Ungdomsåren är en omtumlande period av förändring och identitetsutveckling. När det rör sig om utsatta ungdomars hälsa är denna grupp exponerad för en eller flera riskfaktorer samtidigt. Enligt internationella och nationella styrdokument är ungdomar en prioriterad grupp då det finns studier som visar på en ojämlikhet i hälsa bland målgruppen. Studiens referensram innefattar tre olika dimensioner av begreppet utsatthet, vilka är sårbar, riskfylld och missgynnad. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för nyckelpersoners uppfattningar gällande social utsatthet bland ungdomar i åldern 13-19 år.

Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg. I fallstudien appliceras begrepp hämtade från Susan Fainsteins teori om The Just City (2010), den rättvisa staden, i en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet Fördjupad Översiktsplan för H+, Imagine Helsingborg (genomförandeplan) samt planområdets Miljöprofil.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Uppsatsen berör detaljplaneprocessen i Stockholms stad. Syftet är att undersöka hur detaljplaneprocessen är utformad, identifiera problem som fördröjer processen samt diskutera eventuella effektiviseringsåtgärder. För att besvara syftet har fallstudier genomförts av byggprojekten Lövholmsvägen i Gröndal, kvarter Kolbottnen i Hagsätra samt Pepparvägen i Hökarängen. Byggprojekten har studerats kvalitativt i form av arkivstudier och intervjuer. Uppsatsen tillämpar processteori som analysmodell med fokus på effektivisering.I slutsatsen redovisas sju faktorer som kan bidra till längre detaljplaneprocesser: resursbrist, konjunkturläge, grönområden, praktiska utmaningar, motstridiga intressen, förändrade omständigheter samt involvering av rätts- och beslutsinstanser.

Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om undersköterskorna på ett äldreboende i Göteborgs stad arbetar mot samma mål, om undersköterskorna upplever att det finns hinder eller möjligheter som påverkar deras förmåga att arbeta utefter målen, samt vilken betydelse den psykosociala arbetsmiljön har för att verksamheten skall uppnå Målmatchning.Denna kvalitativa studie har en induktiv ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och en enhetschef på ett äldreboende i Göteborgs stad. Som analysmetod har empiristyrd tematisk analys använts.I denna studie har framkommit att undersköterskorna och deras enhetschef upplever utmaningar i sin arbetssituation, främst på grund av beslut kring budget, Optimerad Bemanning och Time Care, som fattats högre upp i organisationen. Dessa påverkansfaktorer har negativ inverkan på såväl den psykosociala arbetsmiljön som deras förmåga att uppnå verksamhetens mål. Den gemensamma målbilden behöver förtydligas. Även de förväntningar som verksamhetens alla olika parter har på varandra måste tydliggöras.

Stadsmarknadsföring är ett begrepp som har blivit allt vanligare de senaste åren. Det skrivs mycket litteratur om ämnet och de flesta städer har idag utvecklat ett varumärke i syfte att försöka hävda sig i konkurrensen om turister, invånare och företag. I den här uppsatsen utvärderas Stockholms marknadsföring. Uppsatsen tar avstamp i litteraturstudier som har gjorts som beskriver hur marknadsföringen av en stad bör gå till generellt, för att senare kunna analysera hur Stockholm har valt att marknadsföra sig. Det råder en del missuppfattningar kring vissa av de begrepp som handlar om stadsmarknadsföring som jag kortfattat försöker reda ut.

Vårt resande för med sig omfattande negativa konsekvenser, inte minst för miljön. Att vi behöver ställa om våra resvanor är idag de flesta överens om. Ett sätt att närma sig hållbara resvanor kan vara att i ökad utsträckning byta ut bilen mot cykeln. Denna uppsats fokuserar på just cyklingen och hur det går att få fler att välja cykeln. Syftet med uppsatsen är att hitta framgångsrika tillvägagångssätt för att öka andelen resor som görs med cykel samt att undersöka hur en konkret satsning för att få fler att cykla har fungerat.

