Bland den vuxna befolkningen i Sverige har livsstilen försÀmrats avsevÀrt vilket harbidragit till att det hÀlsofrÀmjande arbetet fÄtt en allt större roll i samhÀllet. Ett led i dettaarbete Àr att undersöka hÀlsan för att kartlÀgga om man som individ Àr i behov av attförÀndra sin livsstil för att inte drabbas utav ohÀlsa. En metod för att undersöka hÀlsan Àrgenom hÀlsoprofilbedömning.Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av och instÀllningen till metodenhÀlsoprofilbedömning bland medarbetare som genomgÄtt den samt undersöka ommetoden kan pÄverka individen till eventuella livsstilsförÀndringar.Resultatet i studien grundar sig pÄ en kvalitativ undersökning dÀr trefokusgruppsintervjuer genomfördes pÄ tre olika företag i VÀstsverige. Resultatet visadepÄ att metoden hÀlsoprofilbedömning upplevs som frÀmst positiv dÀrhÀlsoprofilbedömarens utförande spelade en stor roll i om upplevelsen blev positiv ellernegativ. Vidare visade resultatet att metoden tycks kunna pÄverka till livsstilsförÀndring,likvÀl som den inte behöver göra det.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka nÄgra lÀrare vid grundskolans senare Ärs erfarenhet av arbete med elever som far illa och anmÀlningsskyldighet. Denna information Àr tÀnkt att pÄvisa hur arbetet bedrivs pÄ olika skolor samt vilka brister som finns i skolornas och lÀrarnas arbete med de utsatta eleverna och i förhÄllande till socialtjÀnstlagen. Metoden som anvÀnts för insamling av empiri Àr kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkterna utgörs av aktuell forskning inom omrÄdet samt Olivestam och Thorséns (2008) etiska grundbegrepp ansvar. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna utgÄr ifrÄn sin tidigare erfarenhet av arbete med elever som far illa och/eller sin personliga magkÀnsla dÄ de uppmÀrksammar indikationer pÄ att en elev far illa.

Corporate Social Responsibility, CSR, Àr ett medel som företagen anvÀnder sig av för att leva upp till de ökade krav som omvÀrlden stÀller pÄ dem, framförallt nÀr det kommer till frÄgor om etik, samhÀllet, och miljön. Den externa kommunikationen blir ett naturligt led i att föra ut information om företagets CSR-arbete till omvÀrlden, och det Àr i slutÀndan de anstÀllda som, i sin kontakt med kunderna, stÄr för mycket av den kommunikationen. Att beskriva och analysera hur Lindex respektive Folksams CSR-arbete kommuniceras ut till de anstÀllda, utgör syftet i studien. För att hjÀlpa oss att beskriva och analysera den interna kommunikationen, introduceras i teoriavsnittet en kommunikationsmodell som skildrar den kommunikativa handlingens förlopp, frÄn sÀndare till mottagare. Teorin ger Àven en förstÄelse för begreppen internkommunikation och informationsöverflöd samt nÄgra vanliga kommunikationskanaler, dÀr bland; arbetsplatstrÀffar och intranÀt.

En trend pÄ marknaden för affÀrssystem Àr att utveckla branschspecifika affÀrssystem, det vill sÀga system som Àr anpassade till affÀrsprocesserna inom en viss bransch. Eftersom det Àr affÀrsprocesserna i en verksamhet som affÀrssystemet ska stödja Àr det vid utveckling av affÀrssystem viktigt att kartlÀgga dessa processer.Detta arbete syftar till att undersöka vilka problem som kan uppstÄ i samband med processkartlÀggning vid utveckling av branschspecifika affÀrssystem. Vidare Àr arbetet begrÀnsat till att endast behandla problem vad det gÀller val, uppdelning och benÀmning av affÀrsprocesser. Arbetet har genomförts dels genom en fallstudie, dels genom intervjuer av leverantörer av affÀrssystem.Resultatet av detta arbete visar pÄ problem med att avgöra hur mÄnga och vilka affÀrsprocesser som ska innefattas av affÀrssystemet. Vidare kan problem uppstÄ bland annat vad det gÀller identifiering av huvudprocesser och antalet processnivÄer som ska tillÀmpas.

