Sök:

Sökresultat:

17123 Uppsatser om Hćll Sverige Rent - Sida 14 av 1142

Är du tondöv om du inte kan sjunga rent?

Studiens syfte var att undersöka de samspelssituationer som rÄder mellan allmÀnheten och handlÀggarna pÄ försÀkringskassan, men Àven att undersöka hur handlÀggarna upplever sin egen arbetssituation. Mellan handlÀggarna och allmÀnheten indikerar studien att allmÀnheten för det mesta Àr nöjd med handlÀggarna pÄ försÀkringskassan. Men studien visar Àven att allmÀnheten finner det oacceptabelt med en vÀntetid pÄ tvÄ mÄnader för utbetalning av ersÀttning. NÄgot som bÄda grupperna har gemensamt Àr att bemötande Àr viktigt. Iden till studien vÀxte fram ur de debatterna som förekom i media och om hur försÀkringskassan har förÀndrat sitt arbetssÀtt genom att granska först och betala ut sedan mot tidigare att betala först och granska sedan.

Missbruk av skatteavtal : Kan de föreslagna reglerna i BEPS ÄtgÀrdspunkt 6 motverka förfaranden som missbrukar skatteavtal. Om inte, kan Sverige motverka sÄdana förfaranden genom att tillÀmpa generalklausulen mot skatteflykt?

BEPS-projektet startades Ă„r 2012 för att förhindra att skattesubjekt anvĂ€nder kryphĂ„l i skatteavtalen och staternas nationella lagstiftningar för att erhĂ„lla skatteförmĂ„ner. År 2013 utgav OECD en handlingsplan som identifierar 15 Ă„tgĂ€rder som Ă€mnas vidtas. ÅtgĂ€rdspunkt 6 reglerar problematiken kring hur skatteavtal missbrukas genom att skattesubjekt ?shoppar? efter jurisdiktionen med det skatteavtal som leder till den förmĂ„nligaste beskattningen. ÅtgĂ€rdspunkt 6 föreslĂ„r att en specifik LOB-regel eller en generalklausul, PPT-regeln, införs i OECDs modellavtal för att motverka det aktuella förfarandet.

LÀcker företag information? : En studie om aktiehandlarnas förmÄga att förutspÄ kvartalsrapporter

Huruvida fo?retag la?cker information eller om marknaden pa? annat vis kan fo?rutspa? kvartalsrapporters inverkan pa? aktiepriset a?r studiens syfte att underso?ka. Detta a?r av intresse fo?r aktiea?gare da? det finns stora vinstmo?jligheter i att ha tillga?ng till informationen eller att kunna fo?rutspa? den i fo?rva?g. Tio stycken svenska storfo?retags aktier, under tio a?rs tid, har anva?nts fo?r att finna dessa mo?nster.

Revision, en jÀmförelse mellan Iran och Sverige

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och jÀmföra ett antal faktorer i revision mellan Iran och Sverige.I uppsatsen har den kvalitativa metoden med deduktiv ansatsen anvÀnds. Datainsamling till empirin har skett genom en djupintervju och med hjÀlp av författarens egna erfarenheter. Litteraturen som anvÀnds inom uppsatsen Àr frÀmst hÀmtade genom att studera relevanta lagar samt normgivande organs hemsidor rörande revision i Iran och Sverige.Studiens empiriska material bestÄr dels av primÀrdata som insamlats genom telefonintervju med en auktoriserad revisor dels av primÀrdata som baseras pÄ författarens egna erfarenheter.Den slutsats som man kan dra Àr att syftet med revisionen i Iran och Sverige Àr densamma avseende granskningen av företagets förvaltning och Ärsredovisningar. Den stora skillnaden Àr att revisionen i Sverige uppdateras kontinuerligt efter internationella standarder medan den geografiska lÀge och andra orsaker sÄsom krig och religion Àr viktiga faktorer som har pÄverkat revisions-utvecklingen i Iran under senare Är. Till sist kan man sÀga att det Àr mycket lÀttare för revisorer som kommer frÄn Iran att anpassa sig i Sverige Àn tvÀrtom..

Lunds Stadshall : en arkitekturanalys ur ett fenomenologiskt perspektiv

Inspirerad av den metod Åsa Dahlin anvĂ€nder för arkitekturanalys i "On Architecture, Aesthetic Experience and the Embodied Mind, Seven Essays" vill jag i min uppsats försöka mig pĂ„ en analys av Lunds Stadshall, ritad av Klas Anshelm.Jag vill studera arkitekturen delvis ur det fenomenologiska perspektiv Maurice Merleau-Ponty presenterar i sin bok "Kroppens Fenomenologi" och lĂ€gga tyngdpunkten pĂ„ sjĂ€lva upplevelsen av byggnaden snarare Ă€n den rent visuella aspekten av den.Jag söker Ă€ven finna svar pĂ„ hur modernismen i stort och Klas Anshelm specifikt förhĂ„ller sig till de fenomenologiska tankegĂ„ngarna..

