Den byggda miljöns utformning påverkar människans rörelsemönster och skapar förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. Att promenera är en populär form av fysisk aktivitet och ett enkelt sätt att bryta en stillasittande livsstil. Invånare i promenadvänliga områden uppvisar en generellt hög nivå av fysisk aktivitet. Inom stadsplanering är arkitekten Jan Gehl en inflytelserik källa för hur byggd miljö bör utformas utefter människans behov. Han berör ofta ämnet promenadvänlighet men sällan med ambitionen att öka fysisk aktivitet. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka aspekter i byggd miljö som kan öka promenadvänligheten. Vilka aspekter styr promenadvänlighet och hur väl överensstämmer respektive skiljer sig Gehls forskning om promenadvänlighet med forskning om fysisk aktivitet i byggd miljö? En litteraturstudie inom forskningsområdet fysisk aktivitet i byggd miljö genomfördes för att få fram aspekter som gynnar promenadvänlighet.

The municipalities of Sweden have a great responsibility when it comes to adapt the physical planning to a more sustainable development. The development of the society depends upon the growth of new communities and other public services, but to build new communities in a long-term sustainable manner you need good methods and guidance. This study presents four sustainability certification scheme intended to improve and adapt the planning, implementation and performance of new communities and infrastructure project to more sustainable methods based on economic, ecological and social sustainability. These systems are the latest versions of environmental classifications and similar rating schemes, but with a broader focus since they also include the social aspect of sustainability.This study aims to investigate what role sustainability certification schemes can play in local planning for sustainable development. The study compares the certification systems criteria to the tools and goals that the Swedish municipalities have been provided with, to lead efforts towards a more sustainable society.

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt.

The object of the thesis is to propose a new design for the neighbourhood of Veiberg that is situated in the small Norwegian town Jessheim. My approach was to first make an analysis of the whole community and the structure of the town, and then gradually focus on the actual neighbourhood to continue the research there. On the basis of my research the block will be redesigned. The research will lead to a well-planned design of the neighbourhood, which will adapt it to its surroundings in a sustainable and constructive way. The project will lead you through the history of the town and the intentions and aims of the municipality. The project also examines the structure of the town and the function of the neighbourhood in the town today as well as investigation of the history, the structure and the qualities in the area.

Den ökande urbaniseringen innebär att samhället befinner sig i en konstant förändringsprocess. Staden och dess invånare är därigenom ständigt under utveckling. Effekten kan innebära omvandlingar i varierande skala men för en invånare kan det betyda stora omställningar i livssituationen. För många är boendet en viktig fråga och inverkningar på närmiljön kan ge starka reaktioner. En stadsomvandling i kvarteret kan upplevas både som traumatisk och nödvändig beroende på perspektiv. Exempel på en sådan situation är den nybyggnation som gjordes i Dalston, London. Nya bostadskomplex ledde till stora protester och resulterade i att planeringen började om, i ett omtalat projekt: Making space in Dalston.

Synen på stadsplanering har förändrats genom historien och likaså har olika planeringsideal präglat planeringen av städer. I Sverige och i övriga världen sker nu en förtätning av städer för att motverka de tidigare planeringsidealen vilka ledde till glesare städer som bredde ut sig allt mer över obebyggd mark. Stadsförtätning innebär att ny bebyggelse lokaliseras inom stadens gränser. Stadsförtätning är även det planeringsideal som anses skapa mer hållbara städer, främst genom att förtätning minskar transportsträckor och därmed minskar utsläppen av växthusgaser. Det finns dock en pågående debatt om stadsförtätningens möjliga konsekvenser där vissa forskare menar att det finns flera negativa konsekvenser medan många forskare anser att det finns övervägande positiva konsekvenser. Syftet med examensarbetet är att undersöka konsekvenserna av olika förtätningsstrategier i olika stadsplanemönster.

Samhället står inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförändringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orättvisor. För att skapa förutsättningar för en mer hållbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan användas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur på kunskaper från traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trädgård med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger på permakulturprinciper. Utgångspunkt för mitt planeringsarbete är Växhusets Ekocentrum i södra Hälsingland, där man planerar att anlägga en trädgård i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsättningar och en intervju med beställaren utgör grunden för min planeringsprocess.