En attraktiv stadskärna skapar folkliv och rörelse i det offentliga rummet och fungerar som ett upplevelserum för stadens invånare, inget av detta finns idag i Söderhamns stadskärna. Befolkningsutvecklingen i Söderhamns kommun minskar med ca 220 personer per år och staden är i stort behov av en attraktiv stadskärna. Syftet med denna studie var att ta fram olika planeringsförslag till Söderhamns kommun som de kan använda sig av i utvecklingen för en attraktiv stadskärna. Två metoder användes för att ta fram olika planeringsförslag vilka var observation och innehållsanalys. I observationen användes Kevin Lynchs analysmetod samt en SWOT-analys för att bedöma vilka utvecklingsbehov Söderhamns stadskärna har.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

ABSTRAKTAndreoli, D. och Darabi, S. (2006) En sociologisk undersökning av hur bilden av ungdomskriminalitet konstrueras i stadsdelen Backa, Göteborg, Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Sociologi C, 40-60p, VT 2007Ungdomsbrottsligheten är idag ett välkänt samhällsproblem. Som samhällsmedlemmar i en stor stad som Göteborg stöter man på fenomenet i verkligheten eller i media. Syftet med denna uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv skapa förståelse för hur ungdomsbrottsligheten som fenomen konstrueras i samhället.Vi har utifrån vår insamlade empiri samt utifrån relevanta teorier valt att belysa hur ungdomskriminaliteten konstrueras utifrån skilda perspektiv i stadsdelen Backa i Göteborg.Ett avgränsat bostadsområde i en större stad där ungdomskriminaliteten har framställts som ett problem i media.

Jessica Dehlin och Carolin Lindberg (2008) Barns syn på stress. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Studien handlar om hur barn i skolan ser på stress, samt vilka ord och känslor de kopplar till ordet stress. De barn som medverkat i vår undersökning är alla i åldrarna mellan 9 och 12 år och går i skolan i en stor stad, en medelstor stad och i en mindre by utanför en storstad. Samtliga skolor finns i Södra Sverige. Syftet med studien är att ta reda på om barn upplever stress i skolan och synliggöra barnens tankar kring stress, vilket sedan ska ge kunskap som lärare kan behöva för att kunna förebygga stress i skolan. De frågeställningar som vi utgått från är: Hur tänker barn kring stress, Vilka ord kopplar barnen till stress då de fritt får koppla ordet samman med en känsla/upplevelse och vad upplever barn skapar stress hos dem.

Den kristna meditationens betydelse för den moderna människan. Har den någon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fått ett uppsving i det moderna samhället eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i så fall med det att göra? En litteraturstudie för att läsa in mig på tidigare forskning inom ämnet och intervjuer av bl.

Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn på fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar är kategoriserade efter syn på fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag på deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn på arbetsvillkoren för fritidspedagoger..

Några stadier i utvecklingen för waterfrontområden kan identifieras; strategiskuppväxt, industrialisering, avindustrialisering och förnyelse. Ofta är förändringar iekonomiska förhållanden och ny teknologisk utveckling de primära krafterna somgett upphov till nya rumsliga och funktionella relationer mellan hamnen och staden.I en utveckling som har tilltagit sedan andra världskriget flyttar industri,transportanläggningar och hamnar bort från centrala stadslägen. Denna flytt är oftaden utlösande faktorn för waterfrontförnyelse; övergiven industrimark nära stadenskärna frigörs och kan då omvandlas till andra ändamål. I processen för att förändrawaterfrontområden måste flera olika flöden samverka, däribland ekonomiska,politiska, kulturella och ekologiska processer. Ett avdelande vattenparti i en stadkan fungera som en styrka som skapar tillväxt men också som en barriär som skaparavstånd och hindrar uppbyggnaden av en sammanhållen stad.Syftet med denna uppsats är att översiktligt undersöka relationerna mellanwaterfrontområden och dess stad och mer specifikt att undersöka hur detta ser ut itvå waterfrontprojekt i två städer i Europa; Norra Älvstranden i Göteborg ochHafenCity i Hamburg.