PopulÀrikoners framstÀllning i massmedia

En undersökning i hur populÀrkulturella medier pÄverkar framstÀllningen av historiska karaktÀrer. PopulÀrkultur Àr ett stort omrÄde som Àr relativt outforskat men som pÄverkar oss stÀndigt i vardagen. Denna studie har undersökt hur populÀrkulturen framstÀller historiska karaktÀrer, frÀmst via massmedia, och vilka faktorer som pÄverkar detta och resulterar i förÀndring. VÄr slutsats Àr att populÀrkulturen, som stÀndigt Àr pÄverkad av trender och omvÀrldens mentalitet, bidragit till att förvrÀnga bilden av dessa mÀnniskor och forma dessa till de ikoner de Àr idag. I mÄnga av fallen Àr det nÄgot enstaka litterÀrt eller filmiskt verk som utgör en sorts grund för vad som Àr populÀrt, och en rad verk efter dessa som bygger vidare pÄ denna grund.

Riskbedömning av nuvarande och framtida dricksvattenproduktion i Eskilstuna enligt ODPoch MRA

Vatten i Sverige har lÀnge ansetts hÄlla hög kvalitet, men trots detta intrÀffar Ärligensjukdomsfall orsakade av förorenat dricksvatten. I enlighet med livsmedelsverketsföreskrifter om dricksvatten ska dricksvatten vara ?hÀlsosamt och rent?. Detta Àr dock inteett praktiskt tillÀmpbart villkor, dÄ ingen acceptabel risk har satts upp.VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) och det amerikanska naturvÄrdsverket (US EPA) hardÀremot satt upp grÀnser för vad som Àr en acceptabel sjukdomsrisk respektiveinfektionsrisk för dricksvatten.Denna studie syftade till att bedöma om reningen vid Hyndevads vattenverks, medavseende pÄ mikroorganismer, möjliggör att en acceptabel risknivÄ uppnÄs. Detta hargenomförts med hjÀlp av metoderna Optimal desinfektionspraxis (ODP) ochMikrobiologisk riskanalys (MRA).

SjÀlvförvaltningens effekter i vÄr gemensamma utemiljö

When we, in the turn of the year 07/08 moved to Holma, Malmö,I and my cohabiter immediately joined the self-managementon our tenement yard, partly because we both missed havinga garden since we moved to an apartment, partly becauseof the rent reduction. The aim with this thesis is to examinehow the common outdoor environment in tenement yards isaffected when the tenets themselves are responsible for themaintenance. But also to see what social affects self-managementbrings. The purpose is to increase the understanding of howself-management works in practice and how we as landscapearchitects need to adjust ourselves and our design to create alasting design that works when the tenets are in charge of theirown outdoor environment.I have been studying a number of tenement yards with selfmanagement,both municipal and private tenement houses. I havestudied both their design and their self-management, how it isworking and how it is organized partly trough deep interviewsand also by questionnaires to the tenets of the yards in question.I found three tenement yards with some differences.

Privata aktiebolag : i Sverige och övriga EU

Uppsatsen Àmnar besvara vilka aktiebolagsrÀttsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jÀmfört med den svenska aktiebolagslagens regler. AktiebolagsrÀttsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 Àr kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieÀgare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks Àven bolagsbildning och bolagsstÀmma i fem lÀnder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland..

Rening av matarvatten och rökgaskondensat vid KraftvÀrmeverket i Linköping

I utbildningen till Drifttekniker vid Linköpings universitet, Campus Norrköping ingÄr det att under vÄren pÄ andra Äret utföra ett examensprojekt. Just det hÀr projektet utfördes pÄ KV1 pÄ Oscarsgatan, som Àr en del av Tekniska Verken i Linköping.Projektet gick först ut pÄ att uppdatera befintliga provtagningsinstruktioner frÄn 1999 som Àr bifogade i slutet av rapporten. Jag skulle se som det fanns nÄgot att Àndra, ta bort eller lÀgga till. Sedan utvecklades projektet och rapporten till att Àven beskriva reningscyklerna för matarvattnet och rökgaskondenseringen, och med det i stora drag ta upp de viktigaste fakta och information om de olika reningsmetoderna och reningsstegen.Rapporten ska fungera som en ?snabbkurs? dÀr man lÀr sig det viktigaste och nödvÀndigaste ifall att ordinarie drifttekniker av nÄgon anledning inte kan utföra sin uppgift.

