Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken kunskap som krÀvs för att undervisa barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa, samt vad lÀraren kan göra för att underlÀtta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frÄgorna hur, vad och varför stÄr i fokus, arbetet kommer ocksÄ att beröra hur barn med autism kan bedömas i grundskolan. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lÀrare i Àmnet Idrott och HÀlsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vÄrt arbete.Alla intervjuade lÀrare har pÄpekat att vid undervisning av barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa Àr det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska fÄ sÄ bra skolgÄng som möjligt har det framkommit att det krÀvs en förstÄelse och kunskap om funktionshindret hos lÀraren.

The intention is to focus on the implementation of the tablet in preschools and how the intentions around the introduction of the tablet take shape in different preschools. The method is semi structured interviews where the respondents consist of 3 preschool directors and 6 teachers where the preschool directors work. This is a relevant subject to illustrate, as the tablet has become a tool in preschool where it seems to be different opinions about how it should be used. This study aims to understand how the implementation can take form in different preschools, what kind of similarities and differences we can see with the intentions of the tablet and if there is need of clarification on the workings of the tablets in preschools. The results show that the intentions around the introduction of the tablet in preschool look different in the preschools, and the implementation of this new technology starts in a small scale with help of photographing and videotaping.

Syftet med vÄr undersökning var att se i vilken grad eleverna har förstÄelse för begreppet hÄllbar utveckling. DÄ hÄllbar utveckling Àr ett mycket vitt begrepp har vi avgrÀnsat oss till att behandla den konflikt som uppstÄr mellan ekonomiska, sociala och miljömÀssiga synvinklar i hÄllbar utveckling. Vi ville Àven undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrÄgor. För att uppnÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. VÄr undersökning visade att eleverna visade förstÄelse för konflikten i hÄllbar utveckling men dÀremot kunde vi inte se om de hade nÄgon större handlingskompetens..

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, nĂ€rmare bestĂ€mt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen Ă€r av kvalitativ fallstudiekaraktĂ€r ochĂ€mnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data Ă€r baserad pĂ„ intervjuer medrepresentanter pĂ„ ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstĂ€mmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stĂ€rka arbetsgivarvarumĂ€rket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus pĂ„ de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Vi har i denna undersökning analyserat olika aktiviteter som kan vara lÀmpliga för arbete med livskunskap inom förskolan..

Syftet med denna studie Àr att, förstÄ hur nÄgra elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsÀttning, deras vÄrdnadshavare och pedagoger, uppfattar en integrerad skolstruktur i grundskolan utifrÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Studien bygger pÄ totalt sex intervjuer, tvÄ med elever, tvÄ med elevernas vÄrdnadshavare och tvÄ med den pedagog som eleverna trÀffar företrÀdelsevis i undervisningssituation.Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med av en intervjuguide med utgÄngspunkt frÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Resultatet i min studie visar att eleverna trivs i en integrerad skolstruktur, de beskriver pÄ olika sÀtt en kÀnsla av tillhörighet i sina klasser och Àr nöjda med sin skolsituation. VÄrdnadshavarnas erfarenheter Àr liknande, men de beskriver ocksÄ att barnets funktionsnedsÀttning har varit central för vilka resurser skolan tillfört. Det specialpedagogiska stödet har organiserats pÄ olika sÀtt beroende pÄ elevens behov, och alla beskriver stödet som positivt. Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ pedagogernas erfarenhet av en integrerad skolstruktur Àr begrÀnsad, vilket de sjÀlv ser som en svÄrighet. BÄda beskriver nödvÀndigheten av ett samarbete med grundsÀrskolan, specialpedagog och speciallÀrare för att kunna möta eleverna pÄ sin nivÄ och utifrÄn deras förutsÀttningar.

Problemformulering: Företag som agerar pĂ„ mogna marknader anvĂ€nder ofta sitt företagsvarumĂ€rke för att differentiera sig. Ett varumĂ€rke byggs inte enbart upp genom kommunikation till kunden i form av annonser, skyltning och kampanjer. Även interaktionen som sker mellan kund och anstĂ€lld har en stor inverkan pĂ„ hur kunden uppfattar företagets varumĂ€rke (Parment, 2010). Hur de anstĂ€llda agerar gentemot kunden beror till stor del av deras uppfattning av företagsidentiteten, som agerar ramverk för dagliga beslut och beteenden (Harris, F., de Chernatony, L., 2001). En stark företagsidentitet kan skapa en tydlighet i företaget som ökar medarbetarnas kĂ€nsla av engagemang, vilket i förlĂ€ngningen ger mer nöjda kunder.

Föreliggande uppsats har genomförts under hösten 2005 och utgör examensarbete pÄ breddmagisterutbildning i Arbetsmiljöledning 60 poÀng, vid LuleÄ tekniska universitet. Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) bedrivs, teoretiskt och praktiskt, inom Barn- och utbildningsförvaltning i LuleÄ kommun samt, att lÀmna förbÀttringsförslag pÄ hur SAM kan utvecklas. Examensarbetet bygger pÄ en kvalitativ ansats samt innehÄller en fördjupad dokumentstudie. Den teoretiska referensramen beskriver lagstiftning inom arbetsmiljöomrÄdet, ledningssystem samt förklaringsmodeller och teorier pÄ samhÀlls-, organisations- och individnivÄ. Dessa Àr Tor Larssons: ?Dubbelkomando?, ledarskap i offentlig förvaltning, Aron Antonovskys: ?KÀnsla av sammanhang? (KASAM) och Karasek och Theorells: ?Krav- Kontroll-Stödmodell?.

