Studien undersöker relationen mellan kommunikation och organisationsförändring. Studien tar plats på en klinik vid ett svenskt sjukhus. Två frågor ställs, vilka är: Hur har kommunikation använts i förändringsprocessen? Och, vad har kommunikationen inneburit för de berörda och deras syn på förändringarna? Resultatet visar att kommunikation oftast ses som feedback för att förbättra förändringarna och för att skapa delaktighet. Huruvida kommunikation faktiskt ses som feedback och delaktigheten är äkta, ifrågasätts också.

en här rapporten tar upp planering av informationsinnehållet i intranät. Ett intranät är ett kommunikationsmedium som möjliggör spridning av information inom ett företag eller organisation. Undersökningen är gjord som en fallstudie på personalfunktionen vid Skaraborgs sjukhus som under våren har påbörjat arbetet med ett intranät. Undersökningen har gett resultat i form av konkret information som informationslämnare och användare vill se i personalfunktionens intranät. Undersökningen har även gett svar på om interaktiv information bör finnas i personalfunktionens intranät samt om informationen bör anpassas till olika användare..

Middle East respiratory syndrome coronavirus (MERS-CoV) är ett virus som först observerades hos en patient år 2012 på ett sjukhus i Saudiarabien. Viruset orsakar luftvägssymptom och ibland gastrointestinala symptom. Dödligheten hos människa är över 30%. Eftersom tidigare erfarenhet har visat att nya coronavirus ofta har sitt ursprung i en djurpopulation har många studier gjorts för att undersöka spridningen av MERS-CoV och förekomsten av en eller flera reservoirer. Denna litteraturstudie har som mål att undersöka vilka bevis det finns för dromedarens roll i smittspridningen av MERS-CoV. Då flera seroepidemiologiska studier gjorts som visar att MERS-CoV eller ett nära besläktat virus har cirkulerat i dromedarpopulationen i över 20 år har man gått vidare och undersökt bl.a.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att kvinnor och patienter med annan etnisk härkomst diskrimineras i ambulanssjukvården samt att äldre lämnas hemma i högre utsträckning än yngre.Syfte: Att undersöka om skillnader förelåg mellan patienter som lämnas hemma och de som togs med av ambulans avseende kön, ålder samt etnicitet.Metod: Studien var deskriptivt jämförande med kvantitativ ansats. En retrospektiv journalgranskning gjordes av journaler dokumenterade under mars, april och maj år 2014. De 200 första journalerna där patienterna tagits med och alla journaler där patienterna kvarstannat i hemmet inkluderades. Totalt granskades 972 journaler, varav 749 inkluderades. Data analyserades i dataprogrammet SPSS.Resultat: Av de inkluderade journalerna togs 602 (80 %) patienter med till sjukhus och 147 (20 %) kvarstannade i hemmet.

Bakgrund: Äldre multisjuka patienter har ofta återkommande vård- och omsorgsbehov ochsöker slutenvården.En viktig del i helheten är vad som händer patienten efter utskrivning frånsjukhus. Den fortsatta vård- och omsorgen planeras vid den så kallade samordnadevårdplaneringen. För att kunna deltaga aktivt vid denna planering är det av stort värde attpatient och anhörig är välinformerade.Syfte: Syftet med studien var att lyfta fram och belysa hur äldre multisjuka patienter ochderas anhöriga förbereds inför den samordnade vårdplaneringen samt hur goda lärsituationerskapas.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer, utgående från en ickestandardiseradansats med öppna frågor. Totalt intervjuades fem personer vid en geriatriskklinik inom specialistsjukvården. Samtliga var kvinnor och utbildade sjuksköterskor medansvar för vårdplanering.Resultat: Resultatet har systematiserats genom teman relaterade till att inventerakunskapsbehov, genom frågor från patient och anhörig och bedömning av kunskapsbehov.Tillfredsställa kunskapsbehov, utifrån kunskap och kompetens, uppdrag och rollansvarsgränser, pedagogiska ställningstagande samt patientens förutsättningar.

