Sök:

Sökresultat:

2032 Uppsatser om Hćllbar stad - Sida 16 av 136

?Det enda man aldrig kan vara sÀker pÄ Àr om man har gjort rÀtt?? En utvÀrdering av attityder kring implementeringen och anvÀndandet av Personec

Under hösten 2008 implementerades ett nytt löneadministrationssystem, Personec, hos Social resursförvaltning vid Göteborgs Stad. Syftet med denna uppsats Àr dels att utvÀrdera hur implementeringen gick till samt kartlÀgga attityderna till Personec hos de personer som arbetar i systemet. Vi har valt att behandla implementeringen av Personec som ett förÀndringsarbete, dÄ det inneburit en stor förÀndring av respondenternas vardag och arbetsuppgifter. Det finns mÄnga anledningar till varför individer motsÀtter sig en förÀndring pÄ arbetsplatsen och vÄr uppgift har varit att ta reda pÄ vilka typer av motstÄnd som kan tÀnkas finnas inom Göteborgs Stad. Uppsatsens empiriska material har insamlats genom kvalitativa intervjuer som vi har genomfört pÄ Social resursförvaltning.

Europan 6 i VÀxjö - analys och förslag

Examensarbetet har sin grund i programmet för den del av arkitekttÀvlingen Europan 6 som Àr förlagd till VÀxjö. Det huvudsakliga resultatet av arbetet Àr en stadsanalys av VÀxjö och mot bakgrund av den ett stadsplaneförslag för en del av VÀxsö stad..

Affective organizational commitment: KÀnslomÀssigt engagemang till en av Sveriges största arbetsgivare

Dagens arbetstagare anses vara mer intresserade av att göra karriÀr Àn att vara lojal mot en enda arbetsgivare (Parment & Dyhre, 2009). Vad kan dÄ arbetsgivaren göra för att skapa ett engagemang och en lojalitet som knyter arbetstagaren till organisationen sÄ att denne stannar kvar? Denna studie handlar om kÀnslomÀssigt engagemang, sÄ kallat affective organizational commitment, och Àr en kvalitativ undersökning. Genom semistrukturerade intervjuer med Ätta förskolepedagoger/arbetsledare samt tvÄ anstÀllda inom Human Resources (HR) avdelningen pÄ Stockholms stad undersöktes kÀnslomÀssigt engagemang till organisationen. Resultatet visade att det finns ett starkt kÀnslomÀssigt engagemang hos personalen till sin enhet men inte till Stockholms stad i sin helhet.

Deltagardemokrati och medborgardialog - En kvantitativ studie om Göteborgs stadsdelsnÀmndspolitikers instÀllning till ökat medborgarinflytande

FrÄgor om huruvida medborgarna bör ges mer utrymme i politiska beslutsprocesser diskuteras pÄ mÄnga hÄll, inom akademin och i samhÀllet i stort. En kommun dÀr detta Àr högst aktuellt Àr Göteborg, som har arbetat mycket med deltagardemokratiska frÄgor pÄ senare tid. Denna studie vÀnder sig till stadsdelsnÀmndspolitikerna i Göteborgs stad för att genom en enkÀtundersökning undersöka deras instÀllning till deltagardemokratiska inslag. Med en statistisk analys baserad pÄ enkÀtsvaren studerar jag hur erfarenhet av medborgardialog, könstillhörighet och kommunfullmÀktigemandat pÄverkar politikers instÀllning till deltagardemokrati och medborgardialog, och resultaten leder fram till bÄde vÀntade och ovÀntade resultat. Kvinnliga politiker visar sig vara mer vÀlvilligt instÀllda Àn manliga till deltagardemokrati och medborgardialog, detsamma gÀller de politiker som har mandat i kommunfullmÀktige jÀmfört med resterande politiker.

ETABLERING AV EN MODEBUTIK I EN MEDELSTOR SVENSK STAD

Intresset kring mode Àr stort i Sverige och handeln med detaljhandelsvaror ökar för varje Är. Det senaste Äret har dock varit tufft för mÄnga företag i branschen, bÄde nationellt och internationellt. Rapporter visar att handeln ökar totalt sett i landet, men att det finns stora regionala skillnader. StorstÀderna i landet ökar mest bÄde befolkningsmÀssigt och handelsmÀssigt, pÄ bekostnad utav övriga regioner. Rapporter visar Àven att trenden gÄr mot att de mindre lokala butikerna blir fÀrre och de stora butikskedjorna ökar sin utbredning vÀrlden över.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och försöka förklara om en mellanstorstad i Sverige har de förutsÀttningar som krÀvs för att etablera en butik frÄn en vÀrldsomfattande modekedja, varvid huvudsakligen kvalitativ metod anvÀnts.

