Denna uppsats bygger på en bildanalys av Ikeas annonsering i Kina respektive Sverige. Vi har analyserat två annonser i vardera land. Uppsatsens teoretiska grund baseras på kommunikationsteori, färglära, bildanalys och semiotik. I komparationen mellan annonser publicerade i de två länderna kunde vi konstatera att de kulturella skillnaderna är påtagliga. Ikea i Sverige tar ut svängarna, lämnar mer öppenhet och nyttjar komisk retorik i sin marknadsföring.

En viktig och långvarig debatt inom redovisning har behandlat värderingsproblematiken. Varulagret är oftast den mest svårvärderade posten bland ett företags omsättningstillgångar. Felaktigheter i varulagervärderingen är en vanlig orsak till felaktigheter i ett företags redovisade resultat då det ofta är svårt rent beräkningstekniskt att fastställa varulagrets värde. Denna beräkningstekniska problematik förekommer i hög grad inom bilbranschen vad gäller inbytesbilar. Dessa bilar värderas till viss del subjektivt vilket kan leda till ifrågasättande om det fastställda värdet är pålitligt.

Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med särskilt fokus på deras positiva och negativa upplevelser ifrån den första tiden i Sverige. I vår studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna några år senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre män och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom området. Intervjuer genomfördes med hjälp av två semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestämts av andra t.ex.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.

Denna studie är baserad på intervjuer med personer i Sverige som har någon form av relation till sjukdomen hiv/aids. Dessa människor har antingen jobbat med hiv/aids-frågor, haft anhöriga som smittats av hiv eller själva är smittade. Syftet med denna studie är att synliggöra erfarenheter av att leva med sjukdomen hiv/aids bland smittade, anhöriga och verksamma inom frivilligorganisation. Detta har vi gjort genom kvalitativ metod, intervjuer utformade utifrån vårt syfte. Dessa intervjuer har genomförts på tre orter geografiskt spridda över Sverige.

SammandragUppsatsen behandlar dansk-svensk språkkontakt i Öresundsregionen, bland annat på internet. Arbetet har ett tudelat syfte och huvudfrågorna har varit följande: Vilken bild får man av dansk-svensk språkkontakt genom Öresundsanknutna webbplatser? Vilken bild får man av dansk-svensk språkkontakt genom transnationella nätverkssamarbeten i Öresundsregionen?I ett första skede har nitton dansk-svenska webbplatser studerats och de har fördelats på tre kategorier: Intresseorganisationer, Utbildningsanordnare samt Information och marknadsföring.Kartläggningen visar att intresseorganisationer i hög utsträckning använder sig av grannspråk medan utbildningsanordnarna oftare har engelska som språk på webbplatsen. I kategorin Information och marknadsföring tycks språkvalet vara målgruppsanpassat d.v.s. svenska används till svenskar och danska till danskar.Den andra delstudien är en närstudie av ett dansk-svenskt scenkonstprojekt.

Gender mainstreaming kan sägas vara en central del av dagens jämställdhetsarbete, i Sverige och utomlands. Strategin som fick sitt definitiva genombrott i och med FN:s fjärde kvinnokonferens 1995 har på kort tid anammats av otaliga länder och organisationer. Strategin kan ur ett feministiskt synsätt anses vara radikal då den grundläggande tanken är att en (re)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av policyprocesser skall ske, så att jämställdhetsperspektivet är inkorporerat i alla policys på alla nivåer och i alla steg, av de aktörer som normalt är involverade i policyskapande. I det här arbetet belyses den process genom vilken spridningen av gender mainstreaming har skett. Likaså behandlas Sveriges roll i policyöverföringen av gender mainstreaming.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.

