. Vi vill Àven belysa hur lÀrarna upplever konflikter i skolan och vad de anser att konflikt kan bidra till.