Enligt skollagen och läroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka kränkande behandling. Läraryrket är dessutom ett av de yrken där de flesta är stressade och upplever höga krav. Syftet är därför att undersöka hur lärarna anser sig bemästra de krav som finns angående att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa kränkande behandling och om dessa faktorer har någon relation till lärares upplevda stress. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar utkristalliserats: (a) Upplever lärarna att deras arbete ofta är förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer är mest framträdande när det rör stress bland lärarna? c) Vilka begränsningar och möjligheter anser lärarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa kränkande behandling? d) Anser lärarna att kraven som ställs på att arbeta mot kränkande behandling är rimliga i relation till de resurser och möjligheter som är kopplade till lärarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del.

Syftet med denna studie är att förstå den erfarenhet och kunskap om samverkan som deltagarna i Må bra på äldre dar - projektet fått i det hälsofrämjande samverkansprojektet. Studien fokuserar på framgångsfaktorer och hinder för samverkansprocessen, hur projektet påverkat maktförhållandena mellan de ideella och offentliga organisationerna, deltagarnas organisatoriska erfarenheter av samverkan, deras uppfattning av arbetsklimatet och upplevelse av KASAM i projektet. Forskning kring hälsofrämjande samverkan bland äldre är sparsam. En kvalitativ ansats användes med fokusgrupper som datainsamlingsmetod. 11 fokusgrupper genomfördes med 62 deltagare.

E-tjänster har enligt litteraturen ett flertal olika definitioner och i denna rapport ses e-tjänster som teknikfrämjande och utifrån detta uppkommer två perspektiv att se på e-tjänster: som en informationstjänst och som en självbetjäningstjänst Affärsnyttorna med e-tjänster kan t.ex. vara att effektivisera administrativa processer eller att skapa utökade tjänster för kunder. Trots de möjligheter som e-tjänster medför upplever inte alla organisationer affärsnytta med e-tjänster. Detta tyder på att det saknas kunskap om hur arbetet med affärsnyttan i e-tjänster kan bedrivas.Detta arbete fokuserar på affärsnyttan med e-tjänster. Syftet är att skapa riktlinjer för hur organisationer kan arbete med affärsnyttan från e-tjänster.

Syftet med denna rapport var att ta reda på vad ungdomar i Umeå har för uppfattning om polisen och hur ungdomar påverkar varandra. Teorikapitlet handlar om emotioner, föreställningar och attityder samt vad dessa grundrar sig på och fyller för funktioner hos individen.En enkätundersökning gjordes på Östra gymnasiet i Umeå och sammanlagt 50 elever mellan 16-19 år besvarade den. Figurer och medelvärden har gjorts för att få en klar bild av resultatet. Resultatet visade att det finns ungdomar som har fått en försämrad bild och uppfattning av polisen i Umeå. Utöver den grupp som svarade att deras uppfattning försämrats fanns en ungefär lika stor grupp som svarade det motsatta.

Detta examensarbete har som utgångspunkt en undersökning som behandlar hur modersmålslärarna i Malmö arbetar för att uppnå målen i kursplan för modersmålsämnet, och vilka faktorer som kan påverka modersmålslärarnas undervisning. För att få svar på min frågeställning har jag tillägnat mig litteratur som varit relevant för mitt arbete. Jag har bland annat använt mig av de Berikande programmen som, Axelsson, Lennartson- Hokkanen & Sellgren (2002), tar upp i samband med en utvärdering av språkutveckling/förbättrade skolresultat i Sverige och kursplan för modersmål. Jag har intervjuat sju olika modersmålslärare i Malmö, Sverige, och Hernán Concha, biträdande rektor på modersmålsenheten i Malmö. Jag har även gjort fem observationer, hos fem av de intervjuade modersmålslärarna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskolans hälsofrämjande arbete ser ut i dagsläget, och vilka förbättringar som kan göras. Arbetet är inriktat mot kost och fysisk aktivitet. Ett delsyfte är att se om det finns skillnader beroende på vilken förskola barnen går på. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor däribland en idrottsförskola. Undersökningen kompletterades även med observationer av de olika förskolegårdarna.

