Det finns ma?nga fo?rdelar att ha?mta ur ett affa?rssystem, men ba?de vid den initiala implementeringen och den fortsatta utvecklingen av ett fo?retags affa?rssystem uppkommer problem. Fo?r att realisera fo?rdelar i sa? stor grad som mo?jligt kra?vs det att fo?retag agerar pa? ett fo?rdelaktigt sa?tt fo?r att o?verkomma hindrena. Tidigare forskning har behandlat hur fo?retag bo?r agera under den initiala implementeringen medan denna rapports syfte a?r att identifiera viktiga omra?den som pa?verkar fo?retags mo?jligheter att realiserat ytterligare fo?rdelar under det fortsatta utvecklingen av affa?rssystemet, sa? kallat postimplementeringen.Med hja?lp av en litteraturstudie, innefattande affa?rssystemets livscykel, nyttoeffekter och kritiska omra?den fo?r realiseringen av nyttoeffekter vid implementering av affa?rssystem, samt en intervjustudie med totalt elva fo?retag och en implementeringskonsult, da?r tva? fo?retag intervjuades djupare, har slutsatser dragits.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka den rÄdande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lÀrare pÄ en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet anvÀnds. Tillika ville vi ta reda pÄ vilka grunder elevers utveckling mÀts och bedöms. Den forskningsmetod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs dÀr begreppet anvÀnds ?automatiskt? och i förlÀngningen med positiva förtecken.

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

Vi presenterar vÄrt examensarbete i form av projektredogörelse med tillhörande estetisk gestaltning i form av en barnbok. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger som arbetar aktivt med hÄllbar utveckling. Syftet med intervjuerna var att samla in material om deras arbetssÀtt gÀllande motivations och inspirationsarbete om hÄllbar utveckling. Resultatet tillsammans med litteratur och teorier presenterar vi i en barnbok. Barnbokens syfte Àr att motivera och inspirera barn att arbeta med hÄllbar utveckling..

NÀr organisationer implementerar ett nytt ERP-systemligger deras intresse pÄkonkurrensfördelar och ekonomiska vinster. Det fokuseras pÄ vilka fördelar systemet kan georganisationeni form av snabbare ledtider, reducerade kostnader, bÀttre beslutsstöd och resursöversikt. Dessa konkreta fördelar ÀrÀvenlÀttare att hÄlla koll pÄ och att mÀta. SvÄrigheter finns i att hantera fördelar som systemet kan ge anvÀndarna. Implementation av ett nytt, verksamhetsövergripande, ERP-system kan pÄverka kÀrnprocesser, arbetsmönster och uppgifter.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn pÄ lekens betydelse för förskolebarns lÀrande och utveckling. Studien bygger pÄ litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vÄr studie visar att bÄde pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken Àr en viktig bit av barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poÀngterar hur viktigt det Àr att skapa goda förutsÀttningar för lek. De anvÀnder leken pÄ ett medvetet sÀtt i sin verksamhet och Àr eniga om att begreppen lek, lÀrande och utveckling Àr sammanhÀngande och inte gÄr att skilja Ät.

Arbetet Àr en komparativ studie om stress mellan nyutexaminerade pedagoger och de pedagoger med mÄnga Ärs erfarenhet. Vi undersökte vilka stressituationerna Àr, hur de hanterar dem,vilket stöd frÄn kollegor och ledning de fÄr och vilken stressutbildning pedagogerna har..

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÀr förskollÀrare av olika kön, i olika Äldrar och pÄ tvÄ olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns mÄnga olika sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan. Denna studie utgÄr frÄn att hÄllbar utveckling bestÄr av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollÀrarna har god kÀnnedom om begreppet hÄllbar utveckling men att det inte Àr ett begrepp de anvÀnder.

Uppsatsen syftar till att analysera organisatoriska konsekvenser som skapas genom "Resource Management". Detta arbetssĂ€tt ("Resource Management") innebĂ€r kortfattat att varje medarbetare har tvĂ„ chefer; en resurschef som ansvarar för individuell kompetensutveckling och resursallokering och en arbetschef vilken ansvarar för produktionen inom projekt och service.Vi har anvĂ€nt oss av ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt bestĂ„ende av sammanlagt tio intervjuer med resurschefer, medarbetare och förĂ€ndringsledare, samt dokumentstudier för att uppnĂ„ studiens syfte.Vi tycker oss ha funnit att det inte existerar en optimal vĂ€xelverkan mellan organisationens produktionslogik och utvecklingslogik, vilket pĂ„verkar möjligheterna till utveckling i arbetet. Vidare kan "Resource Management" betraktas som positivt och "lyxigt". Å andra sidan kan en organisatoriskt inbyggd konflikt ha negativ inverkan pĂ„ utvecklingsmöjligheterna. Sammantaget konstaterar vi att organisationen har genomfört en generös och djĂ€rv satsning i syfte att öka utvecklingen i arbetet men stĂ€ller oss samtidigt frĂ„gande till hur pass genomförbart detta Ă€r i realiteten, dĂ„ tillrĂ€ckligt utrymme för reflektion inte tycks ges.

