I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Sjöberg, J & Åkerberg, L Integrerad Psykiatri som verksamhetsstrategi ? en blygsam studie av programtrohet Examensarbete i socialt arbete 30 poĂ€ng Malmö Högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, enheten för socialt arbete, 2008. UtifrĂ„n vĂ„r utbildning inom verksamhetsutveckling var vi intresserade av att undersöka hur en privat aktör pĂ„ offentligt uppdrag anvĂ€nder sig av en organisatorisk strategi. För att göra detta har vi tagit del av skriftligt empiriskt material frĂ„n Integrerad NĂ€rsjukvĂ„rd i Malmö (INM) sĂ„ som verksamhetsberĂ€ttelse, utvĂ€rderingar, upphandlingsdokument e t c. Ytterligare empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med medarbetarna pĂ„ INM. Avseende material kring Integrerad Psykiatri (IP) har vi studerat bland annat arbetsblad.

Standardsystem Àr ett allt mer förekommande begrepp i dagens modernaverksamheter. Dessa system möjliggör en effektivisering av verksamheten vilket leder till att den blir mer konkurrenskraftig pÄ marknaden. Dock finns det en del problem att lösa vid anpassningen av standardsystem. Eftersom det pÄ marknaden idag finns ett stort utbud av olika standardsystem Àr det svÄrt för kunden att vÀlja rÀtt system för dennes verksamhet. En av riskerna med att anskaffa ett standardsystem Àr att bunden betalar alldeles för höga summor för onödiga funktioner eller att systemet de anskaffat inte tillfredstÀller de funktioner företaget efterstrÀvar.

Facilitering, som begrepp, Àr relativt nytt i Sverige. ArbetssÀttet syftar till att effektivisera och förbÀttra organisationer genom att leda en grupp mÀnniskor mot gemensamt överenskomna mÄl. Intentionen med denna uppsats Àr att beskriva facilitering och undersöka dess effekter vid verksamhetsutvecklingsmöten för att se vad organisationer kan tjÀna pÄ att anvÀnda sig av arbetssÀttet, samt studera i vilken utstrÀckning facilitering Àr tillÀmpbart. Informationen som uppsatsen bygger pÄ, Àr hÀmtad frÄn bÄde svenskt och engelskt material bestÄende av teoretiska böcker, praktiska handböcker och akademiska artiklar. Sammanlagt har Àven sex intervjuer genomförts för att kunna undersöka effekterna av facilitering vidverksamhetsutvecklingsmöten.Studien visar att facilitering Àr tillÀmpbart inom bÄde den offentliga och privata sektorn, samt pÄ olika nivÄer inom en organisation, i bÄda sektorerna.

Föreliggande studie ville ta reda pÄ huruvida mÄngfaldsutvecklingsarbetet Àr förankrat i de studerade mÀnniskobehandlande organisationerna. Det visade sig att arbetet med mÄngfaldsfrÄgorna begrÀnsas för merparten av de intervjuade till att anstÀlla personer med olika etniska bakgrund samt att följa de styrdokument som förbjuder diskriminering. Analysen har visat att merparten av respondenterna resonerar fortfarande kring mÄngfald i termer av hinder och problem samt lagar och regler, istÀllet för vinster, fördelar och möjligheter. Att de gör det betyder oundvikligen att man begrÀnsar sig sjÀlv och sitt handlingsutrymme nÀr det gÀller verksamhetsutvecklingsarbetet, det Àr mitt resonemang. MÄnga av de intervjuade verksamhetsansvariga fokuserar och relaterar diskussionen om mÄngfaldsutveckling till problematik och upplevda hinder utan att de medvetet, strategisk och mÄlinriktad försöker göra nÄgot för att minimera dessa upplevda negativa effekter som mÄngfaldiga arbetsgrupper kan medföra.

Denna studie ville bidra till att öka förstÄelsen för hur man inom en förskoleorganisation ser pÄ och genomför ett möte mellan förskolechef och förskollÀrare. Syftet mynnade ut i följande frÄgestÀllning:? Vad i mötet mellan förskolechef och förskollÀrare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet? I denna studie har en etnografiinspirerad metod anvÀnts, dÀr data har samlat in med hjÀlp av samtal, observationer och intervjuer. Studien har genomförts i en kommunal förskola i Stockholms lÀn. Förskolechefen samt 3 förskollÀrare har intervjuats före och efter ett möte med verksamhetsutveckling som mÄl.

Studiens syfte Àr att ta del av hur förskollÀrare beskriver vad som kÀnnetecknar pedagogisk dokumentation samt hur de arbetar med den i verksamheten. Vi vill Àven belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar som förskollÀrarna ser i sitt arbete med arbetsverktyget. Intresset för Àmnet har skapats under utbildningen och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) dÄ pedagogisk dokumentation förefaller vara ett arbetsverktyg som blir allt vanligare i förskolan. Det Àr en kvalitativ studie dÀr semistrukturerade intervjuer har valts för att samla in det empiriska materialet. Studien baseras pÄ fyra intervjuer med förskollÀrare som alla har lÀst eller lÀser kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd pÄ högskolan i Skövde.

VÄrt intresse för verksamhets- och systemutveckling har vÀxt fram under vÄr studietid, dÄ vi fÄtt kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha lÀst en del artiklar blev vi Àven intresserade av att jÀmföra vilka faktorer samt vem som Àr beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie Àr att hitta de faktorer som Àr avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förstÄelse för en organisations tÀnkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi började med att tillÀgna oss relevant teori som förklarar och fördjupar lÀsaren i vad verksamhets- och systemutveckling Àr. Vidare utformade vi intervjufrÄgor utifrÄn vÄr problemformulering.

