Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och Ärligen insjuknar 35 000 mÀnniskor varav 20 procent Àr mellan 19 och 64 Är. Det innebÀr stora omstÀllningar i livet för de yngre iarbetsför Älder som insjuknat i stroke dÄ de ofta har en familj att ta hand om och ett arbete att gÄ till. Syftet med studien varatt belysa faktorer som pÄverkar de yngre patienterna vid Äteranpassning till livet efter stroke. Studien genomfördessom en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom det att de yngre patienterna frÀmst upplevde att information, rehabilitering, stöd och dolda funktionshinder Àr de faktorer som mest pÄverkar Äteranpassningen till livet efter stroke.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande samt vilka belöningar som Àr av betydelse för de medarbetare som tillhör den yngre generationen vilken Àr född pÄ 70- och 80-talet.Metod: För att uppfylla vÄrt syfte och för att fÄ en bred teoretisk bakgrund har vi genomfört en litteraturstudie inom omrÄdena personalidé, motivation och belönings-system. Vi har Àven studerat tidigare empiriska under-sökningar som har utförts gÀllande den yngre genera-tionens vÀrderingar och attityder. Uppsatsen Àr av förstÄelsekaraktÀr och av den anledningen har vi nyttjat intervjuer som insamlingsmetod för vÄrt empiriska material.Resultat: VÄra slutsatser Àr att möjlighet till utveckling och lÀrande i en förÀnderlig arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter, god personalidé med bra vÀrderingar, individuell kompetensplanering, sjÀlvstÀndighet, social gemenskap, flexibilitet, samt utrymme för delaktighet och eget ansvar Àr viktiga faktorer för den yngre gene-rationen vid deras val av arbetsplats. Den yngre gene-rationen motiveras framförallt av utveckling, ett meningsfullt arbete, den rÄdande sociala gemenskapen och företagskulturen. Faktorer sÄsom lön, arbetsmiljö, trygghet, flexibilitet och balans i livet blir viktigare ju Àldre de blir.

Titel: Morgondagens morgontidningar ? en studie om att nÄ den yngre publikenFörfattare: Klara Andersson och Johan DahlquistUppdragsgivare: Göteborgs-PostenKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (jmg), Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 20112011 2011Handledare: Jenny WiikAntal ord: 19693Syfte: Att undersöka hur morgontidningar ska nÄ den yngre publikenMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med tolv ungdomar frÄn olika gymnasieskolor runt om i Göteborg. Vi valde fem skolor med olika typer av inriktningar och program för att fÄ demografisk spridning hos respondenterna.Huvudresultat: VÄra tre huvudresultat Àr att morgontidningarna har ett starkt symboliskt vÀrde hos ungdomar, att tillgÄngen till Internet i mobiltelefonen har möjliggjort för morgontidningar att konkurrera med gratistidningar om den nisch som tidigare varit unik för dem samt att de skillnader som finns i ungdomars sociala bakgrunder ocksÄ kommer till uttryck i vilket innehÄll som de Àr intresserade av..

Ett ovÄrdat sprÄkbruk bland de yngre eleverna Àr nÄgot som har uppmÀrksammats av studiens författare. Ett ovÄrdat sprÄkbruk definieras i studien till svordomar och/eller könsord i relation till svordomar. Syften med studien Àr att undersöka vad erfarna lÄgstadielÀrare anser Àr ett ovÄrdat sprÄkbruk. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ hur lÄgstadielÀrare enligt sina erfarenheter uppfattar orsaker till ett ovÄrdat sprÄk och hur de bemöter de yngre elever som anvÀnder ett sÄdant sprÄk. Undersökningen har skett genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer.

