Sök:

Sökresultat:

221 Uppsatser om Hćllbar verksamhetsutveckling - Sida 13 av 15

Processutveckling inom multiprojektorganisationer : förutsÀttningar för ett framgÄngsrikt projekturval

SammanfattningBakgrundI alla tider har mÀnniskan sökt nya organisationsformer för att effektivisera sitt arbete. Sedan 1900-talets början har organiseringen i projekt fÄtt en alltmer framtrÀdande roll. En effektiv projektorganisering krÀver Àven ett vÀl avvÀgt urvalsbeslut för vilka projekt som ska genomföras. Denna studie har valt att undersöka förbÀttringsmöjligheter inom urvalsprocessen hos multiprojektorganisationer med avseende pÄ effektivitet, konsekvens i besluten samt transparens och styreffekter för organisationen.GenomförandeVi har genomfört en kvalitativ studie med ett fallföretag. Syftet har varit att fÄ ett djup i undersökningen och en god förstÄelse för processen inom flera hierarkiska nivÄer.

HÅLLBARHETSREDOVISNING : En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Hinder Bakom stödsystem : En studie över barriÀrer bakom anvÀndning av System C2 pÄ Posten AB

SammanfattningGenom att implementera kontinuerligt förbÀttringsarbete skapas möjligheter för utveckling av företaget. Det Àr viktigt att följa den globalt fluktuerande efterfrÄgan för att kunna bemöta kundens krav och differentiera sig ifrÄn dess konkurrenter. Dock Àr en implementering av förbÀttringsprogram komplext och sÀtter höga krav pÄ organisationen. Detta tvingar ansvariga till att ha förstÄelse, kunskap och drivkraft för konceptet. Denna studie baseras pÄ hur Posten AB i Sverige stÀller sig till förbÀttringsarbete. Idag anvÀnder sig företaget utav stödsystem C2 för att underlÀtta och skapa systematik i deras förbÀttringsarbete.

UtvÀrdering av samverkansprojekt- exemplet kvinnofrid i Landskrona

Abstract År 1998 antog Riksdagen Regeringens proposition om Kvinnofrid, vilket var ett Ă„tgĂ€rdsprogram för att bekĂ€mpa vĂ„ldet mot kvinnor. Det ledde till att lĂ€nsstyrelserna fick fördela pengar i kommunerna för samverkan i förebyggande insatser mellan olika aktörer i samhĂ€llet och myndigheter. Landskrona Stad hade inte haft en kvinnojour pĂ„ mĂ„nga Ă„r och en revisionsrapport visade pĂ„ brister i kvinnofridsarbetet i Landskrona Stad. ISIS, en nybildad ideell kvinnojour i Landskrona och Röda Korset, som Ă€r en humanitĂ€r hjĂ€lporganisation, ville ocksĂ„ bidra till att frĂ€mja vĂ„ldsutsatta kvinnors situation och sĂ„ledes ingick dessa tre aktörer samverkan i ett tvÄÄrigt samverkansprojekt, finansierat av LĂ€nsstyrelsen i SkĂ„ne lĂ€n. Jag intervjuade nio personer som företrĂ€dde de tre samverkansaktörerna och jag ville fĂ„ veta hur dessa företrĂ€dare hade uppfattat samverkansprojektet, om de hade upplevt positiva och negativa aspekter av projektet och om de hade idĂ©er pĂ„ utvecklingsmöjligheter nĂ€r de sĂ„g tillbaka pĂ„ det avslutade samverkansprojektet. Jag anvĂ€nde mig av teorier om samverkan och begrepp inom institutionell teori nĂ€r jag kopplade min empiri till teori.

Köpbeteende : tvÄ platser inom upplevelseindustrin

Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att se hur köpbeteendet gestaltar sig i olika situationer. Vi har avgrÀnsat examensarbetet till att belysa tvÄ organisationer inom upplevelseindustrin. GekÄs i Ullared och Vasaloppet. Vi anser att köpmönstret hos besökarna vid dessa platser skiljer sig frÄn det vardagliga köpmönstret. Vi önskar Àven att ge förslag pÄ verksamhetsutveckling.

