Sök:

Sökresultat:

3895 Uppsatser om Hälsofrämjande projekt - Sida 30 av 260

BorrIT: visualisering av borrhÄl med OpenGL

Detta projekt Äterspeglar Äsikten att det finns stora vinster att göra nÀr redan nu vÀl etablerad teknik vidareutvecklas, förfinas, och rationaliseras med hjÀlp av datorisering. Denna rapport summerar bakgrund, arbete och slutresultat för ett projekt dÀr denna filosofi har legat till grund för att erbjuda ett företag strategiska marknadsfördelar inom en redan vÀl etablerat verksamhet ? Borrning av djupa hÄl i berggrunden. Projektet Borr IT tar verksamheten ett steg vidare genom att erbjuda visualisering av borrprojekt med hjÀlp av 3-dimensionell datorgrafik. This project reflects the opinion that there are large profits to be made when existing technology evolves, is refined and becomes rationalized by means of computerization.

Standardisering av bullerskÀrm för jÀrnvÀg : En undersökning för Peab och Trafikverket

I dagslÀget dimensioneras bullerskÀrmar efter varje projekt med den enda gemensamma nÀmnaren att de skall uppfylla utformade riktlinjer och bullerkrav. De kan skilja sig enormt vad gÀller estetisk utformning och konstruktion. Denna arbetsgÄng Àr bÄde tids - och kostnadsineffektiv med konsekvenser som följd, framförallt dÄ externa arkitekter anstÀlls för att sÀtta sin egen prÀgel. Uppgiften har utdelats gemensamt utav Trafikverket och Peab som ser ett behov utav standardiserade bullerskÀrmar. Slutsatsen har dragits utav tidigare projekt och dÄ framförallt projekt MÀlarbanan.Denna rapport syftar till att, med utgÄngspunkt MÀlarbanan, ta fram ett förslag till ett standardiserat system som skall kunna anvÀndas runt om i Sverige.

Agil kravhantering - BestÀllarens ansvar

Inom IT-projekt beskrivs kravhantering som en av de inledande aktiviteterna i systemutveckling som syftar till att specificera bestÀllarens behov. Kravhantering har lÀnge brottats med mÄnga problem. Ett Àr att krav blir lÄsta tidigt i ett projekt och kan dÀrefter inte förÀndras, detta minskar bestÀllarens flexibilitet. AnvÀndning av agila metoder har blivit allt vanligare bland IT-leverantörer. Agila metoder föresprÄkar att IT-leverantör och bestÀllare har ett nÀra samarbete.

EU-Revision : Utförs den? : En studie av mÄl 1 Norra Norrland

NivÄ/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av MÄl 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn revisionsutlÄtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas MÄl 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulÀrförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger pÄ 43 projektbeslut framtagna utifrÄn MÄl 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrÄn en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingÄende revisionsbyrÄerna, har genomförts för att fördjupa vÄr analys.Resultat/slutsatser: VÄra slutsatser Àr att EU-revisionen i vÄrt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

LÀroprocesser i nÀtverksstyrning : vÀgen till hÄllbar utveckling?

Idag finns en allt större önskan om att samhÀllsutvecklingen ska prÀglas av stÀndigt höjda krav pÄ hÄllbarhet. Samtidigt drivs denna utveckling i allt större utstrÀckning i projektform, dÀr ett projekt Àr separerat frÄn det andra. FörhÄllandet dessa tvÄ aspekter emellan skapar en fragmenterad syn pÄ utveckling och nya tankar att försöka förena dem blir allt tydligare. Det Àr ur detta som tanken kring nÀtverksstyrning som ny styrform har uppstÄtt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om nÀtverksstyrda projekt leder till bÀttre förutsÀttningar för ett ökat lÀrande och samarbete mellan olika aktörer. Det projekt som varit studiens fallstudieobjekt heter GAIA, ett projekt som under tre Är fokuserar pÄ samverkan för att hitta nya modeller och metoder för att nÄ fler mÄlgrupper och fÄ dem att agera i en mer hÄllbar riktning.

Ett grönt Paris? : om den hÄllbara staden och förÀndringar i stadslandskapet

Examensarbetet ett "Grönt Paris?" ger sig ut för att undersöka hur den hÄllbara stadsutvecklingen förÀndrar staden och vad detta kan innebÀra för stadslandskapet och stadslivet. Syftet Àr att undersöka vad som sker i spÄren av den rÄdande stadsutvecklingsdebatten med fokus pÄ trender för hÄllbar stadsutveckling i Paris.Arbetet Àr uppdelat i tre delar. Det börjar med att diskutera staden utifrÄn ett generellt perspektiv. HÀr beskrivs bland annat stadens form, gestaltning och landskap för att sedan fördjupas inom tre strategiskt intressanta omrÄden för Paris vilka Àr mobilitet, densitet och biodiversitet.

