En skola för alla Àr mÄlet, men hur skall vi nÄ dit?VÄrt arbete syftar till att ge lÀsaren exempel pÄ hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att undvika. Autism Àr ett mÄngfacetterat begrepp som inte lÄter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvÀndigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vÄrt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel pÄ hur arbetssÀttet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vÄrt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att fÄ deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.

Studien undersöker potentiella fördelar för företag att arbeta med och redovisa om CSR, Corporate Social Responsibility, i termer av minskade avkastningskrav frÄn investerare. Med utgÄngspunkt i teorier om informationsasymmetri och stakeholderteori testar vi om svenska börsnoterade företag som arbetar med och redovisar om CSR Àr förknippade med lÀgre risk och sÄledes ocksÄ lÀgre avkastningskrav frÄn investerare. VÄra resultat visar att en separat publicerad CSR-redovisning eller hur företagen betygssÀtts för sitt CSR-arbete inte har nÄgon pÄverkan pÄ investerares avkastningskrav. Dock finner vi att avkastningskrav pÄ företag som redovisar om och/eller vars arbete med CSR-frÄgor vÀrderas högt blir lÀgre ju fler sidor de publicerar om CSR i en separat rapport..

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

ABSTRAKT Wallin, Göran (2010). Forskning om lösningsinriktat arbete i skolan, En dokumentanalys av 9 vetenskapliga publikationer (Research on Solution-focused brief therapy in school, A docu-ment-analysis of 9 scientific publications). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Lösningsinriktat arbete, SFBT eng., har under det senaste decenniet anvÀnts som en mo-dell/metod i skolan. Modellen/metoden har anvÀnts bÄde i inlÀrningssituationen och för att frÀmja elevers socioemotionella utveckling. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken veten-skapligt granskad forskning som finns tillgÀnglig för lösningsinriktat arbete i skolan och vil-ken effekt metoden har i skolkontext.

Bakgrund: FörutsÀttningarna för sjukgymnasters arbete pÄ sÀrskilt boende ser olika ut beroende pÄ brukarantal, möjlighet att vara tillgÀnglig samt resurser frÄn kommunen. Flera studier visar pÄ att resursbrist försvÄrar sjukgymnasters arbete och att det Àr svÄrt att tillgodose brukarnas behov nÀr sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker pÄ specifik och allmÀn nivÄ, och till stor del genom omvÄrdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete pÄ sÀrskilt boende för Àldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade pÄ sÀrskilt boende.

Syftet med studien var att belysa om och hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar skadeförebyggande i undervisningen. Vi utgick frÄn en kvalitativ metod och intervjuade Ätta utbildade lÀrare med inriktning mot Ärskurs 6-9 i Àmnet idrott och hÀlsa. Resultatet kopplas till Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete. Genom samtliga intervjuer framkom att lÀrare medvetet arbetar förebyggande med funktionella idrottsskador och integrerar det i undervisningen. Informanterna menar att det i första hand Àr aktiviteten som stÄr i fokus och inte huruvida undervisningen sker inomhus eller utomhus men nÀmner att det finns skillnader i planering och utförande.

Inför detta arbete hade vi en förvÀntad leverans att utgÄ ifrÄn, en stor del av dessa förvÀntningar lÄg i att redogöra för anvÀndningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affÀrsomrÄde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gÄng har dock strukturen förÀndrats och denna rapport kom att bygga mer pÄ utformingen och styrningen av ett lager. För att pÄ ett effektfullt sÀtt visa pÄ, hur ett lager under optimala förhÄllanden utformas och styrs sÄ tog vi litteraturen till hjÀlp och utformade en modell som vi sedan anvÀnt i vÄrt arbete. Syftet med detta examensarbete kom dÀrför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som Àr viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.

PÄ nÀstan alla skolor intrÀffar varje Är nÄgot som förÀndrar livet för dem som drabbas. LÀrare tvingas hantera sÄvÀl smÄ som stora kriser och hjÀlpa elever att hantera den sorg som följer. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur man som lÀrare hanterar en krissituation och hur man som pÄ bÀsta sÀtt hjÀlper barn och ungdomar i kris och sorg. Jag har Àven undersökt hur man som lÀrare upprÀttar ett fungerande pedagogiskt arbete efter en traumatisk hÀndelse. Mitt arbete bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma lÀrare som alla drabbats av ett dödsfall i klassen och beskriver hur de hanterat situationen.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att utvÀrderingen av det specialpedagogiska arbetet/insatserna bedrivs huvudsakligen av skolans resursgrupp, som uttrycker att de i sitt arbete saknar instrument och metoder för utvÀrderingsarbetet. Ledningen har ingen aktiv roll i utvÀrderingsarbetet, utan intar istÀllet en tolkande roll vid genomgÄngen av framkomna resultat inför den slutliga dokumentationen. Samarbetet mellan den ordinarie undervisningen och de specialpedagogiska insatserna Àr rikligt förekommande och vÀlfungerande, mycket beroende pÄ specialpedagogernas nÀrhet till klasserna och deras kunskap om klassrumssituationen..

