Förberedelseklasser Àr nÄgot som blir allt mer vanligt i dagens skolor. SÄ snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna pÄ skolan. I lÀroplanen stÄr det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmÀnna riktlinjer för utbildning av nyanlÀnda elever. Genom en kvalitativ studie pÄ KörsbÀrsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Den 26 maj 1982 pÄbörjas anfallet mot samhÀllena Darwin och Goose Green. Anfallande styrka Àr brittiska, 2 Paras, pÄ plats och försvarsgrupperade Àr Taskforce Mercedes. Britterna vinner slutligen över en numerÀrt överlÀgsen och försvarsgrupperad argentinsk styrka. Hur kommer det sig att detta kan ske? Jag kommer, för att kunna besvara mina frÄgestÀllningar, i det hÀr sjÀlvstÀndiga arbetet att med utgÄng i de grundlÀggande förmÄgorna, ledning, verkan, skydd, rörlighet, uthÄllighet och und/info, analysera slaget.

MÀnniskor har alltid haft en pÄverkan pÄ sin omgivning. Med en stÀndigt ökande befolkning och stÀndigt stigande konsumtion av naturresurser har pÄverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvÀrmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hÄllbar utveckling. Den hÄllbara utvecklingen krÀver en koordination av samhÀllets olika aktörer.

Integreringsprocessen för utlÀndska barn i den svenska skolan Àr huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet Àr att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlÀnda barn med utlÀndsk bakgrund men Àven deras och förÀldrarnas egna önskningar om förbÀttring eller tillvÀgagÄngssÀtt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det Àr mÄnga problem som uppstÄr men de mest Äterkommande Àr sprÄket, utanförskap samt stÀndiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvÀgagÄngssÀttet för en sund integrering i skolan Àr nÀr eleverna kan knyta an till nÄgot och kÀnna samhörighet genom att skolan vÀrnar om deras sprÄk, kultur och familj.

Syfte med uppsatsen Àr att undersöka vilka svÄrigheter svenska modeföretag kan möta vid implementering av CSR i sin vÀrdekedja.  Undersökningen grundar sig pÄ svenska modeföretag som har sin produktion förlagd utomlands. Intervjuer med representanter frÄn Lindex och Indiska har genomförts för att fÄ konkreta exempel, samt intervjuer med tre svenska organisationer som Àr aktiva inom CSR frÄgor. För att fÄ svar pÄ syftet har tre aspekter undersökts. Varför och hur modeföretag inför hÄllbarhetsstrategier i sin verksamhet, om de kan leva upp till sina hÄllbarhetsmÄl och om de inte kan leva upp till mÄlen, varför. Resultatet över vilka svÄrigheter som modeföretag kan stöta pÄ grundar sig frÀmst pÄ strukturella problem i det aktuella produktionslandet.

The aim of this essay is to examine how two different schools in SödertÀlje municipality are working to include and integrate newly arrived high school students in the subject Swedish as a second language. I will do a comparative study in which I study the teachers? completely opposite way of working to integrate newly arrived school students in the subject Swedish as a second language. I have used a qualitative method where I have conducted interviews. My main theory is Peder Haug's (1998) theory.

Denna rapport redovisar ljuddesign- och implementationsprocessen av en sekvens i ett digitalt spel. Syftet var att designa en cinematisk interaktiv sekvens utan cut-scenes. Arbetet skulle vara upp- byggt runt ett system som ska fo?renkla sma? designingrepp utan att pa?verka eller fo?ra?ndra de o?vriga implementerade ljuden allt fo?r mycket. Arbetet utfo?rdes genom en kombination av linja?r ljudla?gg- ning och implementering i spelmotorn Bitsquids level editor och det visuella skriptspra?ket Flow.

This Master's thesis examines segregation between Swedes and immigrants in school, and more specifically segregation between the two elementary schools Vikingaskolan and Tunaskolan in Lund. This case provides a particularly interesting puzzle, since Lund doesn?t have any pronounced immigrant districts, and was also recognized nationally as best municipality for its schools (2004). In this thesis we try to understand the segregation between the two schools in Lund as an implementation dilemma.The theoretical framework applies a model designed by Lennart Lundquist, which includes three potential causes for implementation problems: the implementer doesn?t understand the decision, the implementer can?t apply the decision, the implementer doesn?t want to carry out the decision.

Avsikten med det hÀr examensarbetet var att undersöka och kartlÀgga hur Apoteket Produktion & Laboratorier (APL) i Göteborg arbetar med frÄgor rörande arbetsmiljö, brandskydd och yttre miljö för att dÀrefter genom en nulÀgesanalys ge förslag pÄ hur arbetet inom dessa verksamhetsomrÄden skulle kunna förbÀttras och rationaliseras genom samordning. Dessutom ges övergripande förbÀttringsförslag pÄ arbetsmiljöarbetet. Samordning av ledningssystem kan göras genom att dra nytta av de likheter som finns i de olika systemen eller nÀr systemens verksamhetsomrÄden överlappar varandra. En mer omfattande samordning kan göras om kraven i de olika standarderna eller kravdokumenten för respektive system Àr lika eller Àr formulerade pÄ olika sÀtt men har samma syfte. Arbetet med ledningssystemen för arbetsmiljö, brandskydd och yttre miljö har mÄnga likheter och dessutom överlappar systemens verksamhetsomrÄden varandra, vilket gör dem lÀmpliga att samordna.

