The aim of this Master's thesis is to investigate the importance of subject expertise for academic librarians in Skåne. Virtually all librarians in Sweden have studied other subjects besides library and information science (LIS) before becoming librarians, and in this thesis we ask what happens to this expertise. How many librarians can be said to have a good background in the subjects they are working with? Do academic librarians use their subject knowledge on the job? Does it make a difference what subject one has studied when it comes to job opportunities? What do librarians themselves think of the importance of subject expertise? We are also interested in finding out how subject expertise fits in with the growing professionalization of librarianship.A quantitative questionnaire was sent to 195 academic librarians at four different institutes of higher education in Skåne. A total of 107 librarians answered questions about their LIS education, subject background and current job as well questions on how important they perceived a subject background to be for themselves and for academic librarians in general.

Syftet med den här studien var att undersöka den hälsorelaterade livskvaliteten hos elever på högstadiet samt hur denna förhåller sig till elevernas socioekonomiska status och upplevelse av kontroll. 154 elever från fyra olika kommunala skolor i Sverige besvarade ett formulär gällande deras hälsa, livskvalitet och känsla av kontroll. Eleverna delades in i olika grupper, hög/låg-SES, beroende på medelinkomsten i deras kommun. Resultatet visar på en signifikant skillnad i elevernas HRQoL. Högre grad av kontroll visades vara förknippat med bättre hälsa.

Gentrifiering är ett begrepp som beskriver den ekonomiska och sociala förändringen som infinner sig när en stadsdel uppgraderas, från att ha en låg status till att få en högre status. En gentrifieringsprocess kan generera positiva effekter till en stadsdel och dess invånare genom att tillväxten och servicen ökar. Men gentrifiering kan också skapa kännbara konsekvenser för de boende som blir undanträngda från sina hem på grund av ökade hyror. Gentrifiering har länge varit ett stort forskningsämne inom discipliner så som etnologi, sociologi, geografi och kulturgeografi.Statsvetenskapen har däremot ägnat gentrifieringen förvånande liten uppmärksamhet.Uppsatsens syfte är därför att inleda en teoriutveckling av gentrifieringsbegreppetutifrån ett statsvetenskapligt maktperspektiv. Genom att kritiskt granska tidigaregentrifieringsforskning från maktperspektivet drar jag slutsatsen att tolkningsföreträde och inflytande är två centrala begrepp som statsvetare bör ta fasta på i en statsvetenskaplig teoriutveckling som fokuserar på gentrifiering..

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat på grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare påverkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, där dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrån denna aspekt. En enkätundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har också använt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande på orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun.

The purpose of this bachelor?s thesis is to examine whether there was an elite on Gotland during Roman Iron Age or not. To explain this focus has been put on the roman goods. The contexts in which the roman artifacts are found indicate that they can be tied to what might have been an elite on Gotland during Roman Iron Age. They might also have been used as means of expressing wealth and prestige.

The purpose of this bachelor?s thesis is to examine whether there was an elite on Gotland during Roman Iron Age or not. To explain this focus has been put on the roman goods. The contexts in which the roman artifacts are found indicate that they can be tied to what might have been an elite on Gotland during Roman Iron Age. They might also have been used as means of expressing wealth and prestige.

The aim for this study was to find out what strategies women use to not react against inequality and sexist prejudice. In the study I used a critical realistic approach through, primary, the social ontology presented by Margaret S. Archer. The study focus on both the women?s construction of femininity and their construction of masculinity and what directions it constitutes for the women?s social orientation.

The purpose of the study is to contribute to the field of social access in children's free play in the pre-school class, by looking at how children are included and excluded and how power structures arises in the free time. In order to capture the events that occur among the children, observations were chosen as research method.The results show that the children wanted to play with each other, and that the most common way to facilitate play was to ask "Can I join?". There were also other strategies being practiced regularly. It was also common to exclude other children from playing, and this was especially when the children wanted to protect their ongoing game, or that someone was not allowed to join because he or she ruined it for the others.

In Sweden, the County Administration board is responsible for improving the water quality in lakes and watercourses according to the European Union Water Framework Directive. In Västmanland county, where river Lillån is situated, the County Administration of Västmanland have the main responsibility for the aquatic environment in that area. The knowledge about the different watercourses in the chatchment of river Lillån is today limited. The aim with this study was to evaluate the ecological quality of River Lillån based on water chemistry analyses and benthic fauna investigations. The aim was also for the benthic fauna to compere different samplingsites and sampling methods with each other in order to see how the species composition changes in the river, and to see the advantages and disadvantages with different sampling tecniques.