Praktisk kompetens i projektering

Denna rapport Àr ett examensarbete av mig, Per Johansson, och beskriver det företag och den arbetsplats som jag tillbringat min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) pÄ. I examensarbetet ingÄr det att ta upp ett problem och presentera en eventuell lösning pÄ problemet.Jag hittade inte nÄgot specifikt prroblem att skriva om pÄ den arbetsplats jag varit pÄ utan jag har försökt att beskriva vad vissa personer inom arbetsledning pÄ bygg och anlÀggningsföretag ofta upplever som ett problem angÄende hur projekteringen fungerar. Efter att jag intervjuat ett antal personer pÄ flera olika företag sÄ visade det sig att de flesta tycker att det saknas praktisk kompetens i vissa projekt nÀr man projekterar. Det leder till att de bÄde kan vara svÄrt att utföra projekten ur ett arbetsmiljöperspektiv och Àven rent byggtekniskt. Detta Àr olika beroende vad det rör sig om för typ av projekt.

Distansövervakning av givare i hemmet

Examensarbetet belyser sÄ vÀl fördelar som nackdelar under utveckling av USB-enheter med PIC processorn PIC16C745 som grund. Processorn anvÀnds i detta projekt för att möjliggöra en effektiv distansövervakning via USB grÀnssnittet. I detta projekt har en USB-enhet konstruerats med uppgiften att leverera data frÄn olika givare till en PC. Vidare publiceras dessa data pÄ Internet via en webbserver. Givarna Àr av typen analoga och binÀra.

AnvÀndaracceptans vid IT-förÀndringsarbete ? utvÀrdering av anvÀndardeltagande

Idag misslyckas en stor andel förÀndringsprojekt inom IT vilket Àr orovÀckande med tanke pÄ hur centralt IT Àr för verksamheter. En Äterkommande anledning till att sÄ mÄnga projekt misslyckas anses vara svÄrigheten i att hantera mÀnniskors tankar och attityder nÀr de genomgÄr en förÀndring. Speciellt förÀndringar av system, som har en sÄ pÄtaglig inverkan pÄ de anstÀlldas arbete. För att hantera dessa svÄrigheter föresprÄkar teoretiker att en anvÀndardeltagande strategi bör implementeras vid förÀndringsarbeten inom IT. Syftet med studien Àr dÀrför att utreda hur organisationer anvÀnder sig utav anvÀndardeltagande och om det faktiskt har nÄgon effekt pÄ anvÀndarnas acceptans för systemförÀndringar.

JÀmförelse Mellan LÀtt och Tung Stomme pÄ ett Kontorshus

I början av varje nytt projekt stöter man pÄ de olika alternativ av stomme- och bjÀlklagskonstruktioner som finns att vÀlja mellan, och frÄgan blir ofta vilken alternativ som Àr optimal för den aktuella projekteten.Den optimala lösningen för varje projekt existerar inte, pÄ grund av de olika faktorer och förutsÀttningar som styr projektet, till exempel: ekonomi, typ av byggnad, terrÀngtyp etc.FrÄgestÀllningen i denna rapport Àr om limtrÀ eller betong Àr den mest optimala alternativen som stommaterial i det aktuella projektet.JÀmförelsearbetet utgÄende frÄn förutsÀttningar har gjorts genom att dimensionera delar av ett projekt med bÄde materialen. Fokus har lagts pÄ skillnader i byggnadshöjd, vindstabilitet och grundlÀggningen. Resultaten tyder pÄ om man ska bygga ett kontorshus eller flervÄningshus vore betong mer lÀmpligare alternativ jÀmfört med limtrÀ.Skillnaden i byggnadshöjd finns men Àr förvÄnansvÀrt inte sÄ stor mellan de tvÄ olika stommaterial. Dock skillnaden varierar avsevÀrd nÀr det gÀller bjÀlklagshöjd mellan limtrÀ och betong. Detta pga krav pÄ nedböjning och svikt som stÀlls pÄ limtrÀbjÀlklag.BÄda stommaterial klara vindstabiliteten utan plintar, som Àr ganska intressant speciellt med tanke pÄ limtrÀets lÄga vikt.NÀr det gÀller grundlÀggningen, blev skillnaden betydlig större mellan limtrÀ och betong.Dimensionering enligt Eurokoder har gjorts genom egna handberÀkningar och Àven anvÀndandet av programvaran Strusoft..

