Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva.

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor.

Övervikt och fetma hos den vuxna befolkningen är ett växande hälsoproblem i stora delar av västvärlden. Utvecklingen i Sverige är likartad. Även bland barn och ungdomar har andelen individer med övervikt och fetma ökat mycket de senaste decennierna. Ett ökat intag av energirik mat i kombination med ett alltmer stillasittande liv är viktiga faktorer.I stora delar av befolkningen i Sverige verkar dock den stora ökningen ha stannat av och till och med minskat. Undantag från denna positiva förändring utgör vissa grupper med individer med låg socioekonomisk status.

Något av det svåraste som kan drabba oss är när en vän, familjemedlem eller släkting går bort eller drabbas av en sjukdom. Döden är en naturlig del av livet, men känns detta till trots jobbig eller rent av orättvis då den slår till. I de flesta fall är döden även resultatet av en sjukdom, en sjukdom som med dagens kunskap kanske hade varit möjlig att undvika. Eftersom döden i många fall har varit lite av ett mysterium genom människans historia har vi också lärt oss att rädas den. Nu, när den tekniska utvecklingen öppnar nya dörrar för att i förväg göra riskbedömningar av möjliga sjukdomar som kan drabba individen, så drar sig många undan.

Något av det svåraste som kan drabba oss är när en vän, familjemedlem eller släkting går bort eller drabbas av en sjukdom. Döden är en naturlig del av livet, men känns detta till trots jobbig eller rent av orättvis då den slår till. I de flesta fall är döden även resultatet av en sjukdom, en sjukdom som med dagens kunskap kanske hade varit möjlig att undvika. Eftersom döden i många fall har varit lite av ett mysterium genom människans historia har vi också lärt oss att rädas den. Nu, när den tekniska utvecklingen öppnar nya dörrar för att i förväg göra riskbedömningar av möjliga sjukdomar som kan drabba individen, så drar sig många undan.

Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva.

Syftet med denna undersökning är att med hjälp av två vetenskapliga metoder, kvalitativa intervjuer och användardagböcker ta reda på hur användares mobila brukarvanor ser ut och vilka typer av tjänster kan de ligga till grund för baserat på ett Smart city-perspektiv. Arbetet kommer även att analysera och utveckla metodiken för fortsatta studier inom ämnet.Mobilen har under de senaste åren utvecklats till att bli en enhet där dess ursprungliga telefonfunktioner blivit sekundära egenskaper. Dess främsta ändamål är fortfarande för att kommunicera med andra, men i första hand genom andra typer av tjänster. Man kan idag även se hur utvecklingen går från ett bruk av digitala tjänster där varje enhet har specifika syften, till ett bruk där enheter samarbetar och delar ett gemensamt syfte. I och med att vårt bruk, och våra vanor, av dessa enheter förändras, så förändras även naturen hos tjänsterna de tillhandahåller.

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva.

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor.

Trots att forskning kring sociala bestämningsfaktorer för hälsa och hälsoojämlikhet allt mer har kommit att intressera sig för platsens eller omgivningens betydelse för hälsan så är kunskapen om hur förhållandena i skolan påverkar ungas hälsa och de hälsorelaterade vanor de formar fortfarande tämligen begränsad. Denna studie syftar till att med hjälp av flernivåanalys och utifrån social desorganisationsteori studera betydelsen av förhållanden i skolan, som här skall förstås som skolans socio-demografiska sammansättning och dess lärarstruktur, för individers bruk av alkohol, narkotika och tobak. För detta ändamål har data från Stockholmsenkäten 2004 använts. Det aktuella materialet består av 9629 elever i åk 9, fördelade på 132 skolor. Till detta material har skolkontextuellinformation från Skolverkets databaser (SIRIS) länkats.

AimThe aim of this study is to examine the long term effects of e12 and how they have influenced the lifestyle and perceived awareness about nutrition and exercise in relation to factors from Social Cognitive Theory (SCT) that e12 took in consideration. The questions asked were; How has e12 affected the attitudes, skills, self-efficacy and knowledge relative to exercise? How has e12 influenced the individual?s habits of exercise? How has e12 affected the perceived awareness regarding the impact of nutrition and exercise on the body weight?MethodThe study is pursued by a qualitative method using semi structured interviews on six individuals between the ages of 16-18 years old that completed the project 4-5 years ago. A questionnaire regarding nutrition and exercise habits was also used as part of the study. All individuals from the year of interest were first contacted by the senior physician connected to the project.

Bakgrund Studier i många länder visar att föräldrar missbedömer sitt barns vikt vilket kan leda till en ohälsosam viktutveckling. I Sverige har Barnavårdcentralen (BVC) regelbunden hälsouppföljning av barnet. Men trots information missbedömer en del föräldrar sitt barns viktstatus. Det är föräldrar som introducerar barnen i deras kost- och motions vanor, som etableras i barn- och ungdomsåren.Syfte Syftet med studien var att beskriva föräldrars syn på sitt barns vikt i åldrarna 2-6 år.Vilken information de fått om kost och motion.Om de var nöjda med informationen.Vilken information de efterfrågade på BVC om kost och motion.Metod En deskriptiv design med kvantitativ ansats valdes för studien. Undersökningen gjordes på tre slumpmässigt utvalda BVC i Mellansverige.

Mer än 80 procent av alla 1-5 åringar går på förskola, vilket betyder att barnen äter fler måltider inom barnomsorgen än hemma och att det är fler vuxna än bara föräldrarna som har inflytande på barnens kostvanor. Små barn tar lätt till sig nya vanor och därför har förskolan ett stort ansvar för att måltidsordningen och livsmedelsvalen är så bra som möjligt för barnen. Vuxna fungerar som förebilder för barnen och det är därför av stor betydelse att se hur pedagogerna på förskolan agerar och vilka följder deras agerande får när det gäller att främja goda matvanor hos barnen. I arbetet med att förmedla en positiv attityd kan den pedagogiska måltiden ses som ett hjälpande redskap. Det är däremot inte enbart kosten och näringen som är viktigt utan även måltidssituationen och den omgivande miljön är av stor betydelse för hur matvanor utvecklas.Syftet med studien var att undersöka pedagogers förhållningssätt till förskolebarns måltidssituationer med fokus på frukt och grönsaker.

Ett viktigt ämne i dagens samhällsdebatt är miljo?frågor och visionen om en hållbar utveckling. En fjärdedel av svenska hushålls klimatutsläpp kommer fra?n maten vi äter och följaktligen kan en förändring av svenska hushålls konsumtionsmönster bidra till en mer hållbar utveckling (Livsmedelsverket, 2013). Det är dock svårt att uppnå en bestående förändring i människors beteende i vardagen.