Dagens sjuksköterskor arbetar i en tid då utvecklingen går otroligt fort fram och de förväntas hålla sig à jour med den senaste forskningen. Samtidigt är arbetsbelastningen hög då nedskärningar och ökat patienttryck präglar sjukvården, vilket resulterar i att kunskapsutvecklingen alltför ofta hamnar i skymundan. Hur hanterar nyutexaminerade sjuksköterskor denna situation efter att ha genomgått en utbildning som till stor del fokuserar och baseras på forskning? Vilka möjligheter och förutsättningar har sjuksköterskan att öka sin kunskap på arbetsplatsen? Vilka tillvägagångssätt används och finns det möjlighet att implementera de nyförvärvade kunskaperna i verksamheten? Syftet med studien var att belysa om och hur det skapas förutsättningar för kunskapsutveckling för nyutexaminerade sjuksköterskor och vilka möjligheter som ges samt hur sjuksköterskorna ökar sin kunskap kring omvårdnad. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige.

Sömnen har en rehabiliterande och återuppbyggande funktion och vi tillbringar sammanlagt en tredjedel av vårt liv i sömn. Under perioder då individen utsätts för stora påfrestningar blir sömnen ännu viktigare. Att vara patient och vårdas på ett sjukhus anses vara en påfrestande situation som leder till att patienten har ett stort behov av god sömn. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sömnstörningar under sjukhusvistelsen samt omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att främja god sömn hos patienterna. Detta är en deskriptiv litteraturstudie där data samlats in genom elektroniska sökningar i databaserna Cinahl och Medline samt genom manuella sökningar.

Problem: Trots den kunskap som idag finns om smärtbe-dömningens betydelse för en adekvat smärtbehandling kvar-står på många sjukhus problem med smärtbedömning av pa-tienter med långvarig smärta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som inverkar på sjuksköterskans smärtbedömning av patienter med långvarig smärta. Metod: Studien var en litteraturstudie, 14 artiklar (10 kvanti-tativa och 4 kvalitativa) som motsvarade litteraturstudiens syfte granskades och analyserades. Resultat: Resultatet utföll i två kategorier: sjuksköterskans kunskap, kommunikation och attityd samt patientens upple-velser och uttryck av långvarig smärta. Att tro på patientens upplevelse och uttryck av smärta var en av de viktigaste tyngdpunkterna i smärtbedömningen av patienter med lång-varig smärta.

Bakgrund; Vård i livets slutskede sker under senare år i stor utsträckning i patientens hem. Avancerad sjukvård kan idag ges i form av både hemsjukvård och sjukhusvård. Fördelar med att få vård i det egna hemmet är att hemmiljön ger trygghetskänsla. Där finns nära och kära, även möjligheten att få vara i lugn och ro är också större i hemmiljön. Nackdelar med hemsjukvården kan vara oro och rädsla för exempelvis smärta, många patienter tror att fullständig hjälp endast finns på sjukhus.

Fallskador är ett stort samhällsproblem. I Sverige vårdas varje år över 70 000 personer på sjukhus på grund av fall. Samhällets kostnader för fallolyckor bland äldre uppskattas till ungefär 14 miljarder kronor. Fallolyckor inom slutenvården har visat sig ha betydande effekt på längden av vårdtiden. Fall påverkar sjukligheten och dödligheten men ger även effekter på försämring av olika funktioner, sjukhusvistelsen, hospitalisering samt livskvaliteten.

Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att undersöka om anestesisjuksköterskans skattning av postoperativ smärta skiljer sig fran patientens egenskattade VAS. Bakgrund: Flertalet studier visar att sjuksköterskor underskattar patienters smärta och att VAS inte används i tillräcklig utsträckning vid smärtskattning. Många erfarna sjuksköterskor tenderar att lita mer på sin intuitiva känsla om patientens smärta än på vad patienten säger. Metod: Åtta anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i storstadsregionen fick genom ett frågeformulär skatta 44 patienters postoperativa smärta utifrån en beteenderelaterad skala och fysiologiska parametrar. Detta värde jämfördes med patientens egenskattade VAS/NRS.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Akuta förvirringstillstånd hos äldre är vanligt speciellt hos nyopererade. Sjuksköterskor måste därför veta hur de skall bemöta patienten, känna till riskfaktorerna, vilka förebyggande åtgärder som finns och vad de skall göra när patienten blir akut förvirrad. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta och bemöta äldre patienter med akut förvirringstillstånd som är inneliggande på sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra slutkategorier: tillgodose patientens omvårdnadsbehov, en stressfylld situation, svårt att nå och förstå patienten och att patientens säkerhet sätts i första hand.

