Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..

Syftet Àr att med en fallstudie analysera projektarbete inom en enhet pÄ Teliasonera AB med avseende pÄ arbetsmotivation bland medarbetare inom organisationsförÀndringar. Vi analyserar Àven om medarbetare inom enheten upplever skillnader mellan internt respektive externt ledarskap inom projektarbete nÀr det kommer till att genomföra aktiviteter som skapar arbetsmotivation.Vi har för att kunna fÄ svar pÄ detta genomfört en förstudie av ett förÀndringsprojekt inom en enhet dÀr organisationsförÀndringen var att utveckla befintliga rutiner och implementera ett nytt arbetssÀtt. Detta under ledning av bÄde intern projektledning och externa konsulter med kompetens inom Change Management. Förstudien har inneburit att intervjua en intern projektledare och tvÄ processansvariga ledare inom förÀndringsarbetet dÀr resultatet i samband med teorier varit hypotesgrundande. Genom metodtriangulering har vi i nÀsta steg insamlat data genom en enkÀtundersökning hos medarbetare inom enheten som operativt arbetar med implementering av organisationsförÀndringar.VÄrt resultat och slutsats visar att medarbetare inom enheten inte upplever att det finns nÄgon skillnad i den utstrÀckning som interna och externa ledare genomför aktiviteter som har en pÄverkan pÄ arbetsmotivationen.Bidraget med denna studie Àr att försöka se som medarbetare uppfattar skillnader mellan interna respektive externa ledare och deras förmÄgor att skapa arbetsmotivation hos medarbetare inom organisationsförÀndringar..

ntranÀt har medfört mÄnga nya möjligheter för företag och organisationer. Samtidigt har det ocksÄ orsakat problem kring hur de nya flödena med kommunikation och information skall hanteras. Utbudet av information ökar samtidigt som vÄrt begrÀnsade fÀlt av uppmÀrksamhet Àr Àndligt. Informationsstress har blivit ett begrepp som anvÀnds i detta sammanhang. För att möta upp mot detta problem förser vi oss med tekniker och hjÀlpmedel som Àr tÀnkta att reducera överflödet av information.

Bakgrund: Natur i vÄrden eller grön terapi innebar att kontakt med natur och vÀxter anvÀndes som en kompletterande behandling för att lÀka och lindra. Naturen pÄverkade mÀnniskor med demens. Den hjÀlpte dem att hÄlla i gÄng olika funktioner och fÀrdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för mÀnniskor med demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, dÀr Ätta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehÄllsanalys.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger arbetar sprÄkutvecklande med nyanlÀnda ele-ver, samt att uppmÀrksamma hur skolledning och pedagoger arbetar för att dessa elever ska kÀnna gemenskap med den övriga skolan. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar pedago-gerna sprÄkutvecklande med nyanlÀnda elever, vilka metoder och material anvÀnds? Vilka insatser görs av pedagogerna och skolledningen för att integrera nyanlÀnda elever i den svenska skolan? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi analyserat den insamlade em-pirin med utgÄngspunkt i tidigare relevant forskning. Tidigare forskning tyder bl.a. pÄ trygg-het, modersmÄl och sociala faktorers betydelse för sprÄkinlÀrningen.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats pÄ lokal nivÄ frÄn Är 1931 fram till och med lÀroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig pÄ den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgÄngspunkterna har i huvudsak hÀmtats frÄn Tomas Englunds avhandling SamhÀllsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen stÀlls frÄgor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, sÄsom den ter sig i Orsa skoltidning, stÀmmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska ÄtgÀrder och konsekvenser reformerna fÄtt pÄ den lokala nivÄn. Resultatet visar pÄ en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men ocksÄ motstÄnd och lokal sjÀlvkÀnsla.

Den offentliga sektorn har genomgÄtt förÀndringar under de senaste 30 Ären. FörÀndringarna inom den offentliga sektorn har frÀmst skett inom styrning och redovisning. FörÀndringarna har inneburit att kommunerna har fÄtt ökat ansvar och fler uppgifter. Det balanserade styrkortet Àr ett exempel pÄ ett styrverktyg som utvecklades av Kaplan och Norton frÀmst för privata företag för att komplettera de finansiella vÀrdena med icke-finansiella. DÀrefter har ett antal svenska kommuner pÄ eget initiativ valt att implementera det balanserade styrkortet i sin verksamhet.

LĂ€rarlag under utveckling.

