I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Objektorienterad systemutveckling har sina rötter i tidigare typer av systemutveckling och den objektorienterade programmeringen. SynsÀttet karaktÀriseras av att verkligheten betraktas utifrÄn objekt.Detta arbete behandlar en kombinerad litteraturstudie, enkÀt- samt intervjuundersökning angÄende objektorienterade systemutvecklingsmetoder. ProblemstÀllningen för detta arbete har varit:Har synen pÄ de objektorienterade systemutvecklingsmetoderna förÀndrats sedan nÀringslivet började tillÀmpa dessa i början av 1990-talet?Syftet med detta arbete har varit att jÀmföra nÀringslivets syn pÄ tillÀmpningen av objektorienterade systemutvecklingsmetoder i dagslÀget med synen som existerade i början av 1990-talet.Resultatet tyder pÄ att tillÀmpningen av metoder och notationer gÄr allt mer frÄn egenutvecklade till det standardiserade hÄllet.

Vi har gjort en fallstudie av hur rehabiliteringen har fungerat för tvÄ kvinnor anstÀllda i en svensk kommun. Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om rehabilitering tillbaka till arbetslivet skiljer sig Ät mellan tvÄ kvinnor med liknande medicinska besvÀr i denna kommun. Kvinnor i vÄrdyrket fÄr ofta förslitningsskador och som följd blir mÄnga sjukskrivna. Vi vet av tidigare forskning att det Àr yngre mÀn i stÀder som ÄtergÄr till arbete i högre grad Àn kvinnor. PÄ landsbyggden kommer sÀllan kvinnor tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning.

Begreppet arbetslinjen spelar en central roll i dagens arbetspolitiska debatt. Begreppet sÀgs generellt sett innebÀra att arbete Àr önskvÀrt och bör skapas och arbetsmarknadspolitiskt att aktiva ÄtgÀrder bör prioriteras framför passiva. Varför arbetslinjen efterstrÀvas Àr dock inte lika tydligt.Genom att analysera dagens riksdagsdebatt om arbete ur ett diskursanalytiskt perspektiv Àmnar denna uppsats kartlÀgga diskurser om arbete och arbetslinjen och dÀrmed öka förstÄelsen för vad man pratar om nÀr man pratar om arbetslinjen. Diskursanalysen kompletteras med teorier om arbete och politik för att sÀtta resultaten i ett sammanhang som kan ge svar pÄ varför arbetslinjen intar en sÄ pass central roll.Studien visar att de olika Äsikterna om arbete i debatten spelar mycket liten roll i instÀllningen till arbetslinjens vara; denna instÀllning Àr odelat positiv. Partier erbjuder olika förklaringar till varför arbete Àr önskvÀrt, dÀr den mest dominerande diskursen definierar arbetet som individens möjlighet.

Lönearbete utgör en vÀsentlig del av de flesta mÀnniskors liv. DÀrför Àr det viktigt för individen och samhÀllet att det finns mening med arbetet, och att det upplevs som meningsfullt. Barnmorskor tillhör en yrkeskategori som upplever sitt arbete som meningsfullt. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka vad sex kvinnliga barnmorskor upplever som meningen med sitt arbete ur ett individ- och samhÀllsperspektiv samt vad de upplever som meningsfullt i arbetet. Genom en fenomenologisk metod framstÀlldes essensen frÄn barnmorskornas upplevelser.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. FrÄgestÀllningarna behandlade Àven ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. En kvalitativ metod anvÀndes och fyra ungdomar deltagande i Kliv1 i SödertÀlje intervjuades. Studien hade ett samhÀllsperspektiv och utgick frÄn Baumans teoretiska begrepp konsumtionskultur.Resultatet visade att det ansÄgs som pÄfrestande att vara arbetslös och svÄrt att fÄ arbete i dagens samhÀlle. TvÄ instÀllningar till arbete och försörjning framkom.

Utvecklingen mot mÄngkulturella samhÀllen har inneburit en ökande förekomst av företeelser som frÀmlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka pÄ vilket sÀtt skolan Àr betydelsefull för det mÄngkulturella samhÀllet, hur skolan hÀri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete..

Studiens övergripande syfte Àr att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva frÄn omgivningen, vad gÀller bÄde att vara sjukskriven och att ÄtergÄ till arbete. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod, och sex personer som var sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de sjukskrivna upplever en komplex blandning av bÄde press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förstÄelse och undvikande av press, upplevs frÀmst frÄn personer i individens nÀra omgivning, medan pressen att ÄtergÄ till arbete oftast relateras till personer och grupper pÄ lÀngre avstÄnd. Störst press att ÄtergÄ till arbetet upplevdes frÄn den "samhÀlleliga" normen "att göra rÀtt för sig", men Àven omgivningens okunskap och brist pÄ förstÄelse upplevdes som en press. .