Deltagande inom open source: Icke-utvecklarens deltagande i utvecklingsprocessen

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur riktlinjer inom traditionella open source-projekt beskriver att anvÀndare utan programmeringskunskaper, icke-utvecklare, kan delta i utvecklingsprocessen. Undersökningen har gjorts i form av en fallstudie av projektet Freeplane, ett projekt som har för avsikt att göra alla röster hörda i utvecklingsprocessen samt öka anvÀndbarheten hos den mjukvara projektet utvecklar. Den metod som valts Àr kvalitativ textanalys av projektets wiki.Studien kommer fram till att projektet har för avsikt att göra icke-utvecklarna delaktiga i utvecklingsprocessen och att öka anvÀndbarheten i projektets mjukvara, men att det i projektet finns ett utvecklarperspektiv dÀr utvecklaren ges större utrymme i utvecklingsprocessen. Inom traditionell open source-utveckling har utvecklaren ofta varit central och de mjukvaror som utvecklats pÄbörjats som lösningar av utvecklarnas egna problem. Studien föreslÄr dÀrför att icke-utvecklarna inkluderas tidigare i utvecklingsprocessen..

Organisatoriska förÀndringsprojekt : -Ett ÄskÄdliggörande av svÄrigheter med dessa och med konsultanvÀndande

Fundamentalt för ett företags överlevnad Àr dess förmÄga att anpassa sig och utvecklas i takt med eller snabbare Àn andra företag. För att möjliggöra denna utveckling mÄste företag förr eller senare genomgÄ förÀndringsprojekt i syftet att anpassa organisationen till nya villkor. Organisatoriska förÀndringar av detta slag Àr inte sÀllan omfattande och pÄverkar följaktligen mÄnga mÀnniskor. Den komplexitet detta medför anses av mÄnga företag som ett problem, vanligen för att det krÀver kompetens som sÀllan tillhör kÀrnverksamheten. MÄnga företag vÀljer dÀrför att anlita konsultföretag som specialiserat sig pÄ denna typ av projekt.

1-till-1-datorer i skolan ? ett nytt arbetssÀtt

I denna studie söker vi svar pÄ vilka förestÀllningar som finns kring 1-till-1-datorer. Vad vet man och vad tror man sig veta? Vilka problem förutser man vid införande av 1 till 1-datorer? Vilka Àr motiven bakom införandet och de uppfattade vinsterna av 1-till-1- datorer? Fyra personer med olika anknytning till 1-till-1-projekt har intervjuats i en öppen samtalsform i syfte att fÄ ett kvalitativt resultat. Intervjuerna har sedan analyserats med metoden kvalitativ innehÄllsanalys. De teman och vissa av de kategorier som framkom efter denna analys har sedan diskuterats vidare tillsammans med observation som författarna gjort i sin yrkesroll som gymnasielÀrare.

Kan individuell projektutvÀrdering öka teknikkonsulters kompetensutveckling och framgÄng i framtida projekt?

För att överleva pÄ den globala och konkurrenshÄrda marknaden mÄste företag vara flexibla, innovativa och optimera sina resurser. Genom att hyra in konsulter kan företag med snabb och effektiv verkan pÄverka sitt kunskapskapital. Syftet med uppsatsen Àr att utreda huruvida utvÀrdering av projekt kan öka konsultens kompetensutveckling och kvalitetssÀkring till framtida projekt. Uppsatsen undersöker om det finns nÄgot samband mellan konsulters kompetens och erfarenhetsÄterkoppling, den omfattas av en litteraturstudie och en empirisk undersökning. Det empiriska underlaget bestÄr av intervjuer med fem konsulter som representerar fyra konsultbolag i Sverige.

Kritiska framgÄngsfaktorer vid ett interkommunalt verksamhetsbaserat IT-projekt : Projektet VÀrmlÀndsk bibliotekswebb 2.0

En utmaning för dagens organisationer Àr att flexibelt kunna Àndra sina tjÀnster och produkter för att kunna möta kundernas ökade krav. Att anvÀnda IT som möjliggörare Àr ett sÀtt att utveckla verksamheter. Inom den offentliga sektorn har interkommunal samverkan tagits fram som ett nytt verktyg. Interkommunal samverkan betyder att tvÄ eller flera kommuner tillsammans arbetar med ett gemensamt syfte mot ett gemensamt mÄl. Interkommunalt samarbete frÀmjas ekonomiskt av staten och EU.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->