Studier visar att de flesta barn gillar att gå till skolan men det förekommer problem med arbetsron på lektionerna, kränkande kommentarer och mobbing bland eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka om 11- 12 åringars erfarenheter av klasskamraternas bemötande har ett samband med attityden till klasskamraterna, samt att ta reda på om det finns några könsskillnader. Studien genomfördes med enkäter för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att de flesta elever behandlar varandra på ett bra sätt och har oftast någon att vara med. Barn som har positiv erfarenhet från klasskamraters bemötande tenderar att bemöta andra barn på ett positivt sätt.

Denna uppsats syftar till att utreda på vilket sätt införandet av ?Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever? påverkat de åtgärder som måste vidtas mot kränkningar i skolan samt vem som ansvarar för dessa. Uppsatsen syftar även till att utreda hur elevens möjlighet till skadestånd förändrats i och med införandet av den nya lagen. I uppsatsen utreds kränkningar elever emellan, som inte är brottsliga eller diskriminerande, i skolor som kommunen är huvudman för.Uppsatsen är uppdelad i tre delar. I den första delen behandlas ansvar, åtgärder och myndighetskontakter, den andra delen behandlar skadeståndsbestämmelserna och i tredje delen behandlas det rättsfall som är av relevans för uppsatsen.

SammanfattningJag har i denna studie intervjuat sex olika lärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet. Studien handlar om hur teaterlärare skapar en teaterföreställning. Mina frågeställningar är: Hur skapar teater lärare teaterföreställning i skolan? Vilka metoder använder sig teaterlärare av i sin undervisning? Vad har lärare för synpunkter på fördelar utifrån metoder som den använder vid skapande av en teaterföreställning? Ingår det andra ämnen vid skapande av en teaterföreställning i skolan? Vad anser lärare att elever lär sig med teater i skolan? Min avsikt är inte att påvisa vilken metod eller sätt som passar bättre än någon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterföreställning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.

Syftet med vår undersökning är att få fram vilka metoder elever och pedagoger använder vid läsinlärningen. För att kunna få veta detta valde vi att intervjua olika pedagoger och elever från två skolor i Skåne län. Undersökningen visar att de flesta eleverna använder sig av ljudmetoden, den syntetiska, men det finns även de elever som använder helordsmetoden, omedelbar igenkänning av orden. Det som också framkommit i undersökningen är att pedagogerna använder sig av olika tränings- och inlärningsmaterial såsom Läsning på Talets Grund (LTG), Storbok och Lillbok, Witting, Bornholmsmodellen, Att skriva sig till läsning och Storyline vid läsinlärningen. Resultatet visar även på att pedagogerna använder en variation av olika metoder där de använder det som de anser vara bra och relevant..

Syftet med uppsatsen var att fördjupa min kunskap om suggestopedi för att se om den möjlihen har goda förslag på vad som skapar bra förutsättningar för lärande. Vidare vill jag undersöka om dessa tankar om suggestopedi som pedgogiskt förhållningssätt finns på skolor idag, och i så fall i vilken form, medveten, omedveten, som helhet eller i delar. Uppsatsen tar även upp elevernas verkliga upplevelse ställt mot lärarens förhållningssätt i klassrummet. I studiens inledning presenteras tidigare pedagogiska strömningar och dessa ställs i diskussionedelen brevid suggestopedin för att se vad som eventuellt är överfört mellan dem och för att se vad som kan vara unikt för suggestopedin. Studien är uppdelad med en teoretisk del och en empisrisk del.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares attityder till och syn på dialekters förekomst och funktion i skolmiljö, både när det gäller tal- och skriftspråk. I ett historiskt perspektiv har dialekter ansetts som något negativt. Detta kan kontrasteras mot dagens syn enligt Lgr11, SOFI (Institutet för språk och folkminne) och Utbildnings och kulturdepartementet. För att nå mitt resultat har ett underlag samlats in genom intervjuer med fyra lärare med olika ämneskompetens på tre olika skolor. Intervjuerna har transkriberats och resultatet visar att lärarna i undersökningen generellt hade en positiv syn på dialekter, även om spår av negativa tendenser kunde skönjas.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Denna studie har haft som syfte att belysa ledarskapet i grundskolan avseende den studie- och yrkesorienterande verksamheten samt förhållandet mellan ledarskap, personalens engagemang och verksamhetens resultat. Avsikten har bland annat varit att synliggöra om skolorna har ett reellt ledarskap avseende verksamheten eller inte. Bedömningsgrunderna för ett reellt ledarskap har inspirerats av den transformativa ledarskapsteorin. Studien baseras på enkätsvar från 107 yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Stockholms, Skånes och Västerbottens län. Resultatet visar att den stora majoriteten skolor saknar ett reellt ledarskap avseende verksamhetsområdet samtidigt som flera studie- och yrkesvägledare säger sig vilja inta en ledande funktion för detta.