Syftet var att med en enkÀtstudie undersöka om det fanns nÄgon upplevd skillnad mellan tvÄ produktionsflöden inom stÄlindustrin gÀllande arbetsrelaterad stress och tillfredsstÀllelse. Val av flöde baserades pÄ sjukfrÄnvarostatistiken dÄ flöde 1 hade en högre korttidssjukfrÄnvaro Àn i flöde 2. Studien syftade Àven till att undersöka om det fanns nÄgon mÀtbar skillnad mellan yngre och Àldre arbetstagares arbetsrelaterade stress och tillfredsstÀllelse.Resultaten visade en signifikans för delmÄttet rolltydlighet dÀr de Àldre deltagarna skattade rolltydligheten högre Àn de yngre deltagarna. Resultaten visade ocksÄ signifikans för arbetstillfredsstÀllelse för delmÄtten belysning, ljud, smuts och temperatur dÀr deltagarna i flöde 2 var mer nöjda Àn i flöde 1. De yngre jÀmfört med de Àldre visade sig uppleva mer psykosocialt stöd och deltagarna i flöde 1 upplevde sig ha en högre grad av autonomi Àn deltagarna i flöde 2, Àldre deltagare upplevde sig Àven ha en bÀttre autonomi Àn de yngre deltagarna.

Syftet med denna uppsats Àr att genom en kvalitativ studie i intervjuform undersöka hur kontaktmannaskap som arbetssÀtt fungerar pÄ ett boende för yngre demenssjuka i GÀvle kommun. Studien riktar sig till verksamheter inom olika kommuners omsorg, med det faktum att gruppen yngre mÀnniskor med demenssjukdom i dag Är 2009 Àr en mindre grupp i Sverige, men som kan komma att öka i framtiden. De frÄgestÀllningar som styrt denna studie Àr hur man arbetar med kontaktmannaskap pÄ ett boende för yngre demenssjuka, hur utsedd kontaktman upplever kontaktmannaskap som arbetsmetod och hur deras relation i interaktion pÄverkas genom att anvÀnda detta arbetssÀtt. Den kvalitativa undersökningen grundar sig pÄ enskilda intervjuer med fyra kvinnliga informanter som arbetar pÄ ett boende för yngre med demens. Dessa kvinnor Àr utsedd kontaktman till enskild yngre demenssjuk som bor pÄ det sÀrskilda boendet. Fokus i denna undersökning Àr interaktion och kontaktmannaskap med ett slutresultat i kapitel 5 som visar en mÄngfacetterad bild av kontaktmannaskapets innebörd för den utsedde kontaktmannen och den yngre demenssjuke pÄ det utvalda boendet. För att kunna bearbeta det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av teorin symbolisk interaktionism.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har stroke ökat frÄn 15 till 21 procent bland mÀn och kvinnor i Äldern 35-44 Är. Sveriges befolkning lever lÀngre idag, framförallt för att hjÀrt- och kÀrlsjukdomar har minskat. DÀremot har förekomsten av stroke bland yngre ökat. Det Àr cirka 400 unga vuxna varje Är som insjuknar vilket pÄverkar deras familj och arbetssituation. Orsaken till varför stroke ökar i yngre Äldrar kan bero pÄ förÀndrade levnadsvanor.

Undersökningens syfte Àr att beskriva och förstÄ hur medelÄlders personer kommunicerar pÄ Facebook. Jag undersöker hur de anpassar sig till mediet, vilka mÄl har de med sin kommunikation och hur deras sprÄk ser ut. Mitt material Àr konversationer pÄ Facebook frÄn tre informanter under tre veckor, samt frÄn tre yngre jÀmförelseinformanter. Jag anvÀnder en induktiv metod för att analysera materialet. Huvudinformanterna anvÀnder mer formella hÀlsningar Àn de yngre, och riktar ibland meddelanden till fler Àn en person, vilket inte ungdomar gör.

Bröstcancer utgör den frÀmsta cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Storbetydelse för uppkomst av bröstcancer har de kvinnliga könshormonerna. Behandlingav bröstcancer sker genom operation, cytostatika, antihormoner och/eller strÄlning.Behandlingen kan leda till fysisk och psykisk pÄverkan. Syftet med dennalitteraturstudie Àr att beskriva hur yngre kvinnors livssituation pÄverkas avbröstcancer samt hur sjuksköterskan kan möta dessa kvinnors behov. Artiklarna tilllitteraturstudien har sökts fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo samtgenom manuell sökning och resultatet kom att omfatta 16 artiklar.

