Med anledning av lÀroplanens tyngd pÄ samverkan mellan hem och skola Àr syftet med detta arbete att fÄ en bild av hur lÀrare ser pÄ sina förÀldrakontakter. FrÄgestÀllningarna Àr nÀr, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbÀttras. I detta arbete ingÄr en kvalitativ studie dÀr ett antal lÀrare intervjuas om deras uppfattningar av förÀldrasamverkan..

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om pedagoger i förskolan anvÀnder sig av musik för att frÀmja barnens matematikinlÀrning och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt de gör det, eller om de anvÀnder sig av matematik och musik var för sig. I undersökningen medverkade fyra förskollÀrare och intervjuerna utfördes bÄde enskilt och i par och vi utförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I arbetet tar resultatet av intervjuerna upp och kopplas till den valda litteraturen samt vÄra tankar kring arbetet med matematik och musik som en helhet. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna anvÀnder matematik och musik tillsammans, men ofta omedvetet. Dock har de en positiv instÀllning till Àmnesintegrerat arbete..

Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om massmediers framstÀllningar av och pÄverkan pÄ socialt arbete och professionen.Vi har genom kontakter fÄtt tag pÄ samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval dÄ vi var ute efter en specifik mÄlgrupp, socialarbetare som arbetar inom SocialtjÀnsten. Respondenterna har i fokusgrupper fÄtt diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrÄn tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och anvÀndes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman sÄsom hur de uppfattar att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att massmedier pÄverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare.Socialarbetarnas uppfattningar av massmediers framstÀllningar var att det övervÀgande var negativa.

Bakgrund: Stress Àr vanligt förekommande inom vÄrden. Tidigare studier visar att sjuksköterskans arbete pÄverkas pÄ mÄnga olika sÀtt i en stressad situation, till exempel att val av prioritering eller logiskt tÀnkande blir försÀmrat dÄ den kognitiva förmÄgan försÀmras under stress.Med patientsÀkerhet menas att patienten inte ska drabbas av nÄgon vÄrdskada i form av fysisk eller psykisk skada under sjukhusvistelsen som kan öka lidandet hos patienten.    Syfte: Syftet var att belysa hur stress pÄverkar sjuksköterskors arbete för en patientsÀker vÄrd.Metod: Ostrukturerad kvalitativ intervjustudie med sex allmÀnsjuksköterskor. InnehÄllsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) innehÄllsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades och det var göra fel i arbetet, avbrott, svÄrt att prioritera det viktiga samt slarv i arbetsmoment. Sjuksköterskorna upplevde att stressen störde deras arbete och den sÀkra vÄrden pÄverkades negativt, till exempel feladministreringar.Slutsats: Den negativa stressen pÄverkar sjuksköterskornas arbete för en patientsÀker vÄrd. Risken för feladministreringar och minskad patientsÀkerhet ökar nÀr sjuksköterskor arbetar i en stressad arbetsmiljö.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Den form av medling som tas upp i detta arbete Ă€r medling vid ungdomsbrott, utifrĂ„n de principer som anvĂ€nds i Örnsköldsvik. Vi har skaffat material frĂ„n medlare i Örnsköldsvik samt tagit reda pĂ„ fakta ur ett antal böcker gĂ€llande medling för att fĂ„ en större inblick i medlingsförfarandet just vad det gĂ€ller Örnsköldsviksmodellen. Vi har bl.a. funderat kring de positiva och negativa effekterna pĂ„ bĂ„de gĂ€rningsman och brottsoffret samt tagit del av den statistik som finns gĂ€llande Ă„terfall av ungdomar som deltagit i medling..

DÄ mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha en frisk och vÀlmÄende personal. Fokus ligger dÄ oftast pÄ företagets behÄllning av hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med studien var dÀrför att beskriva hur anstÀllda upplevde hÀlsofrÀmjande arbete pÄ sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anstÀllda pÄ ett litet företag.

Studiens syfte var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjÀnsten i en kommun beskriver sitt arbete med barn och förÀldrar dÀr barn upplevt vÄld inom familjen.  FrÄgestÀllningarna handlade om hur barn görs delaktiga i socialtjÀnstens arbete och vilket stöd barn och förÀldrar erhÄller. Fem socialarbetare intervjuades utifrÄn en tematiserad intervjuguide och vinjett. De teoretiska perspektiven som anvÀndes i analysen var systemteori och risk- och skyddsfaktorer.  Resultatet visade pÄ att barn Àr delaktiga i socialtjÀnstens arbete genom att de ges information och erbjuds samtal utifrÄn barnets behov.  Det framkom Àven att det finns ett helhetstÀnk inom socialtjÀnsten dÄ bÄde barn och förÀldrar erbjuds stöd i familjer dÀr barn upplevt vÄld. Dessutom visade resultatet pÄ att socialtjÀnsten kan hjÀlpa till att utveckla det sociala nÀtverket hos familjerna..

