Vissa områden i Sverige har blivit stark efterfrågade på grund av dess läge och en ökad befolkning. En rapport från Riksantikvarieämbetet visar statistiken att övervägande delen av våra kust- och skärgårdsområden är mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer. Sveriges befolkning ökar och därmed ökar behovet av nya bostäder ständigt. Vilka områden och vilken mark tas i anspråk för detta ändamål? Boverket redogör för att bristen på fria ytor i tätorterna gör att grönområden tas i anspråk i större utsträckning vilket kan påverka invånarnas tillgång till grönområden.

Helsingborgs stad är en stationstät kommun. Utmed tre järnvägslinjer finns inte mindre än tio lokaltågstationer. Intentionerna i kommunens översiktsplan är att lokalisera bebyggelse i stationsnära lägen för att skapa en flerkärnig stadsstruktur och att leda in landsbygdens grönstruktur in i de centrala delarna av tätorten. Behov och önskemål om ytterliggare tre stationer finns och Raus, i södra Helsingborg, är ett av de önskade stationslägena. Fram till 1966 hade Raus en station och i samband med anläggandet av Västkustbanan skapades återigen förutsättningar för en station.

Sveriges samhällsstruktur ger en geografisk spridning vilket kräver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. Vår kollektivtrafik svarar mot behov och krav gällande ett tillgängligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mängd utsläpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnätet. Idag är bussen en del av vår bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vår spårbundna trafik.

Helsingborgs stad är en stationstät kommun. Utmed tre järnvägslinjer finns inte mindre än tio lokaltågstationer. Intentionerna i kommunens översiktsplan är att lokalisera bebyggelse i stationsnära lägen för att skapa en flerkärnig stadsstruktur och att leda in landsbygdens grönstruktur in i de centrala delarna av tätorten. Behov och önskemål om ytterliggare tre stationer finns och Raus, i södra Helsingborg, är ett av de önskade stationslägena. Fram till 1966 hade Raus en station och i samband med anläggandet av Västkustbanan skapades återigen förutsättningar för en station.

Det är idag uppenbart att vårt nuvarande levnadssätt och samhällsbyggande är långsiktigt ohållbart. För att komma tillrätta med de problem vi upplever idag och står inför i framtiden måste hållbar utveckling prioriteras i högre utsträckning än vad som sker idag. Det finns olika principer för hur man bygger upp hållbara och attraktiva städer och centrumområden men för centrumnära stadsdelar finns inte lika bra exempel. Syftet med detta arbete är därför att försöka ta fram sådana strategier, och utifrån dessa granska Kronanområdet i Luleå för att utreda hur den blivande stadsdelen förhåller sig till en hållbar utveckling. Detta har resulterat i ett antal förslag på förbättringsmöjligheter för Kronan.

Över hela världen pågår en kraftig urbanisering och idag lever mer än hälften av alla människor i städer. Många utvecklingsländer hinner inte med att generera hållbara och alternativa försörjningsmetoder till den allt större urbana befolkningen. Allt fler lever i en tillvaro som präglas av fattigdom. Kraftfulla planeringsstrategier krävs för att förbättra dessa människors levnadsförhållanden och därmed också verka för en hållbar utveckling. Uppsatsen presenterar det urbana jordbruket som en i dessa avseenden möjlig strategi. Urbant jordbruk finns i alla städer och har gjort det i alla tider.

Städer är i ständig förändring och övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle medför en omstrukturering av stadens ytor. Postindustriella landskap uppstår centralt i städerna och med den urbanisering som sker idag tas de ofta i anspråk med syftet att skapa nya attraktiva stadsdelar. En lyckad stadsutveckling handlar dock om mer än bara fysiska förändringar. Även om alla fysiska förutsättningar är på plats måste det finnas liv i området för att göra det attraktivt. I detta examensarbete studeras begreppet tillfällig landskapsarkitektur och dess betydelse inom stadsplanering. Syftet är att undersöka om tillfällig landskapsarkitektur kan vara ett sätt att uppmärksamma ett utvecklingsområde och göra det attraktivt innan byggprocessen dragit igång. Arbetet är indelat i två delar.

Lidköping ligger i Västra Götaland vid Vänern. Rakt igenom staden rinner Lidan vars strandkanter till största del består av grönska. Stråket är en viktig och central länk i stadens struktur, inte minst för grönstrukturen och för gång- och cykelnätet. Lidans landskapsbild har emellertid ändrats med åren och den har idag inte lika hög status som den en gång har haft. Arbetets huvudsakliga mål är att utforma ett planförslag utmed Lidan som stärker och lyfter fram detta stråk och dess unika kvalitéer i stadsmiljön.

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök.

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit så vanligt att bygga ovanpå befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att åstadkomma hållbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i våra städer och tätorter. Dessutom kan det bli lättare att ta tak i anspråk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trädde i kraft 1 januari, 2004. Det är viktigt att börja planera, redan på översiktsplanenivå, för förtätning genom påbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsägare och hyresgäster om framtidens bostäder, som snart kanske byggs på deras tak.

Lidköping ligger i Västra Götaland vid Vänern. Rakt igenom staden rinner Lidan vars strandkanter till största del består av grönska. Stråket är en viktig och central länk i stadens struktur, inte minst för grönstrukturen och för gång- och cykelnätet. Lidans landskapsbild har emellertid ändrats med åren och den har idag inte lika hög status som den en gång har haft. Arbetets huvudsakliga mål är att utforma ett planförslag utmed Lidan som stärker och lyfter fram detta stråk och dess unika kvalitéer i stadsmiljön.

Social hållbarhet har diskuterats i den svenska hållbarhetsdebatten sedan 90-talet ochhuruvida fysiska aspekter påverkar sociala hållbarhetsfrågor har bedömts på olika sättsedan dess. Numera stärker forskning att dessa två aspekter har ett samband. Bådesvensk och internationell forskning angående social hållbarhet inom stadsbyggnad harnästan uteslutande genomfört studier i stora städer, men en nämnvärd andel av Sverigesbefolkning bor idag i små- eller medelstora städer. En social hållbarhet handlar om attsätta alla människors behov och förutsättningar i fokus, och det finns därmed ett behovav att studera ämnet även ur mindre städers synvinkel. Det finns ett ökat intresse kringatt förenklat kunna bedöma och diskutera den sociala hållbarheten med styrande ochverksamma aktörer inom branschen.

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit så vanligt att bygga ovanpå befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att åstadkomma hållbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i våra städer och tätorter. Dessutom kan det bli lättare att ta tak i anspråk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trädde i kraft 1 januari, 2004. Det är viktigt att börja planera, redan på översiktsplanenivå, för förtätning genom påbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsägare och hyresgäster om framtidens bostäder, som snart kanske byggs på deras tak. Vid planering för förtätning genom påbyggnad måste många aspekter beaktas och det måste ses ur flera olika perspektiv.

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök. Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgång där begreppen stad, stadsmässighet, urban och urbanitet diskuteras.

Detta examensarbete behandlar frågan om hur och varför Säve stationssamhälle i norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgå den expandering som sker i regionen. Arbetet visar även hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett hållbart attraktivt samhälle. I arbetet redovisas och analyseras de förutsättningar och restriktioner som finns för att bygga ut Säve stationssamhälle med tätortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov. Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat område. Säve stationssamhälle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och är ett gammalt stationssamhälle omgivet av åkermark och med järnvägen dragen rakt igenom byn.