Sammanfattning. Syftet med examensarbetet Àr att analysera huruvida Älder pÄverkar en handledares yrkesroll pÄ arbetsförmedlingen enligt den arbetssökande. Vi vill Àven undersöka skillnader och likheter mellan en handledare vars Älder Àr upp till och med 35 Är och handledare vars Älder Àr över 35 Är i relation till deras yrke ur arbetssökandes perspektiv. Vi kommer att analysera skillnader och likheter utifrÄn en handledares Älder med hjÀlp av olika frÄgestÀllningar. Dessa frÄgestÀllningar Àr baserade pÄ arbetsmarknad, arbetssÀtt, kunskap och kompetens och genus.

I det hÀr arbetet har linjÀr regression anvÀnts för att undersöka omolika sociala faktorer pÄverkar om elever fÄr gymnasiebehörighet. Undersökningen gjordes med kommunvis aggregerad data och faktorerna somundersöktes var utlÀndsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivÄ, arbetslöshet, disponibel inkomst, lÀrartÀthet, andel lÀrare med pedagogiskexamen och skolornas kostnad.Statistiskt signikanta resultat erhölls för utlÀndsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivÄ, disponibel inkomst och lÀrartÀthet. Enligtundersökningen pÄverkar utlÀndsk bakgrund och försörjningsstöd gymnasiebehörigheten negativt. UtbildningsnivÄ och disponibel inkomst pÄverkarden positivt. LÀrartÀtheten pÄverkar gymnasiebehörigheten positivt omandelen lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄl inte överstiger10,4 %.Resultaten för resten av de undersökta faktorerna var inte statistisktsignikanta och dÀrför kan inget sÀgas sÀkert om dem utifrÄn den hÀrundersökningen.Observera att inga slutsatser kan dras pÄ individnivÄ.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Att drabbas av allvarlig sjukdom gör att kroppen förÀndras och att ens vardagliga liv blir till ett kaos. Stroke blir allt vanligare bland kvinnor i den yngre medelÄldern. FÄ studier fokuserar pÄ kvinnor i yngre medelÄlderns upplevelser av vardagligt liv efter stroke.Sjuksköterskor kan ta del av de drabbades livsvÀrld för att uppnÄ ökad förstÄelse och vara ett bÀttre stöd vilket underlÀttar för den drabbade att kunna uppleva hÀlsa i sin vardag. Syftet med studien var att beskriva tvÄ yngre medelÄlders kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av stroke. Data analyserades utifrÄn tvÄ sjÀlvbiografier med kvalitativ innehÄllsanalys.

AbstractUppsatsen beskriver en studie av de yngre elevernas lÀrande pÄ en svensk skola i södra Spanien. Studien bygger pÄ observationer, intervjuer och diagnostiseringar. Studien har följande problemprecisering: Hur bedriver svensklÀraren lÀs- och skrivundervisningen och hur ser de yngre elevernas lÀrande ut relaterat till lÀrarens undervisning? Min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) genomfördes pÄ en svensk skola i södra Spanien under fem veckor. För att fÄ information om elevernas lÀs- och skrivförmÄga genomfördes observationer och intervjuer med en svensklÀrare och sex elever.

Syftet med studien Àr att synliggöra förskollÀrares syn pÄ arbetet med ordförstÄelse för yngre barn i större barngrupper dÀr barnen har blandad sprÄkbakgrund. FrÄgestÀllningarna Àr hur förskollÀrarna arbetar med att introducera nya ord, vad de tror pÄverkar inlÀrningen och hur utvecklingen av sprÄket pÄverkas av faktorerna kring barngruppen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ förskollÀrare som arbetar med barn i Äldrarna tre till fem Är pÄ förskolor i större stÀder i Mellansverige. Studien visar att organisation och planering Àr en viktig del i arbetet i en stor barngrupp. Pedagogens förhÄllningssÀtt och goda förebilder hos bÄde pedagoger och andra barn Àr en viktig del i hur barnen lÀr sig nya ord.