Syftet med studien var att ta reda pÄ arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja ÄtergÄng till arbete genom arbetsterapeutiska interventioner för personer som inte Àr i arbete. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter i Norrbotten som arbetade i statlig, kommunal, landsting eller privat verksamhet. Arbetsterapeuterna hade arbetat med arbetslivsinriktad rehabilitering frÄn ett Är upp till sjutton Är. De deltagande arbetsterapeuterna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju och fick dÄ berÀtta med egna ord om sina erfarenheter av att frÀmja ÄtergÄng till arbete, en intervjuguide anvÀndes med fÀrdigbestÀmda frÄgor för att fÄ struktur pÄ intervjun samt att sÀkerstÀlla att de frÄgor som författarna ville ha svar pÄ blev besvarade. Intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades sedan med en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier.

Studiens syfte var att undersöka hur unga mÀnniskor ser pÄ arbete och arbetslöshet. För Àldre generationer Àr arbetet förutom en kÀlla till försörjning Àven en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebÀr ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning sÄ att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att fÄ svar pÄ frÄgan intervjuade vi nio ungdomar, sÄvÀl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser pÄ saken. Vi utgick frÄn ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, dÀr vi efterstrÀvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i vÄra intervjuer.

Syftet med studien Àr att definiera musikaliska redskap och plattformar för studenter i Àmnet improvisation pÄ eftergymnasial nivÄ. Mitt intresse för Àmnet ligger i de positiva möjligheter improvisationen erbjuder vÄr undervisning och Àr utgÄngspunkten för detta arbete. Jag upplever att forskning som inriktar sig pÄ improvisationsundervisningens didaktik för ensemble pÄ högre nivÄ med fördel kan utökas frÄn vad vi idag har att tillgÄ, dÀrav utgÄr studien frÄn ett didaktiskt perspektiv pÄ undervisning. För att söka svar pÄ mina frÄgor har jag anvÀnt mig av den kvalitativa forskningsintervjun i mötet med mina informanter. De fyra utvalda musiklÀrarna har alla undervisat improvisation i ensembleformat, de flesta med inriktning mot rytmisk och improviserad musik. I resultatet presenteras bland annat en syn hos de intervjuade musiklÀrarna som visar pÄ vikten av ett personligt och Àrligt musikutövande dÀr den instrumentaltekniska fÀrdigheten först fÄr liv och mening dÄ studenten har en konstnÀrlig Äsikt att förmedla. Sedan diskuteras bland annat lÀrarnas kompetens som improvisationspedagoger i relation till Hanken och Johansens (1998) musikdidaktiska utgÄngspunkter, samt Àmnets möjliga utveckling och framtida undervisningsstruktur..

I lÀroplanen för förskolan stÄr det bland annat att man ska strÀva mot att barnen utvecklar sin förmÄga att lyssna och berÀtta. Idag finns inga direkta krav pÄ lÀrande i förskolan samtidigt som förskolan ska vara en lÀrande miljö. Pedagoger mÄste dÀrför vara vÀl medvetna om hur deras arbete kan pÄverka barnen. Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram pedagogers tankar i sitt arbete med höglÀsning i förskolan. I undersökningen har totalt sex pedagoger, frÄn tvÄ olika förskolor, svarat pÄ mina frÄgor genom kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Manliga sjuksköterskor Àr en minoritet sÄvÀl som en anomali. En allmÀnt utbredd förestÀllning existerar om behovet av ett större antal mÀn inom vÄrden. VÄrt syfte Àr att studera konstruktion av maskuliniteter hos sjuksköterskor i vÄrden. Vi vill Àven söka efter vilka hinder, strategier och möjligheter som finns i skÀrningspunkten mellan maskuliniteter och vÄrd. Denna studie Àr en litteraturstudie baserad pÄ 16 artiklar vilka söktes fram genom PubMed och CINAHL.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i GÀvles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, nÄgra rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lÀrarnas/pedagogernas frÀmjande insatser för elevers psykiska hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer pÄ GÀvles kommunala skolor för att fÄ en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkÀtundersökning bland lÀrare/pedagoger i grundskolans tidigare Är pÄ de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn pÄ trygghet skiljde sig Ät, medan de hade en gemensam syn pÄ likabehandling. LÀrarna/pedagogerna gav en oenig bild av det frÀmjande arbetet för barnens psykiska hÀlsa.