Min undersökning Àr gjord, pÄ vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper Àr ett samarbete mellan sÀrskolan och grundskolan.Mitt syfte var att ta reda pÄ hur klasslÀrare och förÀldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas bÄde kunskapsmÀssigt och socialt. Genom att intervjua personal och förÀldrar fick jag svar pÄ hur de upplever detta. Jag har jÀmfört nÄgra av frÄgorna och bÄde klasslÀrare och förÀldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning Àr att samarbetet mellan sÀrskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas vÀl efter var och ens förutsÀttningar.I min analys kan man Àven se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsÀttet.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ Smurfit Kappa Kraftliner, PiteÄ i syfte att undersöka hur motivation, mÄlarbete och rutiner uppfattas av medarbetare och ledning samt om det som kommer frÄn ledningen Àr det samma som kommer ut pÄ golvet. Utöver detta innehÄller studien intervjuer av ledning och medarbetare pÄ Svalson och kirurgkli-niken, Sunderby sjukhus. Dessa nÀmnda verksamheter har valts ut pÄ grund av att de belönats för sitt arbete inom dessa omrÄden. Datan har sedan anvÀnts för att kunna se hur andra verksamheter Àn pappersindustrin, arbetar med dessa frÄgor. Studien avslutas med förbÀttringsförslag som Àr uppbyggda utifrÄn det resultat som framkommit i analysen.

Titel: Samordning vid implementering av miljömĂ„l ? en beskrivning om hur implementeringav miljömĂ„l kan samordnas vid nybyggnation i ett kommunalt fastighetsbolagFörfattare: Louise Fernholm och Antonia HarrisonHandledare: Jan-Olof MĂŒllerUppsatsnivĂ„: Kandidatuppsats - företagsekonomiSeminarium: 2014-05-20Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur samordning kan se ut vid implementering av miljömĂ„l i en kommun, med fokus pĂ„ nybyggnationer av offentliga fastigheter. Vi har studerat hur aktörer pĂ„ olika nivĂ„er inom Varbergs kommun ser pĂ„ implementeringen av miljömĂ„l. Studien syftar vidare till att se om det finns en koppling mellan samordningsmekanismer, styrning och mĂ„lfokuserad investeringsverksamhet.Bakgrund: Kommunen Ă€r inte en vinstdrivande organisation, sĂ„ beslutsprocessen kring mĂ„l blir dĂ€rmed mer komplex jĂ€mfört med den privata marknaden. Svenska kommuner stĂ„r för ca 15 % av fastighetsbestĂ„ndet, vilket Ă€r en betydande andel.

Flickor och pojkar har olika förutsÀttningar för en aktiv fritid, menar stiftelsen Crossing Boarders (CB). Jag har studerat en fritidsgÄrdsverksamhet i en kommun i norra Sverige som under vÄren 2012 gick en utbildning i CBs metodmaterial, ?JÀmstÀlldhetseffekten? (JHE). JHE handlar om jÀmstÀlldhet och inkludering i fritidssektorn och bygger pÄ 9 steg: VÀrdegrund, Förebilder, Gemenskap, SÀrskilda satsningar, Marknadsföring, Ekonomi, LÄngsiktighet, Samarbete och Integrering. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera hur chefer pÄ strategisk nivÄ och ungdomssamordnare och fritidsledare pÄ operativ nivÄ arbetar med metodmaterialet ett Är efter utbildningsinsatsen.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbar utveckling formas och vilken betydelse faktorer som social klass, identitet och utbildning har för detta. DÀrigenom försöker studien bidra med kunskap om hur sociala strukturer som klass och identitetsprocesser pÄverkar elevers tillgÀngliggörande av hÄllbar utveckling som ett undervisningsinnehÄll och dÀrmed sÀga nÄgot om huruvida implementering av utbildning för hÄllbar utveckling, ESD (Education for Sustainable Development), som utbildningsprojekt riskerar att exkludera elever med arbetarklassbakgrund.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod och urvalet bestod av Ätta elever frÄn tvÄ olika skolor, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Materialet analyserades utifrÄn Bourdieus teorier om kulturellt kapital, habitus och kulturell reproduktion.Resultaten av studien visar att det finns skillnader i hur elever med olika kulturellt kapital ser pÄ hÄllbar utveckling, att social klass och identitet har stor betydelse för hur eleverna tillÀgnar sig hÄllbar utveckling som ett undervisningsinnehÄll, samt att detta riskerar att exkludera grupper av lÀgre social klass som studerar pÄ yrkesförberedande program frÄn att lÀra sig om och bli engagerade i frÄgor om hÄllbar utveckling. Men studien visar ocksÄ att skolan har stora möjligheter att pÄverka detta om implementeringen av ESD kan anpassas till en mer pluralistisk ansats som bÀttre tillgodoser alla elevgruppers unika behov och preferenser. Vidare framtrÀder att styrningen av skolan har betydelse för vilken form av kulturell reproduktion som sker inom ESD.