I ett samhälle där alla bör förstå och kunna använda sig av IT är skolan den plats där unga kanske för första gången får en chans att lära sig detta. Med den stundande nya grundskoleplanen ska även lågstadieelever börja använda sig av datorer. Det ökar behovet av en fungerande och bra IT miljö som kan användas och utnyttjas av alla. Men detta är också mycket resurskrävande. Ett sätt att undgå problem som kan uppstå, är att utnyttja sig av internet och olika sorters molntjänster för att placera delar av IT miljön externt.Detta skapar också en ny sorts flexibilitet som inte gör oss lika platsberoende.

Gotland is famous around the world for its unique nature. The agriculture here has always been an important source of income and part of the identity of the island. But today the profession has low status and hard to survive. How can the interest for farming be increased?Gotlandsgården is an investigation about how the agriculture could develop.

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt sedan 1980-talet i Sverige. Det finns flera hälsorisker för barn med övervikt eller fetma och problemen kan bli större om övervikten permanentas kvar till vuxen ålder. Diabetes typ-2, lågt självförtroende och hjärt- och kärlsjukdomar är ett fåtal exempel på besvär som kan uppstå i samband med övervikt och fetma. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhället tre miljarder kronor per år i Sverige för vård och behandling. Därefter tillkommer kostnader för bland annat läkemedel, sjukskrivning och förtidspensionering.

Studiens syfte är att beskriva några klasslärares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nå målen i svenska som andraspråk i skolår tre på grund av bristande språkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgått från frågeställningarna:Vilket stöd upplever lärarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lärarna att dessa elever får av speciallärare och lärare i svenska som andraspråk? Hur beskriver klasslärarna att deras samarbete med andra lärare på skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödåtgärder beskriver lärarna att de kan formulera i dessa elevers åtgärdsprogram? Studien bygger på intervjuer med fem klasslärare som arbetar på tre olika skolor. Majoriteten av eleverna på dessa skolor har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna har analyserats utifrån en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever såg olika ut på de tre olika skolorna där lärarna arbetade.

Undersökningar som genomförs regelbundet i Sverige och andra länder har visat på att allt färre ungdomar vill bli ingenjörer eller vetenskapsmän och stora ansträngningar görs internationellt för att förbättra situationen. Vi avsåg att ta reda på vad som görs åt detta på gymnasieskolor i Sverige (specifikt i ämnet fysik), och vad man skulle kunna göra mera. Enkäter skickades ut till elever och lärare på några gymnasieskolor i sydvästra Skåne, vilka följdes upp med intervjuer av tre lärare. Vi fann att på de skolor där man ansåg att det var ett problem så visste man inte vad man skulle göra. Elevernas förslag var att ha en mer varierad undervisning.

Vårt examensarbete handlar om läsförståelse, vad det kan innebära och hur det kan definieras. I samtal med två lärare och två specialpedagoger, på två olika skolor, försöker vi synliggöra de intervjuade lärarnas syn på läsförståelse. Vi undersöker också undervisningen; hur lärarna arbetar med läsförståelse i skolan, hur de stödjer barns läsförståelse, samt om det finns instrument för att bedöma barns läsförståelse. Studiens resultat visar att läsförståelse kan delas upp i två delar, avkodning och förståelse, och att avkodningen måste vara avklarad för att förståelse ska vara möjlig. Undersökningen visar också att elevernas läsförståelseprocess kan kan stödjas genom samtal om texter och genom att använda sig av elevernas förförståelse.

Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter.