Syfte: Syftet med denna kvantitativa undersökning är att se vilka attityder killar, som går på 3:e året på gymnasiet ca 17-19 år, har kring ämnena kondomanvändning och klamydia med ett risktagnings perspektiv. Studien är utförd bland 172 killar i årskurs 3, på fem stycken olika gymnasieskolor i Västra Götalands Regionen.Frågeställningar för att närma oss syftet:o Varifrån får de sina kunskaper kring kondomanvändning och klamydia?o Vilka känslor har De kring kondomanvändning och klamydia?o Vilket handlande har De kring kondomanvändning och klamydia?Huvudresultat:Ungdomsmottagningen och skolans sexualundervisning är viktiga för kunskaps hämtande för killarna. Detta säger dock inget om hur ofta kondomen används. Hela 42 % av killarna har en inställning till kondomanvändning vid samlag som säger att det inte alls viktigt, bryr sig inte eller vet ej, vilket är ett resultat som visar på ett högt risktagandet.

Denna kandidatuppsats behandlar säkerhet inom molnet. Med hjälp av en litteraturstudie inom ämnet kombinerat med intervjuer av företag som både använder och erbjuder molntjänster undersöker vi vad företagen har för kunskap om säkerhetsbrister inom molnet. Utöver säkerhetsfrågor har vi även belyst en rad generella frågor kring molnet; varför företag använder molnet och vad de upplever som för- och nackdelar med tjänsterna. Vidare argumenterar vi för införandet av en standard som kommer att klargöra vilka säkerhetsrutiner som molnföretagen erbjuder. Uppsatsens resultat är av intresse för den som står inför ett beslut att införa molntjänster, eller den som redan använder molnet men har funderingar kring dess säkerhetsaspekter..

Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ använder sig av sin unika lärstil för att lära sig nya saker. Syftet med denna undersökning som är att ta reda på hur elever uppfattar att de lär sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning. För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med två elever som nyss börjat i årskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis använde sig av olika tillvägagångssätt för att lära sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var däremot relativt lika, det framkom att det var något större variation av vilka sinnen som användes vid undervisning i förskoleklassen jämfört med i skolan. Slutsatser som jag dragit av denna undersökning är att dessa elever främst upplever att det är de auditiva och visuella förmågorna som utnyttjas i undervisningen.

Titel: Kan man bli mamma? ? Steriliseringskrav och könskorrigering i Dagens NyheterFörfattare: Johan KällmanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2012Handledare: Malin SveningssonSidantal: 32 sidorSyfte: Undersöka mediediskursen kring transpersoner/transsexuella som uppstått i samband med steriliseringskravetMetod: Kritisk diskursanalysMaterial: Tidningsartiklar ur Dagens NyheterHuvudresultat: I mediediskursen kring transpersoner/transsexuella och steriliseringskravet visar det sig att familjepolitik och argument för mänskliga rättigheter används i debatten om lagkravet ska slopas eller inte. Det är en tydlig majoritet som är för en lagändring eller att lagkravet avskaffas helt. Däremot är texterna oftast skrivna ur et heteronormativt perspektiv. Den heterosexuella matrisen är på så sätt ständigt närvarande..

Hälsa är ett ämne som ständigt är aktuellt i vårt samhälle och nya idéer kring hälsosamma och ohälsosamma livsmedel, dieter och träning får ett stort utrymme i media. Arbetets syfte är att undersöka idrottslärares förhållningssätt till hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år samt undersöka om det finns ett gemensamt tolkningssätt av arbetsuppgifterna. Undersökningen syftar till att undersöka om idrottslärarnas yrkesverksamma år inom yrket och kön påverkar deras syn på undervisningen. Detta görs genom att en enkätundersökning skickas ut till de 91 stycken idrottslärare i grundskolans senare år som ingår i undersökningen. Forskning har visat att det saknas ett gemensamt tolkningssätt kring hälsa hos idrottslärare och att hälsa är något diffust för många inom yrket.

Det här examensarbetet undersöker tidigare teoribildning inom Tv-spelsforskningen och i synnerhet kring Tv-spelets berättande. Eftersom forskning inom Tv-spelsområdet är relativt nytt är också själva teorierna under konstruktion vilket leder till att en del antaganden kan diskuteras. Därför granskar och diskuterar jag i den här uppsatsen de teorier och teoretiker som menar att film och litteraturteorier inte bör användas inom Tv-spelsforskning och att det inte är intressant att analysera spelets berättande. Teoribildningen som gör detta kallas ludologi och driver en tes om att Tv-spel i egenskap av nytt medium istället bör undersökas mer funktionellt.            Den här uppsatsen diskuterar hur ludologerna argumenterat i sin framställning av denna tes och huruvida det är konstruktivt att smala av forskning genom att utesluta teorier från andra forskningsfält. Detta görs med hjälp av ett huvudspelexempel i form av Bastion (SuperGiant Games, 2010) som rent funktionellt är ett relativt enkelt spel, men som samtidigt har ett speciellt sätt att berätta på.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse till vad det är som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprättar särskild dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd, när det inte finns någonting i uppdraget som gör gällande att så ska göras. Två frågeställningar har varit vägledande under arbetets gång; ?Vilka skäl finns för särskild dokumentation av barn i behov av särskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de använder sig av när de dokumenterar kring barn i behov av särskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger på sju intervjuer med förskollärare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgångspunkt från informanternas berättelser, försöka förstå och tolka deras sätt att tänka, deras åsikter och handlande när det gäller dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser på barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av särskilt stöd.

