Sök:

Sökresultat:

24 Uppsatser om Hästens etologi - Sida 2 av 2

Metadon till hund : klinisk farmakologi

Methadone is frequently used as an analgesic drug for dogs although there are very few studies describing the pharmacokinetics of methadone in this species. In man methadone has a long half-life and there are considerable differences in pharmacokinetics between individuals. The dose interval is lengthened when the drug is used fore longer periods of time due to prolonged half-life. Therefore the drug dose must be adjusted individually. The purpose of this study was to study the fundamental pharmacokinetics of methadone in dogs, and to find an optimal drug dosage.

Ryttarens tygelsignalers inverkan pÄ hÀstens beteende och trycket i tyglarna

This essay derives from the concern that horses ridden with a bit in their mouth can be subjected to strong pressure from the bit if the horse and rider do not understand each other. The horse's mucosa membrane and the tongue are very sensitive tissues (Cook, 1999; Manfredi, 2005; Oliveira, 2005; Terada, 2006) and the bit can then be a source of pain and discomfort. The training of the horse should therefore always be a step by step process and as the horse develops difficulties are increased. Oliveira (2005) suggested that high demands can be placed on the horse but to be successful in the training it is essential to be content with small progress and reward the slightest desired response from the horse. This corresponds with the principles of operant conditioning with negative reinforcement.

Transport av hÀstar pÄ passagerarfÀrjor : regelverkets efterlevnad och möjliga problem

Detta arbete kom till pÄ inrÄdan frÄn Jordbruksverket som tagit emot telefonsamtal frÄn hÀstÀgare som haft problem med att fÄ titta till sina hÀstar i samband med fÀrjetransporter. Regelverket kring transport av djur Àr omfattande och detaljerat och man mÄste ta hÀnsyn till bÄde den nationella djurskyddslagstiftningen och EU:s regelverk, RÄdets förordning (EG 1/2005). Jordbruksverket var frÀmst intresserade av efterlevnaden vad gÀller de regler som hanterar tillsyn av hÀstarna samt ventilation och placering/fixering av transporten pÄ fÀrjan. Enligt transportföreskrifterna (DFS 2006:9) ska transporten placeras nÀra ett friskluftsintag och hÀstarnas tillstÄnd ska kontrolleras varannan timme under fÀrjeöverfarten. Det Àr lÀnsstyrelsens djurskyddskontrollanter som har i uppdrag att kontrollera lagens efterlevnad, bÄde pÄ land och till sjöss.Transport av djur ökar risken för lidanden sÄsom hunger, törst, obehag, smÀrta, frustration rÀdsla och oro.

Stress vid hÄllning och hantering av akvatiska sköldpaddor

Vid hÄllning av sköldpaddor tillgodoses sÀllan alla deras behov, dels dÄ reptiler tenderar att betraktas som enkla och stoiska varelser och dels för att kunskapen om beteenden och behoven att uttrycka dessa Àr lÄngt ifrÄn fullstÀndig. Denna litteraturstudies syfte Àr sÄledes att överskÄdligt redogöra för akvatiska sköldpaddors fysiologi, vilken betydelse stress har i fÄngenskap, kopplingen mellan stress och beteendebehov samt hur stress kan pÄvisas, antingen genom mÀtning av fysiologiska parametrar eller genom beteendestudier. Slutligen behandlas resultaten av miljöberikning som en strategi att förbÀttra tillvaron för sköldpaddor i fÄngenskap. För att kunna utforma studier och granska resultaten av insamlade data mÄste vi först ha kunskap om varelsen i frÄga som studeras. DÀrför ges först en introduktion till skillnader mellan "standardfysiolgin", dÀggdjurets, och sköldpaddans. Exempelvis Àr reptilcellers plasmamembran tÀtare för joner, vilket ger grunden för den lÀgre metabolism och dÀrpÄ följande ektotermi som utmÀrker reptiler. Stress kan definieras som ett sympatiskt pÄslag, vilket i grunden Àr utmÀrkt funktionellt. Den stress som Äsyftas hÀr Àr av det kroniska slaget och sprungen ur frustration hos individen om den inte tillÄts uttrycka grundlÀggande beteenden.