En stor del av Sveriges befolkning över 65 Är fÄr sina lÀkemedel expedierade via Apotekets dosdispenserade lÀkemedel, ApoDos. E-dos Àr ett förskrivarverktyg som nu anvÀnds vid förskrivning till dessa patienter. Införandet av e-dos Àr tÀnkt att förenkla hanteringen av ordinationer, att öka graden av automatisering av produktion av doser och att öka sÀkerheten i processerna. Trots detta sÄ kommer en stor del av ordinationerna fortfarande till DosApoteken via fax.Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för den underliggande problematik som ligger till grund för att e-dos inte anvÀnds i större utstrÀckning Àn cirka 50-60 % vid ordination av lÀkemedel till ApoDos-patienter.Studien har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr intervjuer med lÀkare frÄn Kalmar kommun har genomförts. Data samlades in frÄn sÄ vÀl öppen- som slutenvÄrdslÀkare under ett par veckor i april 2010.Resultaten visar att lÀkarna tycker att e-dos Àr ett bra system, som ger en god helhetsbild över patientens samtliga lÀkemedel.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

I följande rapport behandlas Ă€mnet förnyelsebar energi i samband med textila material. I resultatet ges förslag till möjliga tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för integrering av flexibla solceller i vĂ€v- och varptrikĂ„. Alternativ till maskintillverkare och maskintyper redovisas och potentiella anvĂ€ndningsomrĂ„den diskuteras. Även förlag pĂ„ typ av flexibel solcell presenteras. Teorin vilket rapporten grundar sig pĂ„ Ă€r humanekologisk.

Dagens modemarknad Àr prÀglad av hög omsÀttning och lÄga priser vilket möjliggörs genom outsourcing av produktion till lÄgkostnadslÀnder, samtidigt som hÄllbar utveckling fÄr ökat utrymme i samhÀllsdebatten. Modeföretag stÀlls dÀrför inför dilemmat att kombinera anvÀndningen av denna affÀrsstrategi, och simultant sÀkerstÀlla att de ökade krav pÄ ansvarstagande som stÀlls av samhÀllet uppfylls. SMEs har ett annat utgÄngslÀge för miljöledning i försörjningskedjan, i jÀmförelse med större verksamheter. DÄ SMEs har en avgörande roll i modebranschen Àr det av största vikt att studera deras förutsÀttningar nÀrmare. Vi Àmnar bidra till denna utforskning genom att studera hur miljöledning fungerar pÄ 8848 Altitude.

Redan i 1970-talets lÀroplan rekomenderades samverkan mellan Àmnen. I Lusten att lÀra med fokus pÄ matematiken (Skolverkets rapport nr 221)skriver de att matematiken sÀllan ingÄr i Àmnesövergripande arbeten trots att det i Lpo 94 stÄr att eleverna skall fÄ möjlighet till ett sÄdant arbetssÀtt. Syftet med denna undersökning Àr att se om lÀrarna arbetar Àmnesintegrerat med matematiken och vad deras syfte Àr med integreringen. Vi vill Àven se vilka Àmne och matematiska moment som integreras.Vidare vill vi ocksÄ ta reda pÄ vad som kan vara hinder och nackdelar för ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt tillsammans med matematiken. För att fÄ svar pÄ vÄra problemformuleringar, intervjuade vi Ätta lÀrare i fyra olika skolor.Syftet med de intervjuade lÀrarna var att fÄ eleverna att förstÄ nyttan med matematiken, att man behövde den i vardagen.

I takt med att datorindustrin lyckas simulera bÄde verklighetstrogna grafikvÀrldar och fysika-liska modeller i realtid stÀlls allt större krav pÄ ljudupplevelsen. Gizmo3D Àr ett verktyg för att visualisera grafik som kan integreras i VR-applikationer. Att Äterskapa tredimensionell datorgrafik Àr vardagsmat, inte minst i en gigantisk spelindustri. Men vad Àr tredimensionellt ljud, 3D-ljud och hur kan man involveradet i Gizmo3D som inte har stöd för det? Rapporten försöker svara pÄ den frÄgan men Àven belysa 3D-ljudforskningens hela be-greppsvÀrld, dÄ den utgör grund för att kunna implementera ett 3D- ljudsystem.

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nÄ mÄlen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska fÀrdigheter, ha en helhetssyn i omvÄrdnadsarbetet samt ha god sjÀlvkÀnnedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansÄgs ocksÄ viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvÀrderas och bedömas.