Uppsatsen handlar om stranden Playa de Las Canteras i Las Palmas på Gran Canaria och den uppbyggda berättelsen kring den. Fördomar som finns om Gran Canaria kan ofta kopplas till att vi bleka nordbor praktiskt taget bosätter oss på ön för att lapa sol och få hudcancer. Det är här som lokalbefolkningens främsta syfte är att förse oss med färgglada paraplyer i exotiska drinkar. Den bild som skapas i reseskildringar och andra liknande artiklar om Las Canteras är något helt annorlunda: På Las Canteras samsas man nämligen med lokalbefolkningen och upplever något annorlunda och genuint; inte bara sol och bad. Syftet med uppsatsen är att visa hur en diskurs skapas kring Las Canteras i utvalda texter.

Det är ett angeläget allmänintresse att ta tillvara på många av de metaller som finns i berggrund, men ofta har marken där mineralerna återfinns även andra användningsområden. För att så gott det går att tillgodose dessa olika ändamål har vi idag ett regelverk kring sådan utvinning, främst genom minerallagen, där även andra intressen så som rennäring, markägare och miljö finns medtagna. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur beslutsprocessen kring en gruvetalbering ser ut, främst enligt minerallagen och även vissa andra lagrum, samt att se hur nämnda övriga intressen vägs ini den processen. Det går där att konstatera att prospektören har en fördel just p.g.a det angelägna allmänintresse som mineralutvinning faktiskt klassats som..

Linda Åkerstedt (2010). Kunskap finns överallt. En studie om användandet av hjälpmedel i skolan idag. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Examensarbetet handlar om vilka hjälpmedel som är förekommande i skolan idag. Syftet med arbetet är att undersöka vilka hjälpmedel som används i undervisningen, samt ta reda på hur de används. Om det finns situationer då användandet av hjälpmedel är accepterat respektive icke accepterat studeras också.

Genom kontakt med studie och yrkesvägledare inom gymnasiesärskolan blev vi uppmärksammade på att de uppfattade arbetsmarknaden för gymnasiesärskolans elever som problematisk. Detta ledde till att vi ville undersöka hur andra aktörer i nätverket kring eleverna uppfattade utslussningen av eleverna till arbetslivet. Syftet med studien var att undersöka nätverkets resurser kring utslussning av gymnasiesärskolans elever till/i arbetslivet. Vidare syftade studien till att undersöka hur nätverket kan bidra till ökad integration mellan elev/elever och arbetsmarknaden. Genom detta ville vi framhäva elevernas möjligheter till ett aktivt arbetsliv. Resultatet torde kunna användas som ett underlag i utvecklandet av samarbetet mellan involverade aktörer. Utifrån 5 kvalitativa intervjuer kunde respektive aktörrepresentanterna uppfattning utskiljas och ett resultat formades.

Syftet med denna studie är att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken används bland pedagoger på grundskolan. Vi vill ta reda på vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mål pedagogerna har med att undervisa ute.Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ studie där vi har tillämpat halvstrukturerade intervjuer på åtta pedagoger. Undersökningen är även gjord på tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsättningar och olika fysiska miljöer.Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken används bland pedagoger men dock väldigt sällan. Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgångspunkter, de är alltså väl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling.Något som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik..

Syftet med studien är att undersöka och beskriva processen i skapandet av en matematikverkstad.I beskrivningen av processen kring ett bestämt förändringsarbete på en skola har jag genomfört en kvalitativ studie. De undersökningsmetoder som använts är ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer.I resultatet visas de faktorer som har en betydande roll i den undersökande skolans förändringsarbete. Studien belyser också vad som kan påverka en process utifrån de deltagandes tidigare kunskaper och erfarenheter kring ämnet matematik. I resultatet redovisas även viktiga aspekter att beakta i uppyggandet av en matematikverkstad, utifrån vad som framkommit i studien såsom tid, förväntningar, delaktighet, ledning, utrymme och ekonomi. .

Vi har genom årens gång stött på alarmerande rapporter om ett sviktande intresse för naturvetenskap hos dagens barn Syftet med vår undersökning var att se om det kunde finnas några orsaker till detta inom förskola och skola. Vi intervjuade tio lärare, fem från förskolan och fem från grundskolans tidigare år. Sedan analyserade vi intervjuerna och tittade efter mönster, likheter och avvikelser. Med lärarna samtalade vi framför allt kring följande: Attityder till naturvetenskap, språk; kommunikation och begreppens betydelse inom naturvetenskap samt lärarrollens betydelse. Resultatet av intervjuerna blev att vi såg att dessa lärare ofta förknippade naturvetenskap med enbart naturkunskap och att det fanns en avsaknad kring synliggörandet kring andra naturvetenskapliga ämne så som fysik, kemi och teknik.

Medierad sport är ett område som ständigt står i förändring. Genom den tekniska utvecklingen och förändringar i hur branschen ser på hur journalistiskt arbete ska bedrivas befinner sig medie-eventet kring sport i en kontinuerlig förändringsprocess, både sett till dess innehåll och hur det konstrueras. Bland annat har Twitter börjat användas i mediernas rapportering av sport. Mot denna bakgrund tar denna uppsats sin utgångspunkt. Den handlar om hur medie-eventet kring sport ser ut idag och hur Twitter används när det konstrueras. .