Syfte: Att undersöka om riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar och takträdgårdar kan mötas i ett gestaltningsförslag till en atriumgård på ett sjukhustak, riktad till patienter och personal i anslutning till en avdelning för personer med bipolär sjukdom.Bakgrund: Hälsofrämjande trädgårdar anses kunna vara ett komplement till traditionell vård och kan främja den fysiska, psykiska och emotionella hälsan. Många städer har under de senaste årtiondena blivit mer kompakta och gröna ytor har försvunnit. Med takträdgårdar kan man utnyttja platser som redan finns i staden genom att omvandla dem till gröna ytor. Sjukhus är ofta byggda på höjden, inte sällan finns tak och atriumgårdar inritade i arkitekturen, dessa platser har potential att nyttjas av patienter, personal och närstående om de utformas för att bli gröna hälsofrämjande miljöer.Metod: Vetenskapliga artiklar, böcker och annan litteratur inom områdena hälsofrämjande trädgård, bipolär sjukdom och takodling, takträdgård, tillsammans med enkät till avdelningen och inspirationsresor till atriumgård och takodling har använts som stöd för att skapa ett gestaltningsförslag.Resultat: Detta arbete visar på vilka komponenter som bidragit till att det går att förena riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar med riktlinjer för takträdgårdar. Ett gestaltningsförslag har utformats efter dessa riktlinjer, platsens förutsättningar och delvis efter målgrupperna.

Syftet med denna studie var att beskriva hur mammor till barn som är födda SGA upplever den första tidens amning efter hemkomst från sjukhus samt kontakt, stöd och önskat stöd från BVC-sköterskan när det gäller amning. Studiens design var av beskrivande karaktär med en kvalitativ ansats och ändamålsmässigt urval användes. Undersökningsgruppen bestod av åtta mammor till barn födda small for gestational age på ett och samma sjukhus i Mellansverige. Dataanalys skedde med innehållsanalys där slutligen temat ?En svår och känslosam tid? bildades utifrån kategorierna ?Känslosamt med amning?, ?Känsla av otillräcklighet när amningen inte fungerar från start?, ?Betydelsefullt att ha en bra BVC-sköterska? samt ?Frustrerande att inte få rätt eller tillräckligt med stöd?.

Syftet med studien var att beskriva kvantitet och kvalitet i sjuksköterskors dokumentation av omvårdnad enligt VIPS- modellen i enlighet med omvårdnadsprocessens alla steg på ett sjukhus i Mellansverige Avsikten var även att beskriva hinder och möjligheter för och attityder till dokumentation ur ett sjuksköterskeperspektiv mellan tre medicinavdelningar på nämnda sjukhus. Vidare ingick i syftet att jämföra dokumentationen på de tre avdelningarna med avseende på kvantitet och kvalitet. I undersökningen ingick en journal- respektive enkätstudie. Journalstudien som var retrospektiv omfattade 100 patientjournaler. Som mätinstrument för journalstudien användes granskningsmallen CAT-CH-ING.

Bakgrund: Behovet av god palliativ vård på generella vårdavdelningar på sjukhus är stort och bedöms öka i framtiden. Detta innebär att de flesta sjuksköterskor, oavsett om de är specialiserade inom palliativ vård eller ej, någon gång kommer att vårda palliativa patienter och deras närstående. Sjuksköterskan har en svår men viktig uppgift att ge god omvårdnad inte bara till patienten utan också de närstående. Det här innebär bland annat att erbjuda tillräckligt med stöd samt verka för de närståendes delaktighet i vården. Syfte: Att belysa hur närstående till patienter i livets slutskede som vårdas på sjukhus upplever omvårdnad från sjuksköterskan.

