Sök:

Sökresultat:

17057 Uppsatser om Hćll Sverige Rent - Sida 58 av 1138

"Kan du sÀga en gÄng till..?"

Som pedagog i dagens mÄngkulturella Sverige möter man dagligen flersprÄkiga elever i olika pedagogiska situationer. MÄnga av de elever som kommer till Sverige sent, det vill sÀga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i sÄ kallade förberedelse-klasser. TyvÀrr visar studier pÄ att dessa nyanlÀnda elever har svÄrare att nÄ mÄlen nÀr de gÄr ut grundskolan Àn elever som gÄtt hela sin skolgÄng i Sverige. För att fÄ en uppfattning om hur dessa elever sjÀlva ser pÄ sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sÄdan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgÄng visar pÄ att eleverna anvÀnder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier nÀr de inte förstÄr, samt vad de anser Àr svÄrast respektive lÀttast att lÀra sig i skolan. Av undersökningen har det Àven framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass mÄnga gÄnger Àr pÄ helt olika nivÄer i sin utbildning, fÄr inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan..

Textila flamskyddsmedel: effekter vid antÀndning och brandbelastning

För att minska en produkts brÀnnbarhet tillsÀtts ofta flamskyddsmedel. De flesta flamskyddsmedel Àr fÀrdigimpregnerade i produkter nÀr de sÀljs. Det finns dock undantag och speciellt för den lösa inredningen som gardiner och möbler, Àr att det finns s.k. additiva flamskyddsmedel att efterbehandla med. Det finns i nulÀget inga standardiserade sÀtt att prova och klassificera dessa medel pÄ, utan all provning sker hos tillverkarna med rent kvalitativa metoder.

Åldersdiskriminering i arbetslivet

I Sverige finns det idag mÄnga lagar som förbjuder diskriminering i arbetslivet pÄ grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet och sexuell lÀggning. Det finns dock Ànnu ingen lag som förbjuder diskriminering pÄ grund av Älder. I början av 2000-talet tillsatte Sverige en diskrimineringskommitté till följd av ett EG-direktiv, det sÄ kallade arbetslivsdirektivet. Diskrimineringskommittén fick i uppgift att utreda hur den svenska lagstiftningen ska se ut nÀr det gÀller förbud mot diskriminering pÄ grund av bland annat Älder. Vi kommer i uppsatsen att studera hur arbetet med ett förbud mot Äldersdiskriminering ser ut bÄde inom EU och i Sverige.

Kinesiska trÀd och buskars potential för odling i södra Sverige : inventering och analys av Alnarps vÀstra KinafÀlt

Detta arbete redogör för vilka arter som stÄr att finna pÄ ett av Alnarps sÄ kallade KinafÀlt och i vilken fysiologisk kondition de befinner sig i. VÀxterna position pÄ fÀltet Àr delvis baserad pÄ deras naturliga vÀxtplats elevationsmÀssigt (vÀst-östligt riktning pÄ fÀltet), och dels utifrÄn vilken akt i successionsordningen de infinner sig och kan konkurrera framgÄngsrikt (nord-sydlig riktning). Studien visar att majoriteten av vÀxtmaterialet Àr i gott skick och bör vidare utvÀrderas för eventuell anvÀndning i södra Sverige..

Pentatoniska skalans betydelse för undervisningen i waldorfskolan

Detta examensarbete handlar om att försöka skapa sig en djupare förstÄelse för den pentatoniska skalans betydelse i waldorfskolans yngre klasser. UtgÄngspunkt för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsintervju dÀr fyra waldorflÀrare har berÀttat om sina tankar och erfarenheter kring arbetet med pentatoniken. Genom ett empiriskt material har jag försökt klarlÀgga följande frÄgestÀllning: Hur man anvÀnder sig av den pentatoniska skalan i waldorfskolan, vad pentatonikens historiska bakgrund har för betydelse för undervisningen och hur medvetet detta görs.Resultatet av intervjuerna visar att samtliga pedagoger anvÀnder sig regelbundet av pentatoniska sÄnger och den pentatoniska flöjten i waldorfskolan. Redan i första klass Àr pentatoniska melodier dominerande. Om man lÀser i waldorfskolans kursplan om Àmnet musik stÄr det att fr.o.m.

Hur skapar jag ett spel dÀr spelarens huvudsakliga sysselsÀttning Àr att mÄla? : Reflektioner kring arbetet med spelet ?Art Hero?