Cykeln ? det hÄllbara resmedlet: Om vad som behöver göras för att fler ska vÀlja cykeln som fÀrdmedel i Kungsbacka stad

VÄrt resande för med sig omfattande negativa konsekvenser, inte minst för miljön. Att vi behöver stÀlla om vÄra resvanor Àr idag de flesta överens om. Ett sÀtt att nÀrma sig hÄllbara resvanor kan vara att i ökad utstrÀckning byta ut bilen mot cykeln. Denna uppsats fokuserar pÄ just cyklingen och hur det gÄr att fÄ fler att vÀlja cykeln. Syftet med uppsatsen Àr att hitta framgÄngsrika tillvÀgagÄngssÀtt för att öka andelen resor som görs med cykel samt att undersöka hur en konkret satsning för att fÄ fler att cykla har fungerat.

Branding SödertÀlje : en studie av förutsÀttningarna för samarbete mellan de interna intressenterna

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna i en stads varumÀrkningsprocess.UtifrÄn uppsatsens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts i form av sju intervjuer med intressenter inom den varumÀrkesbyggande processen i SödertÀlje. Vetenskapliga teorier med inriktning pÄ frÀmst varumÀrkning av stÀder och samarbeten har anvÀnds vid analys av den inhÀmtade informationen.De slutsatser vi har dragit i denna uppsats Àr att samarbete som strategi Àr möjlig men att denna kan inneha sina begrÀnsningar nÀr en stad skall varumÀrkas. Genom att undersöka den varumÀrkesbyggande processen i SödertÀlje har vi uppmÀrksammat den komplexitet som föreligger hos varumÀrkning av en plats med flera intressenter. FörutsÀttningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna inom turism- och besöksnÀringen i SödertÀlje anser vi vara möjligt genom engagemang, delat ansvar och kommunikation. Vi anser dock att det ur ett större perspektiv, dÄ en hel stad skall inkluderas, kan uppstÄ motsÀttningar om nÀringar som inte kÀnde en naturlig roll att deltaga skall inkluderas i den varumÀrkesbyggande processen..

Ekosystemtja?nster vid exploatering : Arbete med ekosystemtja?nster i Huddinge, Nacka och Nyna?shamn

En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.

Buller : Hur planeras en bullerfri stad?

Milosevic, S. 2014. Buller ? Hur planers en bullerfri stad?. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. This essay is about noise pollution caused by urbanization.

Motivation som en grundsten i personlig tr?ning

Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

InternprissÀttning - en fallstudie av Barn och Familj inom BorÄs Stad

Vi har undersökt hur den interna prissÀttningen av boendeplatser för ungdomar sker pÄ Barn och Familj inom BorÄs Stad och vilka för- och nackdelar som finns med den. InternprissÀttning Àr ett sÀtt att vÀrdera de prestationer som utförs mellan tvÄ enheter inom samma företag. Det har kommit till vÄr kÀnnedom att SocialnÀmnden i BorÄs Stad har haft stora problem med underskott inom divisionen Individ- och Familjeomsorg (IFO), bland annat till följd av olönsamma internleveranser inom Barn och Familj. Vi ansÄg att det till följd av detta skulle vara intressant att undersöka internprissÀttningen. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att skapa teoribildning om hur internprissÀttning tillÀmpas inom Barn och Familj och att beskriva och analysera de för- och nackdelar som internprissystemet uppvisar.Vi har i vÄr uppsats anvÀnt en kvalitativ metod och valt att utgÄ ifrÄn en abduktiv ansats.

Varför Àndrar sig mÀnniskor om EU?

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Som ett lotteri- en granskning av kompetensutveckling pÄ Göteborgs kommunala Àldreboenden

Syfte och frÄgestÀllningar. VÄrt syfte Àr att granska kompetensutvecklingen i Göteborgs Stad genom att undersöka hur man jobbar med det pÄ Àldreboenden, vilka riktlinjer som finns och hur kompetensutvecklingen följs upp..

Den Goda Staden? Bostadssegregation i framtidens Göteborg

Göteborg vill bli "Den Goda Staden". "... en levande stadsmiljö dÀr arbete, boende, service, kultur, rekreation och idrott blandas pÄ ett fruktbart sÀtt. Det Àr en stad som Àr rik och levande för alla mÀnniskor"..

Kan utnyttjandet av betald friskvÄrd samvariera med den upplevda arbetsmotivationen? : en studie pÄ anstÀllda i TrollhÀttans Stad

Denna studie berör friskvÄrdsförmÄner och dess utnyttjande, som anstÀllda kan fÄ betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan pÄverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvÄrd mer generellt, dÀrefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. VÄrt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvÄrd och den upplevda arbetsmotivationen hos de anstÀllda i TrollhÀttans Stad. Efter denna kartlÀggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen. Studien grundar sig pÄ en kvantitativ undersökning i enkÀtform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i TrollhÀttans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkÀterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens pÄ 64 procent.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->