The hospital in Varberg has a somewhat outmoded solution regarding the state of preparedness in its water sustentation. Today?s solution is both cause to a number of mishaps and high energy consumption.The report is initiated by looking into the present situation to get an insight to the problem.Today?s media depletion is measured and analyzed.Furthermore, it also looks into some earlier performed studies. These studies are followed up in order to see if measures have been taken.The report presents a number of arrangements which should be taken, amongst those a minor re-build of the current solution and a number of arrangements which leads to decreased water consumption..

Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.Studien genomfördes under åren 2001-2002 och alla personer som sökte vård vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjärtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vänner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjärtinfarkt samt personer (n=90) från en tidigare undersökning från samma sjukhus och som överensstämde i kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjärtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.Mätinstrumentet som användes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket är ett frågeformulär för att mäta självupplevd munhälsorelaterad livskvalitet. Formuläret ger mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhålan. OHIP består av 49 frågor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegränsningar, fysisk smärta, psykiska problem, fysisk oförmåga, psykisk oförmåga, social oförmåga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjärtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP.

Bakgrund: Vid de flesta kirurgiska ingrepp används diatermi. Diatermi används dels för att skära i vävnad, dels för att koagulera blodkärl, och en adekvat blodstillning är avgörande för en säkeroperation. Vid användning av diatermi utvecklas en skadlig rök, diatermirök. Trots att evidens finns för att diatermiröken innehåller skadliga ämnen som kan orsaka kroppsliga symptom, förekommer variation i användandet av rökevakueringssystem. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning rökevakueringssystem, för diatermirök, används. Vi ämnade även undersöka om det förelåg några skillnader mellan avdelningarna samt mellan de två yrkeskategorierna; operatör och operationssjuksköterska. Metod: Operationssjuksköterskor och operatörer från nio operationsavdelningar, vid fyra sjukhus i Stockholmsregionen undersöktes i en deskriptiv tvärsnittsundersökning, med kvantitativ ansats, med ett intervjustött frågeformulär.

VLL (Västerbottens läns landsting) genomför just nu en process där de ser över sina fastigheter på NUS (Norrlands Universitets Sjukhus) med fokus på dess framtida utveckling och behov. Ett steg i den processen är att undersöka sitt nuvarande fastighetsbestånd och se om det redan där finns utvecklingsmöjligheter innan det kan bli behov av att expandera området. Detta projekt ingår som en del i denna undersökning och innefattar en utredning av en eventuell påbyggnad av en byggnad med två parallella huskroppar 10A och 10B, som idag består av tre verksamma plan med en gemensam källare. Studien förutsätter att det är statiskt möjligt att bygga på de aktuella byggnadsdelarna. Därför är syftet med detta projekt främst att se om det är praktiskt möjligt att genomföra en påbyggnad med avseende på en intilliggande helikopterplatta, den pågående verksamheten och en fungerande APD-plan där fokus ligger på kranplacering.

Antalet ambulansuppdrag ökar i Västra Götalandsregionen i snabbare takt än ambulansresurserna, samtidigt som kraven på ambulanspersonalen blir allt högre. I området Norra Älvsborgs Länssjukhus och Uddevalla sjukhus (NU-sjukvården) har ett beslut fattats sedan juli 2013 att endast de patienter som brådskande måste till sjukhus, alternativt är i behov av vård under transport, ska medfölja ambulansen till vårdinrättning. Övriga patienter ska hänvisas till annat transportsätt. Upplevelsen av att hänvisas till ett annat färdsätt än ambulans sparsamt studerat. Därför görs denna studie, i syfte att undersöka patientens upplevelse av vårdmötet med sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i samband med att de hänvisats till annat färdsätt.

70 % of all implementations of Balanced Scorecard fail. In this essay, we look into which difficulties that exist when implementing a Balanced Scorecard. We have chosen the general hospital of Ängelholm for our case and we have made qualitative interviews with key persons in the organization to explain these difficulties. The most difficult problem the hospital faced was to make the employees motivated for the change. It is important that the management is encouraging and is taking an active interest in the implementation as well as experience, patience and having a long term focus.