Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

During the 19th century the Elementary school and its teachers emerge in the city of Halmstad and in the parish of Veinge as well as in Sweden overall. The aim of the essay is to enthrone these teachers? conditions and a comparison is done between the teachers in these two places. The mate-rial that is used is for example minutes from the board of education in Veinge and the city council of Halmstad, collected works about the elementary school of Halmstad as well as litera-ture regarding the subject. The essay starts with a short background history about the Elementary school and its teachers.

Uppsatsens är en kvalitativ studie som handlar om hur pedagoger anser sig arbeta med utomhuspedagogik beroende på vart förskolan ligger. Syftet med denna uppsats är att se skillnaden på förskolornas sätt att jobba med utomhuspedagogiken, beroende på om förskolan ligger på landsbygd eller i stadsmiljö och om detta ses som hinder eller fördelar. Forskning visar på att utomhuspedagogiken är ett verktyg till ett lärande i förskolan, forskningen tyder också på att utomhuspedagogiken är mycket viktig i förskolor och att närhet till natur är en tillgång. Som metod använde vi oss av kvalitativ forskning genom intervjuer. Där vi intervjuade åtta personer på sex olika förskolor, tre förskolor på landsbygden och tre förskolor i stadsmiljö.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

3 Sammanfattning I denna rapport undersöks med kvalitativ enkätundersökning som metod, på naturvetenskapligt program nyblivna gymnasieelevers förförståelse och vardagsupplevelse gällande blomväxter. Undersökningen finner att det föreligger indicier som pekar mot att gruppen har förenklade uppfattningar om växtriket. Vidare finner studien att det även om eleverna är förmögna att korrekt använda termen blomväxt, kan finnas skäl att tro att en förenklad bild av blomman och dess attribut föreligger. I undersökningen som omfattade 141 elever framkom en kärna av 11 arter som anges av mer än 20 procent av respondenterna, varav fyra uppgavs av mer än hälften av respondenterna. Gruppjämförelser mellan kvinnliga och manliga respondenter påvisade signifikanta skillnader i svarsbild utan signifikanta skillnader i svarsfördelning över de faktiskt undersökta kategorierna.

The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each other in relation to EU policies intended for intermodality.

Många äldre tillbringar mycket tid i och omkring bostaden. Boendemiljön kan därmed sägas vara av vikt för äldres upplevelse av välbefinnande och livskvalitet. I föreliggande studie förstås boendemiljö i termer av såväl ett fysiskt som ett socialt rum. Båda dessa aspekter lyfts fram när livsvillkor för ett antal äldre boende i en svensk skärgårdsmiljö kartläggs. Fördelat på tre teman avhandlas vilka förutsättningar som utgör ramen för boendet, vilka värden som motiverar ett kvarboende samt vilka tankar som finns om åldrandets betydelse för den framtida boendesituationen.

Vid hållplatser i städer finns ofta en busskur i glas med metallstomme. Tillsammans bildar de ett enhetligt uttryck i stadsbilden och bidrar till att resenärerna skyddas mot väder och vind. På landsbygden däremot är det glesare mellan kurerna och ofta ser de olika ut vid varje hållplats. För att nå det nationella mål med fördubblad kollektivtrafik fram till år 2020 kan en satsning för att skydda resenärerna vara på sin plats.Syftet med detta examensarbete är att utveckla en modern busskur för landsbygdsresenären som passar in i omgivningen. Kuren ska vara av trä och uppbyggt i delar som förenklar byggandet och minimerar byggtiderna.De metoder som tillämpats i arbetet är intervjuer, muntliga och skriftliga, en mindre enkätundersökning och en jämförelse mellan tre befintliga träkurer på landsbygden.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Rural development in Southeast Sweden- three different views and their consequences for the agrarian landscapeThis paper deals with the future for the rural areas of the southeast province of Östergötland, Sweden. The aim is to unveil, analyse and compare different views on rural development and their consequences for the agrarian landscape. Three views are considered, namely that of the different levels of Governments and their departments, that of the farmers and landowners and, finaly, that of the inhabitants of the rural areas.Differences in the views upon rural development is reflected in differences in the ways of thinking of landscapes. Is the open, and actively cultivated, landscape the ideal for all? Who is to decide what needs or ought to be done to achieve certain desired values and/or goals ? and who pays for it? The one thing that is, and should be, clear from the beginning is that all development, whether positive or negative in an area, bears consequences for the landscape.

Denna uppsats har som övergripande syfte att studera landsbygdsungdomarnas föreningsliv och tar sin utgångspunkt i Jordbrukare Ungdomens Förbund (JUF). Förbundet har studerats genom de brev som lokala avdelningar i landet skickat in till förbundets tidning som kallades JUF-bladet. Inledningsvis kommer en historisk bakgrund att presentera JUF och dess utveckling under den tid som uppsatsen avser att studera (1925-1960). Då de resultat som genomgången av breven frambringar kommer att jämföras med de idéer och drivkrafter som låg bakom folkhemmet kommer även en genomgång av detta att finnas med. Både landsbygdens utveckling under det tidiga 1900-talet och ungdomars situation under perioden kommer att undersökas i uppsatsen.

Denna undersökning utreder om det finns anledningar till att elektronisk handel skulle vara intressant för butiker i glesbygd. Landsbygd likställs i den här rapporten med glesbygd. I denna undersökning har metoderna litteraturstudie och telefonintervju använts. Fördelar med att införa en webbutik för butiker i glesbygd är att det kan ge en utökad kundkrets och ökade intäkter. Samtidigt kan ett webbutiksinförande vara svårt att genomföra.

Urbanization and the flight of the creative class drains the countryside when it comes to creativity and talent. Especially the young leave sleepy societies. Richard Florida claims that the city attracts the creative class and enables for economic growth to flourish. Robert Putnam adds to the picture by saying social capital might be equally effective as nourishment for growth. In Uddebo, a rural village in the south of Sweden one combines the two creating a vivid society where creativity flies high and ideas fertilize each other?s.

I ett samhälle där människor blir allt mer miljömedvetna, växer efterfrågan på närproducerad och ekologisk mat. Den ökade ekologiska trenden ställer höga krav på våra ekologiska bönder samtidigt som allt fler gårdar läggs ner i Sverige och den svenska matproduktionen konkurreras ut på grund av import från andra länder. Ett socialt och ekologiskt hållbart lantbruk är viktigt för den svenska landsbygden. Människor som tillsammans verkar på landsbygden skapar gemenskap och jordbruket med dess olika funktioner bidrar till landsbygdsutveckling. Denna studie har ett fokus på ekologiska lantbrukare och syftet är att visa på vilket sätt lantbruket kan bidra till landsbygdsutveckling samt att förstå lantbrukarens vardagsverklighet som ständigt är under påverkan av politiken. Uppsatsen är indelad i tre delar där den första delen diskuterar drivkrafterna till varför lantbrukarna valt att bedriva ett ekologiskt jordbruk.

The interest in companies that are based outside the cities has grown, and many of these companies have focused their activities around service. The countryside companies meet some difficulties in marketing and communication with other entrepreneurs. A network with service based companies in the countryside could help the individual companies to promote themselves and also give inspiration and new ideas to develop their business. The aim of this study is to investigate how a countryside network can be organized but also what conditions is needed to make the network function. The theory is based on a literature study of the three major topics "countryside", "networking" and "marketing".