Jag har jÀmfört tvÄ elevgrupper i skolÄr tre med avseende pÄ hur de kommunicerar matematik i grupp vid problemlösning. Den ena gruppen arbetade laborativt och den andra icke laborativt. I undersökningen anvÀnde jag mig av tvÄ olika undersökningsmetoder, observation och enkÀtstudie. Observation anvÀndes för att skaffa kunskap om hur eleverna kommunicerar och enkÀtundersökning anvÀndes för att ta reda pÄ elevernas attityder kring laborativt arbete och grupparbete. Resultatet av observationer visade att kommunikationen i bÄda grupperna handlade i stort sett om uppgifterna.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ, hur kvinnliga respektive manliga förskollÀrare uppfattar sitt arbete ur ett genusperspektiv. ForskningsfrÄgorna fokuserade pÄ vilka uppfattningar förskollÀrarna har om kvinnligt och manligt, hur dessa uppfattningar grundlÀggs men Àven hur dessa pÄverkar förskollÀrarnas pedagogiska arbete. Vi lÀste in oss pÄ tre olika genusteorier och tre olika lÀrandeperspektiv. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och genomförde intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga förskollÀrare, som arbetar i förskola. Resultatet visade, efter bearbetning, att det inte finns sÀrskilt stora skillnader mellan mÀns och kvinnors genusuppfattningar.

I detta arbete försöker jag belysa om pedagoger anvÀnder sig av forskares resultat dÄ de planerar sitt arbete med barns sprÄkutveckling. Jag synar ett samverkansomrÄde och en skolas sprÄkutvecklingsprojekt. Jag kommer fram till att pedagoger har en stor teorikunskap men att deras egna erfarenheter Àr mer betydelsefulla. Om forskare och praktiker kan mötas i ömsesidig respekt för varandras kunskap och bÄda parter Àr delaktiga i forskningsprocessen, nÄs den bÀsta utvecklingen..

Under de senaste Ärtiondena har hÀlsan hos barn i skolÄldern förÀndrats. SkolhÀlsovÄrden i Sverige ska arbeta förebyggande mot de hÀlsoproblem och livsstilssjukdomar som kan drabba barn och ungdomar i skolan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som lÄg- och mellanstadielÀrare har om det arbete som sjukgymnasten gör eller kan göra inom skolan. EnkÀter skickades till lÄg- och mellanstadielÀrare i tre kommuner med skolsjukgymnast. Resultatet visade att mindre Àn hÀlften av lÀrarna visste om att skolsjukgymnasten fanns.

Malnutrition Àr ett stort problem hos Àldre patienter, och leder till ett antal följdsjukdomar, förlÀngda vÄrdtider samt en ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans arbete med att förebygga malnutrition hos Àldre patienter pÄ sjukhus eller Àldreboenden, samt att beskriva de olika tillvÀgagÄngssÀtt som finns för att identifiera riskpatienter. Metoden var litteraturstudier dÀr tio kvantitativa artiklar granskats med avseende pÄ vetenskaplig kvalitet. Resultatet visar att sjuksköterskors arbete med att förebygga malnutrition frÀmst bör inriktas pÄ tvÄ omrÄden; omvÄrdnadsÄtgÀrder och screening. Resultatet presenteras utifrÄn sex teman.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka om det fanns nÄgot arbete för barn till frihetsberövade och i sÄ fall hur detta sÄg ut, pÄ en kriminalvÄrdsanstalt och en socialtjÀnst i tvÄ kommuner. Fokuseringen i uppsatsen var dock barnen och deras situation. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ fallstudie med fyra halvstrukturerade intervjuer. Informanterna utgjordes av tvÄ socialsekreterare och tvÄ kriminalvÄrdare. Resultatet analyserades utifrÄn relevanta lagrum samt tidigare forskning och litteratur.

Den hÀr uppsatsen analyserar och jÀmför olika konflikttransformerande organisationer som verkat i Nordirland och genom detta ges möjlighet att pÄ sÄ vis ta reda pÄ om det skett en konflikttransformation eller ej? Analysen utgÄr frÄn John Paul Lederach teorier kring fredsbyggande modeller. Jag kommer anvÀnda mig av tvÄ modeller, den ena Àr en pyramid över samhÀllet, dÀr det politiska toppskiktet ligger högst och grÀsrotsnivÄn ligger i botten. Den andra Àr en modell över förflyttningen frÄn ett stadium av konfliktövergÄng till en fullstÀndig transformation av konflikten. Vidare kommer jag ta fram vilket arbete, metoder samt vilken mÄlgrupp de konflikttransformerande organisationerna har anvÀnt.