Det hÀr arbetet behandlar frÄgan: ?Hur kan illusionen av att vara en skicklig renÀssansmÄlare förmedlas i ett spel och vad Àr en lÀmplig arbetsmetod för att uppnÄ detta?? Metoden jag anvÀnde för att ta reda pÄ detta var att utveckla spelet Art Hero som lÄter spelaren mÄla en förenklad version av nÄgra av historiens mest kÀnda verk. Knepet Àr dock att det inte Àr den förenklade versionen som trÀder fram under penseln utan originalverket. Den arbetsmetod jag utvÀrderade Àr nÄgot som jag kallar ?improviserande produktion?.

Momsens! : En kvalitativ studie om 2010 Ärs nya momsregler och deras pÄverkan pÄ svenska tjÀnsteföretag

BakgrundÅr 1994 trĂ€dde den första upplagan av MervĂ€rdesskattelagen i kraft i Sverige och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Sedan Sveriges intrĂ€de i EU pĂ„verkas vĂ„r lagstiftning av bestĂ€mmelser inom EU, sĂ„ som direktiv och förordningar. EG:s förĂ€ndringsarbete inom mervĂ€rdeskatteomrĂ„det syftar bland annat till att modernisera regelverket utefter förĂ€ndringar i handeln och att bevara medlemsstaternas skatteintĂ€kter. Under Ă„r 2009 har svensk regering lagt fram en proposition som syftar till att införliva ett antal EG-direktiv dĂ€r tre stora förĂ€ndringar kan urskiljas; bedömning av omsĂ€ttningsland för tjĂ€nster, periodisk sammanstĂ€llning samt Ă„terbetalning av moms. Dessa förĂ€ndringar Ă€r tĂ€nkta att trĂ€da i kraft i svensk mervĂ€rdesskattelag i januari 2010.

Katten i medeltidens symbolvÀrld : En studie om framstÀllningen av kattdjur i medeltida bestiarier

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg pÄ de nationella proven i svenska pÄ gymnasiet. Proven som undersöks Àr frÄn tre olika Är; 1996, 2003 och 2013. Syftet Àr att se om det finns förÀndringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spÀnner över bÄde en kursplansrevision och ett lÀroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs pÄ totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks Àr textlÀngd, ordlÀngd, andel lÄnga ord, meningslÀngd, lÀsbarhetsindex, ordvariationsindex, talsprÄksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Rutinbeskrivning : en fÀltstudie av polsk arbetskraft

Detta arbete har framkommit efter ett nĂ€ra samarbete med NCC Construction Sverige AB dĂ„ en efterfrĂ„gan pĂ„ en rutinbeskrivning vid anlitandet av polsk arbetskraft fanns. Rutin- beskrivningen som gjorts inriktar sig pĂ„ att kunna anvĂ€ndas nĂ€r anstĂ€llningen av polsk arbetskraft övervĂ€gs för att se vilka rutiner som bör följas vid anstĂ€llning och under anstĂ€llning. Rutinbeskrivningen har delats upp i tre delar; innan ankomst till Sverige, under arbetstid i Sverige och efter utresa frĂ„n Sverige.Innan ankomst till Sverige tar upp punkter som Arbetsmiljö- och sĂ€kerhetsutbildning, att medföljande arbetsledare skall prata en god engelska, alla arbetare ha yrkesbevis och att den svenska byggarbetsplatsen skall ordna mat, boende och hyrbil.Under arbetstid i Sverige tas punkter om hĂ€ndelser med Migrationsverket och Skatteverket upp. Även frĂ„gan om vart social försĂ€kring skall betalas och hur detta utreds tas upp.Efter utresa frĂ„n Sverige Ă€r deklaration i Sverige en viktig post, men Ă€ven avstĂ€mning med facket.En checklista har gjorts utifrĂ„n rutinbeskrivningen för att ge en enklare blick över vilka punkter som ingĂ„r i anstĂ€llandet av polsk arbetskraft. Checklistan bör vid varje projekt anpassas sĂ„ att en mer specifik arbetstagare (ex.

?Jag Àr journalist? En kvalitativ undersökning om journalistens yrkesidentitet och om hur den omförhandlas vid en PR-kupp.