Undersökningens syfte var att studera om det finns någon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende på vilket socioekonomiskt skolområde de bor i efter att de har lämnat förskolan och börjat i förskoleklass, men även att se om det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga, kön och aritmetisk förmåga i början av förskoleklass.Studiens resultat visar att elever från områden med svag socioekonomisk status hade generellt sämre matematiska kunskaper och färdigheter och grundläggande språklig förmåga jämfört med elever från områden med god socioekonomisk status. Resultatet visar också att elevers språkliga förmåga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmågan. I analysen av den språkliga förmågan är det framförallt den fonologiska förmågan som är avgörande för den förberedande aritmetiska förmågan..

Denna studie handlar om fritidsvanor och huvudsysselsättningar hos två olika grupper i samhället, nämligen ungdomar i stadsdelen Rosengård och ungdomar i stadsdelen Limhamn vilka båda ligger i Malmö. Det finns klara skillnader när man jämför dessa två grupper och därför ville vi titta närmare på detta och analysera utifrån informanternas berättelser faktorer som påverkar valet av fritidsvanor och valet av huvudsysselsättning av utbildning och jobb samt varför de ser olika ut. Vi har utfört intervjuer i båda stadsdelarna och samtalat med ungdomar samt gjort deltagande observation för att se hur dessa ungdomar uppför sig i gruppen de tillhör.Ungdomar på båda sidor eller i båda stadsdelar anser att fritid är en viktig faktor i deras liv och att olika fritidsaktiviteter har olika status. Fritidsaktiviteter på Rosengård har inte samma status bland ungdomar i Limhamn och fritidsaktiviteter från Limhamn har inte samma status bland ungdomar i Rosengård. Valet av utbildning och jobb är inte heller lika när man jämför de olika stadsdelarna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers inställning till lärarlegitimation samt huruvida legitimationen på olika sätt kan beröra både verksamma och nyutexaminerade pedagoger. Syftet med studien var även att skaffa oss en djupare förståelse kring lärarlegitimationen och dess innebörd. Av intresse var också att undersöka vad informanterna anser om sin egen utbildning samt om de ser på lärarlegitimation som ett svar på att höja läraryrkets status. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod där vi genom semistrukturerade intervjuer, enkäter, litteratur och tidigare forskning analyserat vårt material. Resultatet visade att inställningen till lärarlegitimation förhållandevis är positiv men att det enligt informanterna krävs mer för att legitimationen ska vara värdig sitt namn och inte bara vara ?ett utskrivet papper?..

The aim with this thesis was to acquire an understanding for how individuals handle the feeling of shame in connection with cultural consumption. In order to capture the feeling of shame we developed an interview method called the Backstabber interview technique. We found that the Backstabber interview technique successfully triggered feelings of shame in connection to cultural consumption, which made it possible for us to study the handling of shame. We found that our respondents tended to use different forms of accounts in order to handle the feeling of shame. We categorized them into five accounts with relating sub-accounts.

Uppsatsen syftar till att underso?ka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samha?llet idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redakto?rer pa? olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna sta?lls emot: de anses som viktiga fo?r yttrandefrihet, demokrati och ma?ngfald men blir a?nda? fo?rsummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifra?n detta formuleras tre fra?gesta?llningar:Hur ser redakto?rerna pa? den politik som drivs kring kulturtidskriften?Vad anser redakto?rerna att kulturtidskriften har fo?r roll och status i samha?llet?Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifra?n de intervjuaderedakto?rernas svar, den ra?dande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier ochtidigare forskning?Dessa fra?gor analyseras utifra?n intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer ochAdornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fa?ltteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital.

White- and blue collar workers traditionally belong to different unions and, therefore, are covered by different collective agreements. Collective agreements for different employee categories create internal divisions, which mean that white collar workers are not obliged to do work that falls under a blue collar agreement and reversed. Historically the difference between white- and blue collar work has been fairly sharp and so has the difference between collective agreements. Due to the continuous development of technology white- and blue collar work within production has become less clear. This has resulted in an increasing amount of disagreements regarding what collective agreement should apply and whether the employee is obliged to perform different work tasks.