StÄnga pannan blodig eller plÄstra om med lean - en fallstudie av implementeringen av lean pÄ Universitetssjukhuset i Lund

Problem: Den svenska sjukvÄrden granskas allt oftare och resultaten pekar ofta pÄ samma sak, resurserna anvÀnds inte sÀrskilt vÀl och kunskapen om hur de anvÀnds saknas. Det finns i ett tilltagande behov av att Àndra och förnya arbetssÀtt samt ta reda pÄ vad patienten verkligen vill, för att utnyttja resurserna som finns pÄ ett bÀttre sÀtt samt skapa förutsÀttningar för att förbÀttra kvaliteten. SjukvÄrden stÄr dÀrmed inför nya utmaningar. Syfte: Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om implementering av lean i svensk sjukvÄrd utifrÄn ett tjÀnsteperspektiv FrÄgestÀllning: Hur fungerar implementeringen av lean i sjukvÄrden och vad Àr avgörande för att kvalitetsfilosofin ska fÄ fÀste i organisationen? Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ fallstudie pÄ Universitetssjukhuset i Lund dÀr vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personal pÄ olika nivÄer, utfört en observation och lyssnat till tvÄ förelÀsningar.

Inter-kommunal IT-samverkan

Uppsatsen syftar till att ge ett generellt kunskapsbidrag om vilka faktorer som kan sÀgas bidra till förekomsten av interkommunal samverkan om och med IT samt vilka effekter som kommuner kan uppnÄ genom sÄdan samverkan. Genom en exemplifierande studie avser vi Àven beskriva hur en inter-kommunal samverkan om och med IT kan se ut. DÀrutöver Àven att se om det utifrÄn ovanstÄende gÄr att peka ut eller identifiera nÄgra sÀrskilda framgÄngsfaktorer eller omstÀndigheter som Àr av betydelse för huruvida samverkan kan resultera i ett positivt resultat eller inte.De resultat som vi kommit fram till pekar pÄ att det finns flera faktorer som kan sÀgas bidra till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer. De bidragande faktorer som framkommit Àr omgivningen i form av staten och EU som vi funnit vara en stor bidragande faktor. Dessutom den obalans som uppstÄr mellan de resurser en kommun har och de uppdrag den har pÄ sig.

Hur förmedlas och utvÀrderas personalens idéer pÄ företag?

Den höga konkurrensen mellan företag gör det allt viktigare att ligga i framkant med enmodern och teknisk utveckling. Detta driver företag att fokusera pÄ InnovationManagement genom att utveckla metoder för att mer effektivt kunna dra nytta avpersonalens kreativitet och engagemang. Detta Àr nödvÀndigt för att bibehÄlla enkontinuerlig och hÄllbar utveckling.Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse över hur företag fÄr in tekniska idéer frÄnde anstÀllda och hur dessa idéer utvÀrderas. Studien pÄbörjades med att fÄ engrundlÀggande förstÄelse av begreppet innovation. Detta följdes av en fallstudie pÄföretaget ABB Capacitors med intervjuer och en enkÀtundersökning som utvÀrderadesgenom en statistisk analys.

FramgÄngsfaktorer vid införande av ett tredjepartssystem ? En fallstudie i en stor organisation.

Nutida organisationer och företag har svÄrt att undvika anvÀndningen avinformationsteknologin (IT). Den stora utmaningen Àr att lyckas med införandet av etttredjepartssystem i form av ett IT-projekt med ett positivt resultat. Trots att detta anses viktigtstÄr mÄnga organisationer och företag i behov och saknar konkreta förslag för att lyckas vidett införande av ett informationssystem. DÀrför vill vi Ästadkomma med framgÄngsfaktorervid införande av ett tredjepartssystem i en stor verksamhet.Vi har deltagit och varit aktiva i en fallstudie hos VÀstfastigheter, dÀrför har uppsatsen etttolkande synsÀtt. Datainsamling och empirisk data har Àven kompletterats med intervjuer samtett studiebesök hos en organisation.