Återintroduktion av schimpanser till det vilda

Schimpanser (Pan troglodytes) Ă€r mĂ€nniskoapor under ordningen primater. De lever i grupper om 15-60 individer och bor i stora revir. De finns i vilt tillstĂ„nd frĂ€mst i centrala och östra Afrika. Schimpanser har komplexa sociala strukturer, de förstĂ„r vad andra individer har för relation till varandra och kan utifrĂ„n detta vĂ€lja att bilda koalitioner med andra för att anfalla konkurrerande hannar och endera direkt eller indirekt öka sin rang. Återintroduktion till det vilda Ă€r komplex, det finns olika skĂ€l bakom varför man inför Ă„terplaceringsprogram. Det kan vara ur etiska grunder, avsaknad av tillrĂ€ckligt genetiskt material, för att hjĂ€lpa utrotningshotade djurarter eller för att pĂ„ nytt introducera en art till ett habitat dĂ€r de tidigare funnits men nu utrotats pĂ„.

KartlÀggning av naturbruksgymnasiers hÄllning av & undervisning om katt

Antalet herrelösa och/eller förvildade katter i Sverige Àr ungefÀr 100 000 och mÄnga olika ÄtgÀrder har gjorts för att försöka fÄ bukt med problemet. Hur ska man fÄ kattÀgare att bli ansvarsfulla, att ta hand om sina katter och inte bidra till en ökad population av herrelösa katter? Studier har visat att utbildning och kunskap Àr mycket viktigt för mÀnniskors attityd och syn pÄ katter. Utbildning och kunskap bidrar Àven till en positiv instÀllning till kastration. Kastration som ses som en viktig ÄtgÀrd för att inte bidra till fler herrelösa katter.Syftet med denna studie var att fÄ en övergripande bild av naturbruksgymnasiernas hÄllning av och undervisning om katt, vilket genomfördes som en enkÀtundersökning till samtliga naturbruksgymnasier i Sverige.

Biokol som jordförbÀttring i en mineraljord

Antalet herrelösa och/eller förvildade katter i Sverige Àr ungefÀr 100 000 och mÄnga olika ÄtgÀrder har gjorts för att försöka fÄ bukt med problemet. Hur ska man fÄ kattÀgare att bli ansvarsfulla, att ta hand om sina katter och inte bidra till en ökad population av herrelösa katter? Studier har visat att utbildning och kunskap Àr mycket viktigt för mÀnniskors attityd och syn pÄ katter. Utbildning och kunskap bidrar Àven till en positiv instÀllning till kastration. Kastration som ses som en viktig ÄtgÀrd för att inte bidra till fler herrelösa katter.Syftet med denna studie var att fÄ en övergripande bild av naturbruksgymnasiernas hÄllning av och undervisning om katt, vilket genomfördes som en enkÀtundersökning till samtliga naturbruksgymnasier i Sverige.

Separation med begrÀnsad fysisk kontakt - ett sÀtt att minska stressen och öka vÀlfÀrden för ko och kalv inom mjölkproduktionen?

Separation av ko och kalv sker tidigt inom bÄde konventionell och ekologisk mjölkproduktion. Enligt KRAV:s tidigare regler skulle ko och kalv gÄ tillsammans under rÄmjölksperioden, det vill sÀga de första fyra dygnen. Nyligen Àndrades reglerna till endast ett dygn och nÀrmar sig i och med det praxis inom konventionell produktion, dÀr djuren separeras omgÄende efter födseln. Detta innebÀr en stor kontrast mot nötkreaturens naturliga beteende, dÀr ko och kalv skiljs Ät i samband med kalvens könsmognad eller Ànnu senare. Studier har visat att den tidiga separationen inom mjölkproduktionen innebÀr en stress och ett potentiellt vÀlfÀrdsproblem för bÄde ko och kalv.

Helstryp kontra sele - en studie om dess pÄverkan pÄ hunden

Under mÄnga Är har mÀnniskan försökt att kontrollera sin hund med hjÀlp av ett koppel fÀst i ett halsband eller i en sele. Hundar har en stark instinkt att dra nÀr de kÀnner tryck, till exempel hundar som drar i kopplet pÄ promenad, vilket Àr problematiskt vid koppeltrÀning. Man kan ta till en del olika hjÀlpmedel för att fÄ hunden att sluta dra, men en del krÀver bÄde mycket kunskap och fÀrdighet för att anvÀndas rÀtt. Ett av dessa hjÀlpmedel Àr helstrypet, ett slags halsband som dras Ät runt hundens hals nÀr hunden drar. Detta Àr framtaget som ett trÀningsredskap nÀr man trÀnar med negativ förstÀrkning.

<- FöregÄende sida