SammanfattningSå lär jag ut hälsa är en uppsats på avancerad nivå skriven våren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och är på 15 högskolepoäng.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i Södra Australien och Sverige skapar en lärandemiljö i hälsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frågeställningarna:? Hur gör lärare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lärmiljö i hälsa?? Hur påverkar lärarens syn på hälsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lärares förhållningssätt i hälsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen är en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lärare och tre svenska lärare där urvalet byggde på ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsätt där det insamlade materialet analyserades utifrån KASAM och tidigare forskning inom hälsa, hälsoarbete och hälsa i idrott och hälsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lärare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvägagångssätt i hur de undervisar i hälsa i Idrott och Hälsa även fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. Lärarena säger att de återkopplar till hälsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen är att Södra Australien är undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan är mer konkret och på det sättet styr den mer vad lärarna lär ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och Hälsa som är väldigt tolkningsbar. På grund av detta var de australiensiska lärarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

Syftet med denna rapport är att samla in så mycket kunskap som vi kan om hur pass organiserat det är med människohandel, och just handel med kvinnor. Med hjälp av denna kunskap som vi förskansar oss på detta område ge tankar och reflektioner över vad man som polis i yttre tjänst kan tänka på att göra vid påträffandet av utländska kvinnor som prostituerar sig här i Sverige. I det inledande kapitlet har vi valt att förklara en teori som vi tycker passar in på varför man väljer att ?handla med människor?. Vi har tittat närmare på Strainteorin som Merton skrev på 30-talet.

Examensarbetet kartlägger vilken nytta företag inom ytbehandlingsbranschen har av att arbetaenligt miljöledningssystem (MLS), i detta fall ISO 14001. Utöver detta presenteras även påvilket sätt ytbehandlingsindustrier arbetar med sina miljöfrågor, såsom miljöaspekter ochmiljömål, samt författarens slutsatser om huruvida ett miljöcertifierat företag genomsyras avhögre grad av miljömedvetenhet jämfört med ett ej miljöcertifierat. Projektet har utförts isamarbete med Svensk ytbehandlings förening (SYF).Studien omfattades av ett antal ytbehandlingsföretag varav några av dem var certifieradeenligt ISO 14001 och några av dem arbetade utan miljöledningssystem. Insamlingen avinformation har innefattat intervjuer, interna revisioner av deltagande företags MLS,enkätundersökning samt litterära studier.Resultaten visade att företag som arbetar enligt miljöledningssystem troligtvis har svårt attgöra så stora kostnadsbesparingar på det rent praktiska miljöarbetet, att dessa täcker deutgifter som hänger samman med införande, underhåll och certifiering av ett MLS. Dock ärfaktumet sådant, att dagens konsumenter i stor utsträckning kräver att deras leverantörer kanbevisa att de inriktar sig på att arbeta enligt ett miljöanpassat sätt.

Kunskap om andras attityder kan hjälpa oss att förstå varandra. Syftet med denna studie är att undersöka invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhället samt hur deras attityder kan påverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie är positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhället. Detta verkar till stor del bero på att de jämför de erfarenheter de har från sina hemländer med de erfarenheter de har från Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har också för avsikt att göra de saker de är positiva till, så som att skaffa sig svenska vänner, fira svenska traditioner och tala svenska.

I dagsläget går de flesta transporter av norsk lax med lastbil genom Sverige, endast en liten del går med tåg, emellertid finns det utrymme att transportera norska lax med tåg från Gällivare ner genom Sverige. För detta ändamål diskuteras en ny vägförbindelse mellan Porjus och Tysfjård för att förenkla den nödvändiga transporten med lastbil till Gällivare för omlastning. Syftet med den här uppsatsen är att analysera vilket av de två alternativen, att fortsätta transportera med lastbil eller att lägga om trafiken till tåg. För att göra detta har en CB-kalkyl använts. Resultaten visar på att det är en samhällsekonomiskt effektiv lösning att lägga om transporten till tåg om den nya vägförbindelsen byggs.

Uppsatsen undersöker några svenska populärvetenskapliga framställningar av Darwins idéer under halvseklet efter publiceringen av On the origin of species. De publikationer som studeras mest ingående är Ny illustrerad tidning och Verdandis småskrifter. Med hjälp av Ludwik Flecks vetenskapssociologiska tankar, jämte ett antal andra perspektiv på polulärvetenskapens form och funktion, resonerar jag om populariseringarnas folkbildande och stundtals politiska syften och sätt att presentera en omstridd teori som ovedersägligen sann. Uppsatsen innehåller också en översikt över populärvetenskapens historia i Europa och Sverige..

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.