Struvit i Skövde biogasanlÀggning : En studie av struvitpÄvÀxt i rör och alternativa lösningar för att minska problemet och dess uppkomst

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Konsten att vÀxa genom partners - : En kvantitativ och kvalitativ studie över Medius partnerhantering

Medius Àr ett IT-företag med djup kompetens inom omrÄdena verksamhetsutveckling och processoptimering med mÄl att erbjuda sina kunder vÀrldens bÀsta affÀrsstöd. Sedan Medius grundades 2001 har organisationen haft en kraftigt Ärlig tillvÀxt. Ett fokus pÄ ökad omsÀttning och tillvÀxt Àr nÄgot som genomsyrar hela organisationen. TillvÀxten ska uppnÄs genom ökad direkt- och partnerförsÀljning. Ett stort fokus under en lÀngre period pÄ att skapa nya partners har lett till att antalet Àr mycket högt och att det saknas nÄgon egentlig koll pÄ hur mÄnga de Àr, vilken kategori de tillhör och hur vÀl de presterar.Medius kraftiga och snabba expansion samt deras fokus pÄ ytterligare tillvÀxt har skapat resursbrister inom organisationen vilket pÄverkat partnerhanteringen stort.

Integritet och rÀttssÀkerhet vs eFörvaltning?: InformationssÀkerhetsbrister i den elektroniska förvaltningen

Inom den offentliga förvaltningen bedrivs omfattande verksamhetsutveckling mot e-förvaltning i syfte att öka offentliga myndigheters effektivitet samt tillgÀnglighet för medborgare och företag. RÀttssÀkerheten och skyddet för den personliga integriteten Àr beroende av att den rÀttsliga regleringen och styrningen av politiska mÄl harmonierar samt att det Àr balans mellan olika intressen. Uppsatsens syfte har varit att belysa vilka brister som finns avseende rÀttslig reglering och styrning av förvaltnings- och IT-politiska mÄl samt vilka konsekvenser det fÄr för rÀttssÀkerheten och för skyddet av den personliga integriteten. Den metod som har nyttjats i uppsatsen utgörs av den rÀttsvetenskapliga samt den rÀttskonstruktiva. Vid analys av de olika delarna, som bestÄr av rÀttssÀkerhet, skyddet för den personliga integriteten och informationssÀkerhet visavi politiska mÄl har det visat pÄ att grunden, den rÀttsliga regleringen, inte Àr tillrÀckligt stabil.

Ledarskapsutveckling i myndighetssamverkan med Assessment Center-metod

Denna uppsats behandlar metoden ?Assessment Center? (AC), som alltmer anvÀnds som ett verktyg i organisations- och verksamhetsutveckling, bl a för urval och utveckling av chefer och ledare. AC Àr en benÀmning för en metod som kan anvÀndas för bedömning av beteenden hos personer, och anpassas för att mÀta olika relevanta kompetenser. Metoden har utvecklats frÄn Tyskland, via England och USA och anvÀndes ursprungligen för att rekrytera officerare och underrÀttelseagenter. AC redovisas generellt som metod samt som myndighetssamverkan ?AC SkÄne? mellan Polismyndigheten, Malmö stad samt FörsÀkringskassan.

Systemutveckling och Dialogseminarium : Kunskaps- och erfarenhetsutveckling som en integrerad del i systemutvecklingsprocessen och verksamhetsutvecklingen

Att utveckla IT-system som löser de problem det Àr Àmnat att lösa Àr en förutsÀttning för systemutvecklingen. Trots att detta kan ses som en sjÀlvklarhet samt att forskning sker inom omrÄdet klarar inte verksamheterna, som utvecklingen ser ut idag, alltid av att lösa detta problem (Standish Group 1994; Standish Group 2003). Andra exempel pÄ problem som kan finnas i ett systemutvecklingsprojekt Àr dÄlig kommunikation i projektgruppen, otydliga mÄl inom den, dÄlig grund att stÄ pÄ och att en helhetsbild av verksamheten saknas (Goldkuhl & Röstlinger 1988). Vi har tagit fram en alternativ lösning för att tillgodose dessa behov, vilket erbjuder ett alternativt arbetssÀtt med avsikt att minska risken för att dessa problem uppstÄr. Vi presenterar ett arbetssÀtt som utgÄr frÄn metoden Dialogseminarium, en metod för kunskaps- och erfarenhetsutveckling, vilken har som huvudsyfte att:? Etablera ett gemensamt sprÄk? Skapa en yrkespraxis? Utveckla ett reflektivt och analogiskt tÀnkande? Bygga kunskap? Utveckla erfarenhetsbaserade kunskaperI det presenterade arbetssÀttet anvÀnds Dialogseminariet i början och slutet av systemutvecklingsprojekt samt som ett moment inför och mellan dess olika systemutvecklingsfaser dÀr de bÀst lÀmpar sig att anvÀndas.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->