FrÄgestÀllningar: Hur pÄverkas kundens förtroende till AA Logistik VÀsterÄs av AA Logistik VÀsterÄs CSR-arbete?Hur pÄverkas kundens förtroende till AA Logistik VÀsterÄs av kundens förvÀntningar pÄ AA Logistik VÀsterÄs CSR-arbete?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur kundens förtroende till sin transportleverantör pÄverkas av leverantörens CSR-arbete, samt hur förtroendet pÄverkas av kundens förvÀntningar pÄ leverantörens CSR-arbete.Slutsats: Studien visar att transportleverantörens CSR-arbete pÄverkar kundens förtroende för leverantören positivt. I tvÄ av de undersökta kundrelationerna finns det inte nÄgra upplevda brister angÄende nÄgon av komponenterna delade vÀrderingar, kommunikation och opportunistiskt beteende. I den tredje kundrelationen finns mindre brister angÄende komponenterna kommunikation och opportunistiskt beteende, men de Àr förknippade med en sÄ liten del av relationen att det inte har nÄgon större betydelse för hur det pÄverkar förtroendet frÄn kund till leverantör. Att en stor majoritet av förvÀntningarna hos kunderna har uppfyllts gÀllande CSR-arbetet, styrker pÄstÄendet om att CSR-arbetet pÄverkar förtroendet positivt ytterligare..

MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ämne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta nĂ€rmare pĂ„ Röda korsets sociala arbete i förhĂ„llande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar pĂ„ ett lokalkontor med övergripande frĂ„gor, en tjĂ€nsteman pĂ„ storstadskontoret, ansvar för region syd och hĂ€lsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgĂ„tt frĂ„n Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhĂ„llande till ett kompletterande, ersĂ€ttande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade pĂ„ en mĂ„ngfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhĂ„llande till staten dĂ„ Röda Korsets frĂ€msta tanke Ă€r att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det grĂ€nsöverskridande projekt dĂ€r bĂ„de samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pĂ„gĂ„r och att kommunen i flera fall rĂ€knar med den frivilliga insatsen i samhĂ€llet istĂ€llet för att starta egna projekt.

I detta examensarbete undersöker jag hur det gÄr att arbeta tematiskt i samhÀllskunskap i gymnasieskolan, vilken lÀrarroll som förknippas med tematiskt arbete och vilken kunskapssyn som prÀglar arbetssÀttet. För att besvara dessa frÄgor har jag genomfört en kvalitativ studie som grundar sig pÄ intervjuer med pedagoger vid skolor som arbetar tematiskt. I teoridelen redogör jag för bakgrunden till det tematiska arbetssÀttet och hur det kan anvÀndas i skolan. Vidare redogör jag för olika kunskapssyner och den förÀndrade lÀrarrollen vid ett tematiskt arbetssÀtt. Slutligen sammanfattar jag innehÄllet i vÄra styrdokument och redogör för den tidigare forskningen.

Sjukskrivningarna har minskat de senaste Ären, men lÄngtidssjukskrivningarna har inte sjunkit lika mycket. Personer som har beviljats aktivitets och sjukersÀttning har istÀllet ökat. DÀrför Àr det fortfarande viktigt för arbetsgivarna att lÀgga fokus pÄ rehabilitering och att hjÀlpa sjukskrivna tillbaka till arbete. Arbetsgivarna har huvudansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö, arbetsanpassning och rehabilitering. I LuleÄ kommun har man haft ett projekt dÀr man arbetat med aktiv sjukskrivning.

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna frÀmjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se mÀnniskors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan anvÀnds fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer, dÀr bilder anvÀnds för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkÀter för pedagogerna. Barnen Àr övervÀgande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar pÄ mÄnga vis medvetet och frÀmjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns..

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur sprÄkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och mÄlinriktat arbete med smÄgrupper kan utföras i Är 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrÄnperspektiv eftersom jag sjÀlv Àr en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat tvÄ lÀrare om varför de anser att arbetssÀttet gynnar elevers sprÄkutveckling och Àven dokumenterat svar frÄn en frÄgestÀllning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget pÄverkar deras sprÄkutveckling. Jag har ocksÄ studerat vad som stÄr i litteraturen kring min frÄgestÀllning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, sprÄkutveckling genom integrerad undervisning, sprÄkutveckling genom samarbete i smÄgrupper och modersmÄlslÀrarnas delaktighet.