Social inlÀrning influeras av interaktioner, eller observationer, av en artfrÀnde eller dennes produkter. Beteendet och nÀrvaron av en artfrÀnde kan pÄverka beteendet hos en individ, vilket i sin tur kan leda till överföring av nya beteendemönster i en population. De domesticerade djurens kapacitet för social inlÀrning, samt effekterna av detta, Àr stora frÄgor inom husdjurens skötsel och vÀlfÀrd. För vÀrphöns Àr det viktigt att undersöka om skadliga beteendemönster, som kannibalism och fjÀderplockning, Àr resultat av social inlÀrning. Syftet med denna litteraturstudie var att granska den domesticerade hönans (Gallus gallus domesticus) kapacitet för att dra lÀrdom via social inlÀrning.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade dÄ alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansÄgs revisionen ha en preventiv effekt pÄ ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gÄtt har revisionsplikten gjort attmÄnga andra intressenter i samhÀllet börjat anvÀnda reviderade rÀkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev sÄledes etablerad i samhÀllet. PÄ senare Är harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvÄng ifrÄgasatts.

Bakgrund Arbetsrelaterad stress ?r ett v?xande problem inom slutenv?rden d?r sjuksk?terskor dagligen m?ter h?ga krav, etiska dilemman och resursbrist. L?ngvarig stress p?verkar b?de sjuksk?terskans h?lsa, yrkesut?vning och v?rdkvalitet negativt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksk?terskors upplevelse av arbetsrelaterad stress i slutenv?rden.

Syftet med mitt examensarbete Àr att skapa en djupare förstÄelse för förÀldrars syn pÄ lÀrande för hÄllbar utveckling i förskoleverksamhet. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har fokusgruppsamtal anvÀnts. Under en vardags kvÀll trÀffade jag och min handledare en grupp förÀldrar och samtalade om hur de tÀnkte om hÄllbar utveckling och hur de ville att förskolan skulle arbeta med hÄllbar utveckling i sin verksamhet. Samtalet spelades in och har sedan genomlyssnats ett flertal gÄnger, transkriberats till skriven text och slutligen analyserats.Resultatet visar att förÀldrarna menade att hÄllbar utveckling handlar om miljömÀssig hÄllbarhet och hÄllbara konsumtionsmönster. De poÀngterade att det Àr en komplex och stor frÄga.

Sammanfattning VÄrt examensarbete undersöker vad pedagoger pÄ tre olika skolor innefattar i hÄllbar utveckling, samt om hur styrdokumenten, egenintresse och bakgrund pÄverkar deras miljöundervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning. Det vi kan konstatera Àr att oavsett vilka jÀmförelser vi har gjort mellan de olika skolorna och de olika pedagogsammansÀttningarna sÄ finns det i stort ingen skillnad mellan dem. Resultatet visar Àven att mÄnga av pedagogerna inte har tillrÀckliga kunskaper om hÄllbar utveckling samt att de jÀmstÀller begreppet med natur och miljö. Miljöundervisningen eller undervisningen för hÄllbar utveckling pÄverkas i större omfattning av samhÀllet och omvÀrlden samt av aktuella hÀndelser Àn av styrdokumenten.

HÄllbar utveckling handlar inte lÀngre enbart om miljöfrÄgor, utan har efterhand som komplexiteten av miljöhoten vuxit fram Àven kommit att inkludera  samhÀllsstrukturen och ekonomin. Riktlinjer för hur skolan ska undervisa ur ett hÄllbarhetsperspektiv Äterges i Lgr11. Men hÄllbar utveckling Àr ett vagt begrepp som ger tillfÀlle till subjektiva tolkningar och Àr dÀrför inte sjÀlvklart hur man utifrÄn hÄllbarhetsperspektivet ska arbeta med dessa frÄgor i undervisningen. .