Syftet med studien Àr att undersöka hur de svenska humanitÀra organisationerna Tam-Tam, PMU, SoUG samt Barnfonden bedriver/vill bedriva socialt arbete för att frÀmja barns rÀtt till utbildning och skolgÄng i Togo. Vidare Àmnar studien ta reda pÄ om faktorer som bemötande och förhÄllningssÀtt har nÄgon betydelse i deras sociala arbete i landet. Utöver detta önskar studien granska om organisationerna anvÀnder sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande kön i det sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med nÀmnda organisationer. I resultatet framkommer det att organisationernas sociala arbete med att frÀmja barns rÀtt till skola och utbildning utformas pÄ olika sÀtt.

Kvalificerad yrkesutbildning Àr en eftergymnasial utbildning som skall vara flexibel, trÀffsÀker och utvecklingsbar. Enligt de senaste undersökningarna frÄn SCB (2007) fÄr nio av tio studenter arbete eller startar företag efter avslutad KY-examen. Detta examensarbete har genomförts pÄ KY-studenter som har studerat i Nyköping. Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad studenterna gör efter avslutad utbildning och pÄ vilka sÀtt KY som utbildningsform möjliggjort etablering pÄ arbetsmarknaden. Dessutom ingick ocksÄ i syftet att undersöka vad studenterna tyckte om sin utbildning.

I takt med att kunskaperna ökat har diagnoskriterierna Àndrats och fler personer med autismspektrumtillstÄnd upptÀckts. En av dessa diagnoser Àr Aspergers syndrom [AS]. Att leva med AS kan innebÀra svÄrigheter inom flera omrÄden. Arbete Àr en av de meningsfulla aktiviteter som Àr viktiga för att mÀnniskor ska uppleva vÀlbefinnande och kÀnna sig tillfredsstÀllda med livet. Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med AS har av arbete.

Syftet med vÄr undersökning Àr i huvudsak att studera pÄ vilket sÀtt som matematiken involveras i skolans Àmnesintegrerade tematiska arbete. Ambitionen med vÄrt arbete Àr ocksÄ att inbjuda blivande och befintliga pedagoger till reflektion över möjligheten att integrera matematiken med andra skolÀmnen. I gÀllande styrdokument framgÄr att lÀraren har till uppgift att utforma en undervisning dÀr eleven ges möjlighet att arbeta Àmnesövergripande, samt att matematiken har ett nÀra samband med andra skolÀmnen. Detta har vi tagit fasta pÄ och haft som utgÄngspunkt i vÄrt arbete, vilket Àven belyses och sÀtts i sitt sammanhang i litteraturgenomgÄngen. VÄr undersökningsmetod bygger pÄ en anonym enkÀtundersökning bland lÀrare i Ärskurs tre till fem pÄ fem olika skolor.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för betydelsen av aktiviteten arbete för personer med intellektuella funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av sex personer med intellektuella funktionshinder som hade sin dagliga verksamhet pÄ öppna arbetsplatser i tvÄ kommuner i norra Sverige. Data samlades in med intervjuer med öppna frÄgor och kompletterades med observationer pÄ deltagarnas arbetsplatser. Intervju- och observationstext analyserades med metoden innehÄllsanalys. Analysen resulterade i en huvudkategori som benÀmns: BekrÀftelse pÄ arbetet stÀrker identiteten med tre underkategorier: Arbetet ger dagarna ett meningsfullt innehÄll, Att trÀffa folk Àr viktigt och Att arbeta med nÄgot roligt gör att arbetet blir meningsfullt.

SyfteSyftet med studien Àr att jÀmföra förekomst och typ av ögonrelaterade nacke-, skuldrabesvÀr hos de som har ett statiskt respektive dynamiskt arbete.  Metod 35 korta arbetsplatsbesök utfördes pÄ ett kontor och i tvÄ butiker. PÄ arbetsplatsbesöken uppmÀttes belysningsstyrka och luminans med hjÀlp av en ljusmÀtare, blickvinkel och arbetsavstÄnd uppmÀttes med hjÀlp av gradskiva och mÄttband. Innan arbetsplatsbesöken Àgde rum skickades en symptomenkÀt ut till deltagarna dÀr de fick svara pÄ frÄgor om eventuella ögon- och muskuloskeletala besvÀr, om de anvÀnder glasögon eller kontaktlinser samt hur de upplever belysningssituationen pÄ arbetsplatsen. ResultatResultatet indikerar pÄ att besvÀren gÀllande ögon, muskler, nacke och skuldra Àr större vid statiskt Àn dynamiskt arbete.LuminansförhÄllanden och belysningsstyrkor var överlag utanför de rekommenderade vÀrdena.Skillnaderna mellan grupperna Àr inte statistiskt signifikanta dÄ den ena gruppen var hÀlften sÄ stor som den andra och besvÀrspoÀngen vÀldigt spridda.NÄgot statistiskt samband mellan ögonbesvÀr och muskuloskeletalabesvÀr fanns ej. Slutsats Trender visar att  nacke-, skuldraproblem Àr större hos de som har ett statiskt arbete Àn de som har dynamiskt arbete men detta Àr inte statistiskt signifikant..