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nÄ mÄlen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska fÀrdigheter, ha en helhetssyn i omvÄrdnadsarbetet samt ha god sjÀlvkÀnnedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansÄgs ocksÄ viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvÀrderas och bedömas.

Studiens syfte var att belysa akademikers syn pÄ hur kompetensutvecklingen bÀst tas tillvara pÄ arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats dÀr jag genomförde fem intervjuer med akademiker frÄn branscherna privat tjÀnsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast Àr chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, Àven om det i den hÀr studien har visat sig att det Àr i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det Àr chefen som kÀnner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har dÀremot mycket dÄlig kunskap om vad de övriga pÄ arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, frÀmst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bÀsta.

Den första juni 2011 genomfördes ett politiskt beslut, taget av regeringen, som Àndrade den svenska gymnasieskolans riktlinjer. Skolreformen har lett till höjda krav, högre kvalité samt en ny betygsskala dÀr betygskriterierna har blivit tydligare. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ lÀrarens instÀllning till implementeringen utav GY2011 samt att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som finns för implementering utifrÄn tre olika omrÄden; motivation, resurs och kompetens. Metoden som har anvÀnts i denna studie Àr en kvantitativ enkÀtundersökning som skickades ut till lÀrare verksamma pÄ tre kommunala gymnasieskolor i en kommun i Halland.  Studiens resultat har utifrÄn de data som samlats in analyserats utifrÄn olika teorier kring implementering. LÀrarnas instÀllning har analyserats i samband med litteraturen och lett till att belysa vissa problem som har visat sig i resultatet och som har uppstÄtt i implementeringsprocessen.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Det ökade intresset frÄn allmÀnheten för frÄgor som rör miljö och hÄllbarhet stÀller allt högre krav pÄ företag som tillverkar, importerar och distribuerar produkter. Leksaksbranschen som har barn som mÄlgrupp har lÀngre haft ögonen pÄ sig nÀr det gÀller att ta fram sÀkra produkter som Àr tillverkade under schyssta villkor. De senaste Ären har det ett flertal gÄnger uppkommit larmrapporter om giftiga och osÀkra leksaker och leksaker som tillverkas under mycket dÄliga arbetsmiljöförhÄllanden eller genom barnarbete. Bojkott av företag Àr inte omöjligt i dagens upplysta samhÀlle. Vissa branscher Àr mer tacksamma att granska och dÀrmed mer utsatta Àn andra för konsumentens makt att pÄverka ett företags framtid. LEKIS AB har sedan i början av 1900-talet tillverkat leksaker dÀr fokus till en början var produktion av roliga produkter med hög kvalitet som stimulerar barn i olika utvecklingsfaser.

Ett syfte med nÀtverksbaserat försvar Àr att erhÄlla snabbare reaktionstider i ledningssystem.Ad hoc-nÀten utgör en framtida möjlighet att erbjuda taktiskt rörliga enheteruppkoppling i nÀtverk Àven under förflyttning. Det kan pÄ sikt inkludera de funktionersom har krav pÄ liten fördröjning i uppkopplingarna. Exempel pÄ en sÄdan funktion Àrsensorintegration genom sensornÀt. Ett av problemen i ad hoc-nÀtverksutvecklingenligger i att de dataprotokoll som ska utnyttjas för att erbjuda en kompabilitet mot denfasta nÀtstrukturen, inte har den funktionsduglighet som krÀvs i ett ad hoc-nÀt. För att gesnabb överföring krÀvs en utvecklad variant av de nÀtverksprotokoll (TCP/IP) somhanterar uppkomna fel pÄ förbindelsen.

MÄlet med uppsatsen Àr att hjÀlpa reklambyrÄers Àgare och ledning att förstÄ vilka delar av organisationen som bör utvecklas för att förbÀttra dess konkurrenskraft och pÄ sÄ sÀtt överleva pÄ den hÄrt konkurrensutsatta marknaden. En reklambyrÄs vÀrde bestÄr av de personer som arbetar dÀr och det Àr sÄledes genom dem som en utveckling kan ske. I uppsatsen har dÀrför den interna organisationen fÄtt stÄ i fokus nÀr konkurrensstrategier har studerats.Genom fallstudier pÄ tre Stockholmsbaserade reklambyrÄer har författarna Àmnat analysera och utvÀrdera byrÄernas konkurrensstrategier med hÀnsyn till deras organisationsstrukturer. Intervjuer har dÀrför genomförts med anstÀllda pÄ byrÄerna för att fÄ en bild av hur de upplever sina arbetssituationer. Dessa interna förutsÀttningar för att skapa vÀrden har sedan stÀllts emot en undersökning av vad de tillfrÄgade reklaminköpande företagen vÀrdesÀtter hos sin leverantör, för att se om reklambyrÄerna arbetar för att tillgodose kundernas behov.De faktorer som enligt studien har visat sig vara viktiga för att reklambyrÄer ska lyckas förbÀttra sin konkurrenskraft Àr flera.