VÄr avsikt med denna rapport Àr att belysa problematiken med Polisens resurser och den lÄga uppklarningsprocenten av de sÄ kallade mÀngdbrotten. Det vill sÀga brott av enklare beskaffenhet med polisiÀr förundersökningsledning. Förenklat kan man sÀga att dessa brott utgörs av tillgreppsbrott, lindrigare vÄldsbrott, skadegörelsebrott och fridsbrott som drabbar allmÀnheten i relativt stor omfattning jÀmfört med grov brottslighet. Grunden till denna rapport Àr att mÀngdbrotten utgör den absolut största delen av den totala brottsligheten samtidigt som de har den lÀgsta uppklaringsprocenten. Detta faktum innebÀr sannolikt att otryggheten hos befolkningen ökar samtidigt som allmÀnhetens tilltro till rÀttsvÀsendet sjunker kraftigt.

DÄ byggbranschen idag stÀller allt högre krav pÄ dess aktörer och rutiner för att sÀkra kvaliteten pÄden slutgiltiga produkten, har kvalitetsarbetet ocksÄ ökat i en större grad. NÄgot som spelar en storroll i detta arbete Àr kvalitetssÀkringen. KvalitetssÀkring innebÀr ett systematiskt arbete som oftaföljer ett visst kvalitetssystem eller kvalitetsmÀrke. Att detta bedrivs bevisas ofta genom en visscertifiering.Nordmarkens Fasader i Töcksfors tillverkar och monterar fönster, dörrar, fasader och tak i aluminiumoch glas. För att sÀkra kvaliteten pÄ sina produkter arbetar de efter P-mÀrkningssystemet som senareleder till att de fÄr P-mÀrka sina produkter.

Detta arbete bygger pÄ en enkÀtundersökning som inkluderar elever, lÀrare och förÀldrar. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om lÀrare och elever arbetar med ÄtgÀrdsprogrammen i skolan. NÀr jag funderade pÄ hur jag skulle fÄ korrekt information om ÄtgÀrdsprogram och mobbning tÀnkte jag gÄ direkt till kÀllan nÀmligen lÀrarna, eleverna och förÀldrarna. Jag har gÄtt ut till tvÄ klasser i Ärskurs 6 och lÀmnat ut enkÀter till bÄde elever, lÀrare och förÀldrar. .

Syftet med denna studie Àr att undersöka och granska hur gymnasielÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa arbetar och ser pÄ sitt arbete med att motivera elever att prestera i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien ska bidra till att ge ökad förstÄelse och en bÀttre insyn i hur idrottslÀrarens dagliga arbete med motivation ser ut, samt vilka metoder som de ser som mer eller mindre lÀmpade för detta arbete. Resultatet visar pÄ att motivationsarbetet skiljer sig Ät beroende pÄ vilken skola man som lÀrare Àr verksam pÄ, men kanske framförallt pÄ hur man Àr som individ. Studien visar Àven pÄ att det finns en hel del fallgropar men Àven generella vÀgar man kan gÄ för ett positivt motivationsarbete som lÀrare. Vidare sÄ har studien belyst lÀrarutbildningen men Àven skolornas arbete inom omrÄdet motivation, Àven hÀr var Äsikterna delade men den generella uppfattningen var att mer kan göras och förbÀttras vad gÀller motivationsarbetet..