Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Banksektorn har en betydande inverkan i vårt vardagsliv, då den uppfyller viktiga funktioner för oss individer. Teknik- samt marknadsföringsutveckling har bidragit till en situation med ökad konkurrens mellan banker där kundens val av bank baseras på tillfredsställelse. Kundlojalitet är ett välkänt nyckelbegrepp med flera definitioner. Uppsatsen kommer att ge läsaren en övergripande bild av vad banker gör för att optimalt uppnå kundlojalitet.Även om ambitionen för alla analyser är att ha en stor inklusionsbas har utformning av denna studie ställt krav på stoleken av analysen, vilket medfört att studien begränsats till två banker; Svenska Handelsbanken och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) i Malmö, som är etablerade och bedöms vara representativa banker för sektorn.Syftet med uppsatsen är att via modellen "Customer Relationship Management" identifiera på vilket sätt effekterna av bankens fokus och nerlagda vikt på kundrelationer leder till kundlojalitet. Undersökningen genomförs via den kvalitativa metoden och har avsikt att öka kunskapen inom gränserna för ovannämnda ämne.Rapporten består av två modeller som utformats av tidigare forskning.

Banker är mer sårbara än vanliga företag då banker är nära sammankopplade med varandra. Att skapa finansiell stabilitet finns i statens, bankernas och allmänhetens intresse. Det finansiella systemet är komplext vilket innebär att många aktörer interagerar med varandra på många olika sätt. Problem i en bank kan lätt spridas till andra banker och en förtroendekris kan leda till att finansiärer tar tillbaka sina insättningar. Att finansieringen hos en bank stryps är ett av de största hoten mot ett fungerande betalningsväsende.Baselreglerna är ett internationellt regelverk för tillsyn av banker med det främsta syftet att uppnå finansiell stablitet.

Syftet med uppsatsen är att studera vilken typ av belöningssystem som är lämpligt för bankverksamhet. Vidare ska vi utforska hur det kan utformas och tillämpas för att nå motivation hos medarbetarna. Ytterligare vill vi, genom att skapa en fiktiv bank, själva försöka utforma ett lämpligt belöningssystem för banker utifrån företagsledningens perspektiv. Genom användning av en kvalitativ studie ska vi uppnå detta syfte. Vi har undersökt tre olika banker där vi intervjuat två eller tre personer med olika positioner.

I dagens samhälle har en ny typ av företag vuxit fram, kunskapsföretagen. Dessa företags tillgångar är till största delen immateriella. Deras viktigaste och ibland enda tillgångar är kunskapen och kompetensen hos de anställda. Dessa tillgångar kallas även intellektuellt kapital. Vid kreditbedömning av kunskapsföretag måste banker ta hänsyn till de faktorer som omfattar det intellektuella kapitalet.

Bakgrund och problemformulering: Första januari 2007 började regelverket Basel II gällaför banker inom EU. Syftet med regelverket är framför allt att förhindra finansiell instabilitetgenom att ställa krav på bankers riskhantering. Basel II är ett komplext regelverk som ställerkrav på datainsamlingen samt bankernas IT- systemen. Kostnaderna för implementeringen avBasel II är höga vilket kan ställa till problem för mindre banker då de sällan har sammaresurser som storbankerna.Syfte: Avsikten med uppsatsen är att påvisa hur Basel II påverkar mindre banker verksammapå den svenska marknaden. Utifrån de tre pelarna vill författarna undersöka vilka effekter denya reglerna har medfört för bankerna samt om de missgynnas av Basel II.Metod: I den här uppsatsen har författarna använt en kvalitativ metod för insamling avempirisk data.

Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.

Med Basel II och dess regelverk som grund undersöker vi i denna uppsats vilka egenskapersom kommit att spela en viktig roll i tillämpningen av schablonmetoden och IRK-metoden,som banker officiellt tillämpar vid beräkning av kapitaltäckningskravet. Nyinstitutionell teorihar legat som grund för att undersöka om behovet av legitimitet hos svenska banker kunnatförklara dessa val. Tidigare forskning har identifierat egenskaperna storlek, resurser ochklientportfölj hos banker, vilka utgjort studiens avgränsning. Vi fann att bankers behov avlegitimitet varierar mellan egenskaperna, resultatet kan till viss del förklara deras tillämpningav schablon- och IRK-metoden..

Syftet med denna studie är att analysera hur tre banker; Swedbank, SBAB och SEB arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR) och hur deras kunder påverkas av och relaterar till dess CSR. Sedan framförallt börskraschen 2008, som till stor del skapades av bankers socialt och ekonomiskt oansvariga agerande, så har CSR begreppet ökat något enormt inom bankbranschen. Krisen har både skapats på grund av en avsaknad av CSR samt att CSR nu har blivit en lösning på den. Svenska Bankföreningen som företräder Sveriges banker menar att många svenska banker har kommit långt i sitt arbete med CSR. De beskriver bland annat hur bankerna arbetar med socialt ansvarstagande genom anställningsvillkor samt jämställdhetsfrågor men också hur bankerna jobbar med etiskt ansvarstagande för att motverka mutor och korruption.

Med cash management menas styrning av företagets betalningsströmmar samt styrning av företagets val av förvaltningsform. Här ingår bl.a. in- och utbetalning, prognostisering, hantering i form av placering och finansiering samt effektiva system för att kontrollera företagens flöden. Ett bra och effektivt cash management arbete kan göra att bundet kapital frigörs. Vidare kan detta leda till att företag kan uppnå en högre avkastning och därmed bättre resultat.

Unga utgör framtiden och är ett segment som banker vill knyta till sig. Det finns emellertid en svårighet för banker att veta hur de ska nå de unga. Denna uppsats beskriver hur unga väljer bank. Resultatet visar att unga är känsliga för familj och omgivningens påverkan, och det är det som i första hand styr deras val av bank. De har även höga krav på tekniska lösningar och det är där utvecklingen bör ske för att nå de unga..

Uppsatsen behandlar och ser på hur banker bedömer immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle. Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Basel II kommer att få positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkänsliga metoder att beräkna kreditrisk kan sänka sin kapitalbas utan att samtidigt sänka kapitaltäckningsgraden under den lagstadgade nivån. Det medför att bankerna får större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter än tidigare utan att detta påverkas av reglerna för kapitaltäckning. Det innebär i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar.Den nya lagen innebär att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushållslån (inklusive bostadslån) i sin kreditportfölj.I takt med att mer riskkänsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker på engagemangsnivå, får bankerna incitament att finna olika lösningar på kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter.Ökad konkurrens innebär att kundens ställning förbättras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder.

I samband med finanskrisen och det ökade intresset för företags samhällsansvar har många större banker kritiserats i media. Bankers verksamhet bygger på allmänhetens förtroende och därför är det viktigt att de arbetar med corporate social responsibility (CSR). CSR kallas på svenska ofta för företagens samhällsansvar och definieras vanligtvis av företagen själva. Det får oss att fundera på hur banker arbetar med CSR. Hur viktigt är CSR för att bankers förtroende ska upprätthållas? Finns det skillnader mellan olika banker och hur de arbetar med CSR?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två svenska banker arbetar med CSR samt identifiera likheter och/eller olikheter i deras arbete.