In relation to the development of IT-products it is very important that the software supplier is aware not only of the target group but also the field of application. Usability should characterize the whole IT-design process as, in relation to this context, design includes more than merely those aspects which are visible to and thus can be interpreted by the naked eye. The study examines the specific qualities and properties that substantiate the usability and the demands that a customer rightfully expects from an IT-product. The user and the customer are highlighted in the same context in order to demonstrate that it is through the customer that an IT-product is defined as being useful. Thus, from this perspective, the user and customer can be considered as being the same person.

This bachelor thesis in business economics raises the topic about Corporate Responsibility (CR), this topic is currently being discussed in a variety of channels and today an increasing number of companies are involved in corporate responsibility. How do Skanska work with sustainability and why are they doing this? It is also important to see the results of the work with sustainability will lead to. We will go into more depth in one of Skanska's projects, project M25, to investigate the CR strategies they use and see how they actually work with sustainability. The purpose of this paper is to describe and analyze how and why Skanska is working to implement CR policies in their operations and more specifically from the M25 project in order to achieve sustainable business development.

FöretagsförvÀrv Àr en vanligt förkommande strategi för tillvÀxt och verksamhetsutveckling. Hur den förvÀrvande parten hanterar sjÀlva integrationsprocessen av den uppköpta verksamheten Àr av avgörande betydelse för möjligheten att realisera önskade samordningseffekter. Integrationsprocessens framgÄng Àr i sin tur beroende av de anstÀlldas upplevda vÀlmÄende och belastning under processen. Syftet med undersökningen Àr att studera hur hÄrda integrationsansatser pÄverkar de anstÀlldas upplevda vÀlmÄende och belastning i samband med ett företagsförvÀrv. Undersökningen studerar ocksÄ huruvida det existerar samband mellan anstÀlldas upplevda vÀlmÄende och deras arbetsbelastning, samt hur upplevelserna skiljer sig Ät mellan olika faser i integrationsprocessen.

JÀgerdén, Matilda, Wallin, Rebecka. Förankring av förÀndringsarbete. En fallstudie av svenska polismyndighetens arbetsprocess med framtagandet av en nationellt gemensam vÀrdegrund. D-uppsats i socialt arbete och verksamhetsutveckling. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, enheten för socialt arbete, 2009. FörÀndringsarbete sker stÀndigt inom organisationer med syfte att förÀndra, förbÀttra samt utveckla verksamheten.

Syfte: Studiens syfte Àr att belysa en kommunal skolverksamhets förÀndringsprocess med att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete frÄn kvalitetsredovisning till ett kontinuerligt förbÀttringsarbete. Genom att stÀlla ett enskilt fall i relation till kontextuella samband syftar studien Àven till att belysa det komplexa samspel som föreligger frÄn det att ett politiskt beslut fattats till att det blivit en institutionaliserad del av skolenheternas vardagsarbete.Teori: Lindensjö & Lundgrens teoretiska begreppsapparat och teoretiska perspektiv anvÀnds för att beskriva och analysera politisk styrning av reformen kring systematiskt kvalitetsarbete. Teorin om offentliga insatsers resultat identifierar Ätta faktorer som kan pÄverka. Dessa faktorer anvÀnds för att organisera studiens resultat. Sandberg & Targamas teori om hur man kan utveckla praktiska metoder för ledning genom förstÄelse utifrÄn ett tolkande perspektiv och Senges teori om generative learning utifrÄn behovet av att i en lÀrande organisation stÀndigt ifrÄgasÀtta sina mental models anvÀnds för att förstÄ förÀndringsprocessen och stÀlls i relation till Gadamers begrepp verkningshistoria.Metod: Det empiriska materialet hÀrrör frÄn sex kvalitativa intervjuer med tre rektorer och en intervju med utbildningsledare vid utbildningsförvaltning, samt frÄn textgranskning av kvalitetsredovisningar.

Abstract Kristensson, Carina och Klintbo, Eva (2014) Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv, En studie av sex specialpedagogers syn pÄ handledning i förskolan (Tutoring from a Special Educational Perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund Vi upplever att specialpedagogisk handledning Àr nÄgot som pedagoger i förskolan allt oftare efterlyser och att det Àr ett av vÄra frÀmsta verktyg som specialpedagoger för att ta till vara och utveckla kompetens i förskolan. DÀremot upplever vi att det inte finns nÄgon tydlig beskrivning av specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan eller sÄ mycket forskning kring detta Àmne. DÀrför Àr det angelÀget för oss som blivande specialpedagoger och handledare att bidra med ytterligare perspektiv kring detta uppdrag och dÀrmed ett förtydligande av handledarrollen, handledningens syfte och pÄ vilket sÀtt handledningen kan bidra med verksamhets- och kompetensutveckling. Genom att göra detta tÀnker vi att fler specialpedagoger och skolledare ser handledningen som ett verktyg för ökad mÄluppfyllelse i arbetet med att möta alla barn i förskolan.

Företagen idag stÄr ofta inför stÀndiga utmaningar och förÀndringar. För attkunna konkurrera pÄ marknaden gÀller det att effektivisera och utveckla sinverksamhet. Att basera en verksamhetsutveckling pÄ processer och ettprocessorienterat synsÀtt har visat sig vara effektivt. I dagslÀget finns det mÄngaerkÀnda metoder för processmodellering, processanalys och processutveckling.Det Àr dÀrför viktigt att studera metoder som kan anpassas till ett specifikt fall.Denna studie har baserats pÄ en fallstudie hos Delta Terminal AB, etttredjepartslogistikföretag, som bedriver lagerhÄllning. Studien syftar till attundersöka hur processer kan utvecklas i ett tredjepartslogistikföretag.