VarumÀrket Sverige : En fallstudie om hur VisitSweden arbetar med varumÀrket Sverige mot internationella turister

Syftet med denna fallstudie Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt VisitSweden arbetar med Sveriges varu­mÀrke mot internationella turister och besökare, samt hur de samarbetar med besöksnÀringen för att stÀrka varumÀrket Sverige. MetodmÀssigt har vi genomfört en fallstudie pÄ VisitSweden vars uppdrag Àr att marknadsföra Sverige till internationella turister och besökare. Vi har genom­fört kvalitativa intervjuer med marknadschefen pÄ VisitSweden och aktörer i besöksnÀringen. Fallstudien visar att VisitSweden i samarbete med NSU (NÀmnden för SverigefrÀmjande i Utlandet) arbetar med en strategi för Nation branding. Detta för att stÀrka Sverigebilden.

Förklaras fusion och fusionsvÄgor av felvÀrderingsteorin i Sverige under perioden 1986 till 2013

Den hÀr uppsatsen har till syfte att undersöka om fusioner och fusionsvÄgor i Sverige mellan 1986 och 2013 kan förklaras av felvÀrderingsteorin. Enligt teorin uppstÄr fusioner mellan en köpare som Àr relativt övervÀrderad jÀmfört med mÄlbolaget pÄ en övervÀrderad marknad. FusionsvÄgor uppstÄr dÄ fusionsaktiviteten under en period Àr ovanligt hög. Vi undersöker felvÀrderingen med hjÀlp av en uppdelad ?Market-to-Book? dÀr tvÄ komponenter ingÄr: en kortsiktig och en lÄngsiktig felvÀrdering.

Arbetslöshetens utveckling i Finland och Sverige: Effekterna av EMU

Sverige har under senare Är lidit av en högre arbetslöshet och problemet tillskrivs ofta finanskrisen och dess effekter pÄ arbetsmarknaden. Denna uppsats syftar till att studera Finland respektive Sverige för att undersöka hur arbetslösheten i Sverige pÄverkats givet ett intrÀde i EU:s valutasamarbete i samband med folkomröstningen 2003. Arbetslöshetens utveckling studeras under tidsperioden 1993-2013. Vidare studeras arbetslöshetens underliggande faktorer och de skillnader som ett intrÀde i unionen skulle inneburit för ekonomin. UtifrÄn teori, tidigare forskning och en analys framkommer att de huvudsakliga faktorer som pÄverkat arbetslösheten Àr sysselsÀttningsgrad och arbetskraft, tillvÀxt och produktivitet, inflation, vÀxelkurs och statsskuld.

FundamentstvÄng i SMS? : Om platshÄllartvÄnget i moderna skriftsprÄksformer

Denna uppsats behandlar utelÀmning av subjekt och subjektsfundament, samt i viss mÄn Àven utelÀmning av finita verb, i en korpus bestÄende av satser insamlade frÄn SMS och MSN-konversationer. Av de 151 insamlade satserna Àr 150 deklarativa satser och en Àr en frÄgesats. Det som undersökts Àr vilka pronomen som utelÀmnats, vilka verb som förekommer i subjektslös konstruktion, vilka skillnader som kan observeras mellan tal- och skriftsprÄk samt varför subjektsutelÀmning sker, kort ur ett historiskt perspektiv, men Àven huruvida det rent grammatiskt Àr möjligt med subjektslösa konstruktioner.Resultatet av undersökningen visar att jag Àr det subjekt som mest frekvent utelÀmnas. NÀr det gÀller verb har dÀremot ingen motsvarande observation kunnat göras. Det verkar med andra ord inte finnas nÄgra sÀrskilda finita verb som gynnar utelÀmning av subjekt..

TvÄ situationer, fem elever, tio texter : En komparativ textanalys av berÀttande elevtexter frÄn Ärskurs tre

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berÀttande texter skrivna av elever i Ärskurs tre. VÄrt material Àr insamlat under vÄren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit tvÄ texter, en inom det nationella provet och en likvÀrdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien Àr att undersöka dessa berÀttande texter i relation till varandra och vÄrt fokus ligger pÄ textstruktur samt pÄ textens mÄlande sprÄk. Dessa tvÄ omrÄden undersöks i separata delstudier och kompareras dÀrefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jÀmnare nivÄ Àn provtexterna.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->