Sökresultat:
306 Uppsatser om Hćllbar landsbygd - Sida 21 av 21
Differentierat strandskydd- en LIS-tig lösning eller en otillrÀcklig ÄtgÀrd? : En analys av det förÀndrade strandskyddet och möjligheter till dispens frÄn och upphÀvande av strandskyddet inom omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen.
En grundlÀggande förutsÀttning för landsbygdens utveckling Àr en bofast befolkning och sysselsÀttning. En god möjlighet för att skapa förutsÀttningar för en levande landsbygd Àr att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgÄngar. En begrÀnsande faktor för landsbygdens utveckling har under lÄng tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva instÀllningen till att medge dispens.Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgÄtt förÀndringar med tyngdpunkt pÄ differentiering av strandskyddet. LagÀndringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ÀndamÄlsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet dÀr tillgÄngen pÄ strÀnder Àr god och exploateringsgraden Àr lÄg. En av förÀndringarna innebar att byggande i strandnÀra lÀgen ska kunna tillÄtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden.
Kina: ett land i ekonomisk förÀndring
Syftet med uppsatsen Àr att belysa Kinas ekonomiska utveckling, vÀgen frÄn planekonomi till marknadsekonomi och om det dÀrmed uppstÄtt skillnader mellan stÀder och landsbygd. Vidare studera Kinas relation med omvÀrlden gÀllande handel. I teoriavsnittet reder vi ut definitionerna pÄ de tre ekonomiska begreppen marknadsekonomi, blandekonomi och planekonomi. Detta för att se om Kina har gÄtt frÄn planekonomi till marknadsekonomi. Sedan Mao Zedong övertog makten 1949 har Kinas ekonomiska situation förÀndrats ett flertal gÄnger.
Varggisslet : En argumentationsanalytisk studie av vargdebatten i VĂ€rmland 1965 - 1990
Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rÀtt till existens i VÀrmland mellan Ären 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrÄgorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod anvÀnts. Denna har applicerats pÄ materialet som har utgjorts av ledare och insÀndare ifrÄn de vÀrmlÀndska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och VÀrmlands Folkblad. MÄlet har i nÀsta steg ocksÄ varit att belysa eventuella motsÀttningar mellan de som Àr i direktkontakt med vargen, den sÄ kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i omrÄden dÀr vargen uppehÄller sig, den sÄ kallade tÀtortsbefolkningen (centrum). Följande frÄgor har stÀllts för att uppnÄ syftet:(1) Vilka argument lÀggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och VÀrmlands Folkblad i vargfrÄgan mellan Ären 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tÀtortsbefolkningen i VÀrmland?Metoden argumentationsanalys gÄr ut pÄ att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insÀndare och ledare.
Stadsodling i Stadsplaneringen : och dess bidrag till ökad samhÀllelig hÄllbarhet
VÄrt jordklots klimat förÀndras till det sÀmre och har blivit allt mer oförutsÀgbart. Med enormt stor sannolikhet beror det pÄ den utbredda förbrÀnningen av fossila brÀnslen vÀrlden över som vi mÀnniskor startade explosionsartat i och med industrialismen. Detta faststÀller IPCC i sin 5:e klimatrapport. För att mÀnskligheten ska leva vidare pÄ planeten behöver vi uppnÄ en hÄllbar utveckling. Denna utveckling grundar sig först och frÀmst i tre aspekter nÀmligen ekonomisk, ekologisk och social hÄllbarhet.
Att upptÀcka Mellanstaden : En studie av stadens ytteromrÄden med Kristiansta som exempel
Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.
Att upptÀcka Mellanstaden - En studie av stadens ytteromrÄden med Kristiansta som exempel
Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens
identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas
intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen
samt stadens historiska bakgrund.
I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens
mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga
faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av
bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större
inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel
företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.