Risken för sjukvårdspersonal att i sitt arbete smittas med humant immunbristvirus (HIV) anses vara liten, men beräknas öka i takt med att andelen patienter med HIV/acquired immuno deficiency syndrom (AIDS) i behov av vård ökar. Nålsticksskada är den situation i vilken sjukvårdspersonal oftast riskerar att utsättas för HIV-smitta. Syftet med studien var att undersöka förebyggande av HIV-smitta vid utförande av blodprovstagning i samband med HIV-rådgivning utifrån rådgivarnas upplevelser och faktiska handlande vid blodprovstagning. Studien genomfördes med etnografisk metod bestående av intervjuer och observationer. Resultatet presenteras i tre teman enligt följande: sjukhusets förebyggande riktlinjer för HIV- smitta, miljö i vilken blodprovstagningarna utfördes samt HIV-rådgivarnas upplevelser och handlande.

Bakgrund: Kvinnor genomgår hysterektomi av benigna och maligna anledningar. I befintlig forskning framgår att kvinnor efterfrågar information och ökat stöd i samband med operation. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad till kvinnor som genomgått hysterektomi med fokus på det psykologiska omhändertagandet. Metod: Insamling av data skedde medels intervju av sex sjuksköterskor på en gynekologisk vårdavdelning vid ett större sjukhus i södra Sverige. Materialet analyserades med innehållsanalys.

Utifrån våra erfarenheter som sjuksköterskor har vi en gemensam upplevelse av att det finns problem runt läkemedel och äldre. Det finns studier som visar att mellan 10 till 20 procent av äldre som läggs in akut på sjukhus beror på läkemedelsrelaterade problem. Biverkningar av läkemedel kan för den äldre ge ett lidande istället för ett lindrande. För att komma vidare tror vi att sjuksköterskor i mötet med den äldre behöver skapa förutsättningar för delaktighet i läkemedelsbehandling och därmed kunna uppfatta den äldres behov såväl uttalade som outtalade. Vad är det som hindrar och möjliggör patientens delaktighet i sin läkemedelsbehandling? Syftet med uppsatsen är att belysa den äldres förutsättningar för delaktighet i sin läkemedelsbehandling.

I takt med ökande miljökrav i Sverige och världen blir det allt viktigare för företagen att kunna erbjuda ett mer miljövänligt sortiment. Syftet med utvecklingsprojektet har varit att bistå Gambro med att förbättra sin miljöprofil inom dialystekniken.Gambro utvecklar och säljer kompletta lösningar för Hemodialys (HD-dialys) till dialyskliniker och allmänna sjukhus. BiCart och SelectCart är två stycken plast patroner innehållande natrium bikarbonat respektive natrium klorid. Patronerna används i samband med dialyser och i dagsläget kastas carterna direkt efter en genomförd behandling istället för att plasten återvinns. Detta då det inte går att öppna båda typerna utav patroner och tömma ut resterande innehåll efter en dialys behandling så att återvinningen av tillverknings plasten polypropylen kan ske.

Efter ett kirurgiskt ingrepp uppkommer alltid smärta, som ett svar på vävnadsskada, som ökar risken för postoperativa komplikationer. Därav har det blivit patientens rätt att få postoperativ smärtlindring. På de flesta sjukhus används huvudsakligen analgetika som postoperativ smärtlindring. Det förekommer inadekvat postoperativ smärtlindring vilket kräver nya strategier och förbättringar inom postoperativ smärthantering. Musik har visat sig kunna minska oro, sänka hjärtfrekvens och blodtryck samt bidra till ett ökat välbefinnande.

Inledning: I Sverige drabbas årligen ca 10 000 personer av hjärtstopp, av dem överlever ca 300 personer. Under 2005- 2008 drabbades 2973 personer av hjärtstopp på sjukhus, av dessa kunde endast 30 % skrivas ut levande. Bakgrund: De första fallen av närståendes närvaro vid återupplivning inträffade vid Foote Hospital i Michigan, USA, 1982. Personalen blev då tvungna att ifrågasätta sina egna riktlinjer som uteslöt närstående vid återupplivning. Internationella riktlinjer för hjärt- lungräddning (HLR) rekommenderar att närstående bör få närvara vid återupplivning.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av amning och metoden som användes i litteraturstudien var deskriptiv. Upplevelserna i 17 studier kategoriserades i fem grupper; förutsättningar, motstridiga råd, svårigheter, positiva erfarenheter och samhällssyn. Att få motstridiga råd från sjukvården var den upplevelse som beskrevs oftast och de olika känslomässiga svårigheter kvinnorna upplevde i samband med amningen var en annan tydlig upplevelse. Kvinnorna upplevde också att de hade bristfällig kunskap om amning och dess fördelar. Amning sågs som något naturligt men förväntningarna stämde inte överens med upplevelsen.