Sökresultat:
1451 Uppsatser om Hćllbarhet i staden - Sida 13 av 97
Utomhuspedagogik i förskola
FörestÀll dig hur en modern stad - vad skulle hÀnda om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lÄng tid skulle det ta innan livet dÀri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstÄr vi hur beroende vi Àr av naturen - Àven i staden.    Vivarium Àr ett latinskt ord som betyder ?plats för liv?.
Betrakta hemtrakten : Om mediekonstruktionen av staden SÀffle och dess invÄnare i dokusÄpor och andra rörliga bildmedier
Min hemstad SÀffle har varit medialt exponerad i dokusÄpor sedan början av 2000-talet. PÄ webbplatsen YouTube lÀggs privata klipp upp om staden och mÀnniskorna som lever dÀr. Vad fÄr exponeringen för konsekvenser? Undersökningens syfte vill synliggöra pÄ vilka sÀtt en mindre stad presenteras och konstrueras i rörliga bildmedier. Hur ser nÄgra av SÀffles ungdomar pÄ hur deras hemstad framstÀlls och de dokusÄpadeltagare som representerar staden? Jag reste till SÀffle för att intervjua fyra elevinformanter som gÄr i Ärskurs nio pÄ en grundskola om hur de ser pÄ mediernas framstÀllning av staden.
Kulturturism, finns det? : En fallstudie av Barcelona
Denna uppsats Àr slutprodukten av vÄr fallstudie av Barcelona. Studien innehÄller upplevelser, observationer, intervjuer och framförallt intressanta möten och spontana diskussioner med representanter för turistnÀringen, andra turister, samt lokalbefolkning. Barcelona Àr speciell pÄ det sÀtt att staden har en rik kultur som Àr en förutsÀttning för dess turismnÀring och kan dÀrmed beskrivas som en kulturdestination. Genom att beskriva de viktigaste kulturella attributen för Barcelona vill vi reda ut begreppet kulturturism som Àr ett mÄngfacetterat begrepp. Det Àr kring detta resonemang vi har utvecklat vÄr huvudfrÄga.
stadens vÀrden : en studie av mötet mellan den historiska, nutida och framtida staden
I takt med att samhÀllets vÀrderingar förÀndras Àndras ocksÄ synen pÄ stadens historiska, nutida och framtida vÀrden. Hur den rÀtta avvÀgningen görs mellan dessa vÀrden Àr nÄgot som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens förÀndring och utveckling. En avvÀgning mÄste ske pÄ ett sÄdant sÀtt att stadens alla vÀrden fÄr plats och syns. VÀrdena mÄste i sin tur vÀvas samman till en helhet. Det gÀller dÄ att ha en god kunskap vad gÀller staden historia och nuvarande identitet men ocksÄ var staden kommer att befinna sig i framtiden.
Lysande, Kalmar?! : En upplysande uppsats om ljusfestivalen
Uppsatsen Àr benÀmnd en upplysande uppsats. Det Àr precis vad den Àr. Uppsatsen bygger pÄ en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar Àr. För att fÄ svaret anvÀnder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar pÄ den undran den bygger pÄ. DÀrefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning.
Cykel i stadskÀrnor : Möjligheter som skapar rörelse i staden
Sverige har genomgÄtt en strukturomvandling inom stadsplaneringen, frÄn att vara ett samhÀlle dÀr frÀmsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhÀlle dÀr bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tÀnkas skapa en otrygg upplevelse för sÄvÀl fotgÀngare, cyklister som bilister. Idag Àr det sjÀlvklara valet av transportmedel bilen i mÄnga fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekvÀm och man behöver inte lÀngre röra sig allt för mycket för att ta sig nÄgonstans. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningar för cykeltrafik i stadskÀrnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden.
Pocket parker ? som strategi för en tÀt och grön stad
Denna kandidatuppsats behandlar problematiken mellan en tĂ€t och grön stad. Stadsplanering har pĂ„ senare Ă„r kommit att handla mer och mer om förtĂ€tning. Med förtĂ€tning menas att staden byggs inĂ„t vilket ger en motsĂ€ttning mellan tĂ€tt och grönt dĂ„ potentiella grönomrĂ„den i stĂ€llet bebyggs. Ăven om grönskan har fĂ„tt ta en större plats i planeringen av stĂ€der minskar dessa ytor i takt med att staden blir tĂ€tare. Det finns ekonomiska, sociala och miljömĂ€ssiga skĂ€l till att förtĂ€ta stĂ€der.
VÀlkommen till BorÄs ? En studie om marknadsföringen av BorÄs
Destinationsmarknadsföring Àr en komplex marknadsföringsform eftersom turismprodukten Àr sammansatt av en upplevelse av platsen och mÀnniskorna vid en sÀrskild tidpunkt dÀr produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turismdestinationer Àr det viktigt att etablera, förstÀrka eller förÀndra en destinations image samt att vara lyhörda för varje destinations unika behov och begrÀnsningar. StÀders framtid Àr beroende av invÄnarnas och företagarnas beslut. Idag mÀrks stÀdernas innovativa anda genom projekt som syftar till att bemöta de allt mer ökande ekonomiska, sociala och miljömÀssiga utmaningarna.BorÄs Àr en stad som kÀnnetecknas av nÀrhet till natur, kultur och shopping. Staden prÀglas av sitt kulturella arv frÄn textilindustrin och nÀrheten till Göteborg.
Sammanhang och identitet i Sorgenfri. -Stadsförnyelse i Malmö
En attraktiv stad Àr ett vitt begrepp. Vad som Àr attraktivt för nÄgon behöver inte vara det för nÄgon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta Àr överens om krÀvs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men ocksÄ om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna nÀrmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet Àr viktiga ingredienser i omrÄden dÀr mÀnniskor bor och arbetar.
Vivarium
FörestÀll dig hur en modern stad - vad skulle hÀnda om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lÄng tid skulle det ta innan livet dÀri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstÄr vi hur beroende vi Àr av naturen - Àven i staden.    Vivarium Àr ett latinskt ord som betyder ?plats för liv?.
BerÀttelsen, tolkningen, uterummet : en lustgÄrds-gestaltning pÄ Stadsmuseets innergÄrd
Jag har i detta examensprojekt gjort ett lustgÄrds-gestaltningsförslag som förhÄller sig till ett reellt uppdrag.Uppdraget handlar om att formge Stockholms Stadsmuseums innergÄrd som en samtida -men- sagolik lustgÄrd under tvÄ veckor i juni.InnergÄrden kommer att utgöra entrén och vara en förlÀngning av utstÀllningen ?Stockholm hjÀrta KÀrlek? som pÄgÄr inne pÄ Stadsmuseet under samma tidsperiod. En utstÀllning som belyser historiska kÀrleksberÀttelser i staden.UtstÀllningen Àr en del av Stockholms Stads övriga eventsatsning Love 2010. Ett event som gÄr under ledorden; festlig, öppen, delaktig, -ett event dÀr man vill öppna upp staden för dess invÄnare och turister.InnergÄrden ska fungera dels som en ?happening-oas? med ett antal fasta och tillfÀlliga aktiviteter, likavÀl som ett kontemplativt rum med en ?scenografi sk gestaltning?.
Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan - En studie med fyra utga?ngspunkter i att tolka och fa?nga upp ma?nniskans fo?rva?ntningar
Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga
fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra
litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person.
Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en
definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en
diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet
fysisk planering.
Stadsform : om stadens typo-morfologiska utveckling och Âdebatten om dagens och framtidens stadsformer
Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstÄtt framhÀvs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som föresprÄkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrÄn ett urval av artiklar ifrÄn de tio senaste Ärens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sÀgas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmÀssiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jÀmförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har Àven jÀmförts och diskuterats utifrÄn den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal pÄverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utstrÀckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hÀmtar sin inspiration ifrÄn historiska förebilder. UtifrÄn stadsplaneringsdebatten gÄr det att utlÀsa tvÄ inriktningar i dagens stadsplaneideal.
Naturen - en pedagogisk arena i de tidiga skolÄren? : en jÀmförande studie av pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik i en landsbygdskommun och i en stadskommun
Syftet med studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger i en landsbygdskommun respektive en stadskommun anvÀnder sig av naturen som en pedagogisk arena, vilket syfte de har med utevistelserna samt vad de ser för fördelar och nackdelar med att undervisa utomhus. Metod: Vi har valt att göra en jÀmförande studie mellan pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik i en landsbygdskommun och i en stadskommun. Studien bygger pÄ en kvalitativ och kvantitativ enkÀtundersökning med strukturerande frÄgor som utgÄr frÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultat: Resultatet visade att samtliga pedagoger var positiva till utomhuspedagogik. Resultatet visade Àven att pedagogerna pÄ landsbygden, i betydligt större utstrÀckning Àn pedagogerna i staden undervisar utomhus.
Externhandel - Abborravikens handelscentra - ett projekt utifrÄn fysiska planeringsförutsÀttningar samt andra kommuners erfarenhet pÄ omrÄdet.
Detta examensarbete tar upp viss problematik kring
externhandel. Det belyser Àven hur ett externt handelsomrÄde
kan bli ett fungerande komplement till
stadskÀrnan nÀr den inte har möjligheter till att vÀxa
sig till det som dagens invÄnare krÀver och förvÀntar
sig att den ska innehÄlla.
Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste
funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv.
Under 1960-talet började stormarknader etableras
i perifera lÀgen utanför staden.Konkurrensmedlet
som anvÀndes var stor sÀljyta och voym. Butikerna
sÄlde inte lÀngre enbart livsmedel - stormarknaden
var hÀr. Stormarknaderna och varuhusen etablerade
sig i billigare lokaler utanför staden, i Àldre industriomrÄden,
i bilorienterade lÀgen.
ĂverskĂ„dligheten har gĂ„tt förlorad i de svenska
stÀderna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det
tre omrÄden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri-
och serviceomrÄden.