This master thesis starts in a wondering about the visions and ideas we have about thecity and about the urban. In Swedish about the term stadsmässighet, which can be translatedin to city-like, urban or urbanely, something that describes or contains features ofthe city. How do we use the city as a role model? Is urbane building the same as buildinga city? Is it about architecture and aesthetics or is building urbanely the way to makepopular cities? The central aim of this essay is to study visions and reality around urbanebuilding in order to understand the concept?s meaning and how it changes. My ambitionis that the essay will function as a discussion basis for students and planners.The work starts with literature studies where theoretical definitions and concepts aboutcities and about the urbane is investigated.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man som belysnings-planerare i Italien arbetar och tänker kring belysning. Vi ville också ta reda på om det finns skillnader i sättet att arbeta som belysningsplanerare i Italien gentemot Sverige och vilka skillnaderna är. Undersökningen bidrar med ny kunskap och förståelse kring belysningsplanering i ett större geografiskt perspektiv.Frågeställningarna är följande:Vad har italienska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering?Vad har svenska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering?Vilka eventuella skillnader finns det mellan italienska och svenska belysningsplanerares sätt att arbeta?För att svara på frågeställningarna valde vi att genomföra en utforskande studie. Vi valde att använda oss av öppna individuella intervjuer med belysningsplanerare från Sverige och Italien för att på så sätt kunna gå på djupet i våra frågeställningar.

This master thesis is about sustainable city planning and its debate. It is also concerned with networking, communication and web-based communication. Theories of sustainable development are discussed, along with the importance of communication for sustainable development. The report is directed towards landscape architects, architects, town planners, other designers and other interested readers.MotivationI believe that there is a need for an increased discussion concerning sustainability. Sustainable development is an important issue for city planners.

Följande examensarbete är ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnära stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar områdets kollektivtrafiknära läge. Den fysiska utformningen bygger på en nätstruktur med gena stråk och fysiska rumsbildningar som skapar målpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras på en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, där nyckeln är variation, mänsklig skala och mängden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona är en sundsnära mellanstor stenstad i Skåne med karaktär av befästningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseårsringar. Staden har också en industrihistoria som varvsstad där varvskrisen på 1970-talet slog hårt mot staden med stor arbetslöshet till följd.

Detta examensarbete är skrivet på tyska och behandlar Deutsche Bahn AG:s (det tyska järnvägsaktiebolaget) planer på att förlägga järnvägsstationen Hamburg-Altona, till ett industriområde 2 km norr om det läge den har idag. Enligt dessa planer ska dagens säckstation ersättas av en genomfartsstation, där tunnelbanestationen Diebsteich idag ligger. Den centrala frågeställningen för examens­arbetet är: Vilken påverkan har en ny järnvägsstation på sin omgivning? Rent konkret står platsen för Altonas nya järnvägsstation i fokus och möjligheterna för en ny strukturell utveckling av dess närområde. Arbetet bygger på teorier av Prof.

Handel kan beskrivas som grunden i städer och deras utveckling. Handelsplatser lockar människor och skapar stadsliv. Handel är således en viktig del både i översiktliga mål och i den fysiska planeringen. I stadsbyggnadsideal om att skapa en tät och blandad stad är handel en central aspekt och en önskan om att kunna styra handelsplatsernas utveckling kan i idealen utläsas. I diskussioner kring handelns utveckling som förts av forskare och i myn- dighetsrapporter ifrågasätts dock var makten att styra utvecklingen egentligen ligger.

This is an essay concerning the density of the city. An increasing amount of today?s cities have a shortage of space available for the erection of new buildings and settlements, especially in areas close to the city-centre. New buildings and settlements are therefore often found in the outskirts of the city, resulting in long distances between work and living for many people. These long distances are a waste of limited resources and are inconsistent with the vision of the sustainable city.The challenge for the future is to insert new buildings and settlements in the existing city-structure and in this way reduce the distances between different city-functions.The density of the city can be increased in two different ways; by inserting new buildings between existing ones or by extension existing buildings, for example by an additional floor.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till kunskap om hur dagens urbanamänniska använder sig av skogens ätliga resurser, såsom svamp och bär. Dessa resurser kallas iforskningssammanhang ofta för non-timber forest products (NTFP). Användningen av NTFP harbelysts ur ett kulturellt perspektiv och undersökts som tradition, det vill säga kunskap somtraderas mellan generationer. Fokus har legat på hur vanor förändras över tid och rum, vad debetyder för personer i gruppen och hur de vidareförmedlas. För att avgränsa studien är detgruppen Personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS) som har undersökts.