Denna studie har visat att journalister har en stark yrkesidentitet som Àr nÀra sammankopplad med idealen. De har pÄpekat vikten av ideal som berÀttande av komplicerade skeenden och granskning, och Àven problematiserat dem. Respondenterna tenderar Àven att knyta samman kring idealen vid pÄfrestningar frÄn PR-kupper. Realtionen mellan journalister och PR-aktörer Àr komplicerad, vilket Àven kan utlÀsas i denna uppsats genom de Äsikter journalisterna uttrycker om fenomenet PR-kupp. Respondenterna med flera yrkesverksamma Är beskrev sig som trygga i sin situation Àven om PR-kuppen ifrÄgasÀtter en del av idealen medan de med fÀrre Är beskrev en större osÀkerhet och rent av en rÀdsla för att misslyckas genom att ha publicerat en osanning.

Antisemitism bland araber och muslimer i Sverige : en diskursanalys av debatten efter rapporten ?Det förnekade hatet?

Mattias Gardell hÀvdade att Tossavainens rapport Det förnekade hatet var byggd pÄ ovetenskapliga grunder och dÀrför inte skulle klara en kÀllkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovÀrdighet eftersom den saknade förstahandskÀllor och istÀllet bara innehöll intervjuer med lÀrare och förelÀsare som arbetar pÄ invandrartÀta skolor i nÄgra svenska storstadsförorter.Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige Àr svÄrt, för att inte sÀga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gÀller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar vÀxer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade pÄ rapportens brister, det vill sÀga avsaknaden av förstahandskÀllor, verkade han under inga som helst omstÀndigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tÀmligen oreflekterad diskurs.Syftet med denna uppsats Àr att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige..

Den svenska vÀlfÀrdsstatens förÀndringar ? förnyelse eller systemskifte? 1958 1985

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg pÄ de nationella proven i svenska pÄ gymnasiet. Proven som undersöks Àr frÄn tre olika Är; 1996, 2003 och 2013. Syftet Àr att se om det finns förÀndringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spÀnner över bÄde en kursplansrevision och ett lÀroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs pÄ totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks Àr textlÀngd, ordlÀngd, andel lÄnga ord, meningslÀngd, lÀsbarhetsindex, ordvariationsindex, talsprÄksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Stormaktstidens mÀnniskor : En lÀroboksanalys i historia för Ärskurs 4-6

Denna lÀroboksanalys Àr en studie med syfte att undersöka hur stormaktstidens mÀnniskor skildras i svenska historielÀroböcker för mellanstadiet. Detta för att öka medvetenheten kring vad text och bild ger för information om de mÀnniskor som levde under denna epok i Sverige. Metoden som anvÀnts Àr en kritisk diskursanalys eftersom den lÀmpar sig vÀl för att upptÀcka eventuella maktstrukturer baserat pÄ texters sprÄkliga uttryck. I den kvalitativa analysen ingÄr 8 böcker som riktar sig till mellanstadieelever och de kapitel som behandlats Àr de som berör tiden mellan 1611 och 1718. De böcker som analyserats visar i bÄde text och bild att stormaktstiden i Sverige anses vara en viktig epok i svensk historieskrivning.

Butch - maskuliniteter i f?r?ndring. En kvalitativ sociologisk studie om butchidentitet och hur lesbiska maskuliniteter g?rs i Sverige idag

Syftet med denna uppsats ?r att bredda f?rst?elsen f?r maskuliniteter genom att studera butchidentitet bland unga vuxna i Sverige idag. Empirin insamlades genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket ?r l?nat fr?n maskulinitetsstudier, queerteori, samt fenomenologi.

LÀromedel i skolan? finns det perfekta lÀromedlet?

Vi anser att lÀroböcker fyller en viktig funktion i utbildningssammanhang. LÀroböcker och lÀromedel Àr redskap för elevers lÀrande. NÀr redskapen Àr otillrÀckliga eller rent av frÄnvarande blir följden försÀmrad undervisning. Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka hur ett antal lÀroböcker i Àmnet religionskunskap beskriver religion och livsÄskÄdning. Vi vill genom vÄr undersökning dels ta reda pÄ vilka principer som styr lÀrares lÀromedelsval och dels undersöka om det gÄr att uppfylla religionskunskapsÀmnets kursmÄl med hjÀlp av innehÄllet i nÄgra strategiskt utvalda lÀroböcker. Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi inhÀmtat genom tillÀmpning av metoder som komparativ dokumentanalys samt ostrukturerade intervjuer.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->