I Sverige är den genomsnittliga inkalvningsåldern 28-29 månader. Trots att rådgivningen rekommenderat en sänkning de senaste 20 åren så har nästan ingenting hänt. Inkalvningsåldern beror på tillväxten och ett välutvecklat land som Sverige borde inte ha några problem med att ha bra tillväxt. Ändå ser det ut som det gör och i dagens läge där branschen är hårt ekonomiskt pressad är det inte ekonomiskt försvarbart. Marcus Oskarsson, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk, har räknat ut att en lantbrukare förlorar 400 kr/kviga för varje månad inkalvningsåldern fördröjs, räknat utifrån en optimal inkalvningsålder på 24 månader. I den här undersökningen är målet att ta reda på om det finns något samband mellan inkalvningsålder, utslagsålder och utslagsorsak.

Detta examensarbete är utfört på Försvarets Materielverk, FMV, som utför all sin produktion i projekt. Deras organisationsform är uppbyggd som en matris där verksamhetsledning och resursledning finns vertikalt i linjeenheter medan projekten utförs horisontellt inom olika verksamhetsgrupper/verksamhetsområden. Varje medarbetare tillhör en linjeenhet baserad på sin kompetens med en linjechef men arbetar parallellt mellan ett flertal projekt ute i produktionen.Syftet med examensarbete är att göra en fallstudie för att hitta lösningar, hur effektivisering kan ske både för projekten och för linjeenheterna. Denna fallstudie har avgränsats till områdena hur en matrisorganisation är uppbyggd och hur den fungerar, samarbetet mellan linjeenhet och projekt, allokering av personella resurser mellan projekt samt personalhantering i projekt. Datainsamlingen har utförts med en kvalitativ metod genom intervjuer med resursledningen och produktionen.Resultat av fallstudien visar på att FMV har en stark matrisstruktur.

Denna rapport är resultatet av examensarbetet som har utförts på AB Sandvik Coromant i Gimo. På GV, en av tillverkningsenheterna i Gimo, tillverkas verktyg för fräsning, borrning, svarvning samt modulära verktygssystem för avancerade bearbetningsmaskiner och tillverkningsceller. Uppgiften har varit att utveckla och formge en ny vagn till produktionen av verktyg på GV. Syftet med projektet var att ersätta befintliga vagnar med en vagnstyp på hela GV. Uppgiften har bestått i att: kartlägga nuläget gällandes vilka produktvarianter och lastbärare GV har.

Denna rapport beskriver ett examensarbete som utförts vid Smurfit Kappa Kraftliner Piteå våren 2012. Företaget är ett pappersbruk som tillverkar kraftliner vilket används som det yttre lagret i wellpapp. Då wellpapp är en produkt som används till förpackningar ställs krav på att Smurfit Kappas produkt kraftliner dels ska vara hållfast men också slät och fin för de fall då wellpappen används i kartonger som ska vara tilltalande för konsumenter att köpa.För att försäkra sig om att ovan nämnda egenskaper tillgodoses ägnar sig Smurfit Kappa åt kontinuerlig kvalitetskontroll av sitt papper. En av de kvalitetsparametrar som mäts är fiberorienteringsvinkel, med andra ord i vilken vinkel träfibrerna i papperet är orienterade. Mätning av fiberorienteringsvinklar kan ske på olika sätt.

Stockholmsregionen är Sveriges mest trafikintensiva. Vägarna belastas hårt och måste byggas om och underhållas av vägarbetare medan trafiken ska flyta på som vanligt. Vägverket produktion utför drift, underhålls- och tillbyggnadsarbeten året runt på Stockholms vägnät. Vägarbetarna upplever att de utsätts för stora risker när de utför sitt arbete på vägarna. Inför dessa arbeten ska det utföras arbetsberedningar med riskbedömningar.

Det saknas logopediskt bedömningsmaterial normerat för flerspråkiga barn, och kunskapen om dessa barns typiska tal- och språkutveckling är begränsad hos logopeder i Sverige. Detta leder till över- och underdiagnostisering av språkstörning. Denna studie syftar till att undersöka svensk-engelsktalande barns narrativer (berättelser). Dessa analyseras kvantitativt och kvalitativt, både makrostrukturellt (story grammar) och mikrostrukturellt (lingvistiska mått). Även narrativ förståelse undersöks och jämförs med produktion.

Att spara tid och resurser är något som är av stor vikt i dagens byggbransch. Ju snabbare ett arbete utförs desto mer pengar tjänar företaget. I detta examensarbete har författarna tittat på effektivisering av ritningshanteringen i olika delar av byggbranschen. Att kunna hitta bland ritningarna på ett enklare sätt och att slippa sortera ut gamla ritningar när nya kommer in, är något som skulle förenkla ritningshanteringen och snabba upp tempot.Författarna har tittat på programmet DDR ? Databas för Detaljer och Ritningar, som de anser kan förenkla ritningshanteringen.

Företaget Cibes lift AB tillverkar skruvdrivna plattformshissar i olika storleksklasser för laster upp till tusen kilogram. Plattformhissar är ett mindre utrymmeskrävande alternativ till vanliga standardhissar och lyder under EU:s maskindirektiv. Masskonsumtion och prissättning tvingar företag att utveckla nya strategier för att hantera större flexibilitet och lägre tillverkningskostnader. Då även Cibes jobbar kontinuerligt med att kostnadseffektivisera sina produkter hade arbetet till syfte att göra en omkonstruktion av den bärande ramen till företagets standardmodell A5. Den nya ramkonstruktionen skulle utvecklas med avseende på kostnadsreducering, moderna tillverkningstekniker och hög tillverkningseffektivitet.

Den här uppsatsens syfte var att ta reda på vad det är som får konsumenter att fatta beslutet att välja ekologiskt producerad mjölk framför konventionellt producerad mjölk. För att besvara syftet användes neoklassisk efterfrågeteori, det antogs också att konsumenter nyttomaximerar. En enkätundersökning vid Ica Maxi i Haninge genomfördes för att samla in nödvändig data som sedan bearbetades i en ekonometrisk modell. Resultatet visar att de individer som är villiga att prioritera ekomjölk till stor del drivs av deras omtanke för djur och natur. Individer som regelbundet och medvetet köper andra typer av livsmedel som är ekologiskt producerade prioriterar också ekomjölk framför konventionellt producerad mjölk..

Det finns många så kallade dokusåpor, eller realityserier som vi kommer kalla dem i denna rapport, på teve. Från 1995, året då realityserien kom till Sverige i och med sändningen av ?The Real World Stockholm?, har antalet produktioner inom realitygenren ökat kraftigt. När vi i höstas gjorde en förundersökning gällande realityserier (?Den redigerade verkligheten ? en studie i realityseriers berättarteknik?) fann vi att radiomediet inte alls hade samma utbud inom realitygenren som teve har.

Examensarbetet har utförts inom ramen för forskningsprojektet Från spill till guld, som leds av forskningsinstitutet Swerea IVF. Forskningsprojektets mål är att minimera spill inom bland annat textilindustrin. Examensarbetet syftar till att identifiera och minska mängden avfall i form av spill från produktion. I examensarbetet har en fallstudie på Swegmark of Sweden AB:s fabrik Sia New Rosme gjorts och en miljövärdeflödesanalys utförts. Analysen visade att flera processer inom produktionen är kritiska när det kommer till uppkomst av spill.

Studien undersökte om det fanns något samband mellan årstid och resultat på ett antal test för fertilitetsfaktorer. Att försöka förutse ett handjurs fertilitet är komplext, inte minst då spermieegenskaperna skiljer sig åt mellan hingstar och även mellan ejakulat från samma hingst. Det finns många funktioner som måste analyseras för att säkert bedöma en oprövad hingsts fruktsamhet. Forskningen på området är begränsad och består ofta av studier med litet underlag eller retrospektiva studier där skötselfaktorer och stoegenskaper kan inverka. Som fertilitetsmått används ofta dräktighetsprocent men detta värde kräver stort underlag för att kompensera för eventuella fertilitetsstörningar hos de ston som används och eventuell bristande gynekologisk diagnostik. Mer kontrollerade studier som fortfarande är representativa för populationen är svåra att genomföra då det är svårt att standardisera levnadsförhållanden för sporthästar.

Tillverkande företag möter idag en allt hårdare konkurrens genom den globalisering av marknaden som sker. En global marknad med flera konkurrenter, ökad produktdifferentiering och höga tillverkningskostnader ställer stora krav på företag att arbeta kostnadseffektivt. Fo?r att vara konkurrenskraftig och driva en lönsam produktion kra?vs att förretag har en stor kännedom om hur sina tillverkningsprocesser fungerar, har en hög driftsäkerhet och kan utnyttja sin anläggnings kapacitet. Grunden till studien är det industriella lönsamhetsproblem som finns i Sverige, där företag får allt svårare att kunna producera kvalitativa produkter till ett konkurrenskraftigt pris. Fallstudien utförs på ett företag som tillverkar komponenter för fordonsindustrin, med syftet att skapa en ökad förståelse kring de faktorer som leder till produktionsstörningar och har stor effekt pa? produktionseffektiviteten i ett flöde.

Ecocitrus är en samrötningsanläggning för produktion av biogödsel och är belägen i Brasiliens södraste delar. På senaste tiden har ledningen till Ecocitrus fått upp ögonen för biogasproduktion av de avfall som kommer till anläggningen. Detta skulle inte störa den ordinare produktionen av biogödsel. Detta examensarbete har utgått ifrån frågeställningen om hurvida det skulle vara möjligt, ekonomiskt försvarbart och lämpligt att uppföra en biogasproduktionsanlägning vid Ecocitrus. Det visar sig i arbetet att det skulle vara mycket lönsamt att börja producera biogas och även att det mest lönsamma alternativet skulle vara att producera fordonsbränsle.

Atlas Copco Craelius har vid årsskiftet 2011-2012 genomfört en flytt av större delar avlagret då en ökad produktion med tiden har medfört att lagret blivit för litet.Hanteringen av ankommande gods och plock av artiklar till monteringen har inteutvecklats i samma takt som företaget och är därför i behov av modernisering. Idagsläget placeras allt ankommande gods på gården och registrerades sedan i turordningi affärssystemet Movex. Detta sätt att arbeta medför att då det kommer stora volymerankommande gods tar det lång tid innan allt registreras. Atlas Copco Craelius har pgaav detta arbetssätt ingen möjlighet att veta vilka artiklar som finns bland det gods somblir stående i väntan på att läggas in i lager och registreras. Därför vill Atlas CopcoCraelius ta fram ett nytt arbetssätt som gör det möjligt att veta vad som har kommit såfort som möjligt för att sedan kunna lagerlägga och registrera i turordning.På grund av sättet som lagret har arbetat har det inte funnits några möjligheter att mätahur lång tid det tar att lägga in ankommande gods eller hur lång tid det tar från att ettplock kommer ut till lagret tills det att plocket levereras till monteringen.