Studiens syfte är att utifrån två företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten är vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus på immateriella värden och flexibilitet, i förhållande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket präglas av bland annat ökade krav på flexibilitet för såväl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet är enligt Allvin et al.

Bakgrund: Stressrelaterade symtomen har ökat i samhället och framförallt bland yngre kvinnor. Grundstenarna i distriktssköterskans arbete är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Ett preventivt arbetssätt har visats ha god effekt på stress. Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan skattar förekomsten av unga kvinnor som söker med stressrelaterade symtom, samt synliggöra distriktssköterskans preventiva arbete. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkätundersökning.

Syftet med detta arbete har varit att lägga en teoretisk grund till ämnet elever i sorg samt att med utgångspunkt från denna, jämte analyser av befintliga krishanteringsplaner och en enkät kring krisberedskap, konstruera ett förslag till en krishanteringsplan som kan fungera som ett konkret verktyg för skolans personal när deras elever drabbas av sorg. Vi kan i detta arbete konstatera att elever i sorg är i behov av att i skolan möta personal som är utbildad i krishanteringsfrågor. Detta är viktigt då elevernas naturliga och individuella sorgeprocesser inte kan separeras från deras vardag i skolan. Vi har kunnat se att det bland de undersökta skolorna finns ett behov av att utbilda personalen i dessa frågor. Vi har också kunnat konstatera, utifrån en bedömning av planernas tydlighet beträffande stoff och struktur, att endast två av sex granskade krishanteringsplaner i sin helhet fungerar som konkreta arbetsverktyg samt att ytterligare förbättringar av samtliga planer, med enkla medel, är genomförbart..

Lärares vardagliga arbete utförs under ständig press från olika berörda aktörers förväntningar på verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger på de intentioner som finns angående IKT i skolan. Särskilt intresse ägnas även det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lärares användande eller icke-användande av IKT kan förstås utifrån detta. Data är hämtad från en observationsstudie gjord hos fem olika lärare i deras vardagliga arbete från år 4 i grundskolan till år 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar på hur den stora andelen ad hoc-arbete påverkar lärares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Det senaste decenniet har konkurrensen på arbetsmarknaden ökat ochefterfrågan på talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla sina medarbetare har därför fått stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) är en vanlig strategi inom detta som innebär att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumärke. Även arbetstagare lägger större fokus på att marknadsföra sig själva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger både arbetsgivare och arbetstagare upp förväntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frågan är hur dessa förväntningar infrias?Syftet med denna uppsats är att visa hur förväntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som är berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förväntningar påverkar relationen mellan parterna.I syfte att svara på vår frågeställning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.

Det här är min examensarbetes-rapport. Jag arbetade med en liten grupp andra på en teaser och en trailer för ett spel som North Kingdom utvecklade åt Disney. I mitt examensarbete fick jag erfarenhet i att jobba på ett stort projekt för en stor klient under kort tid. I denna rapport kan du läsa om mina med- och motgångar och vad jag/vi gjorde för att lösa problem som uppstod på vägen. Rapporten tar upp målen och frågeställningarna med mitt arbete, hur vi gick till väga, resultatet och diskussioner om vad som bland annat kunde ha gjorts annorlunda..

Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras.- Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem.Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor.

Det senaste decenniet har konkurrensen på arbetsmarknaden ökat ochefterfrågan på talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla sina medarbetare har därför fått stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) är en vanlig strategi inom detta som innebär att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumärke. Även arbetstagare lägger större fokus på att marknadsföra sig själva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger både arbetsgivare och arbetstagare upp förväntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frågan är hur dessa förväntningar infrias?Syftet med denna uppsats är att visa hur förväntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som är berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förväntningar påverkar relationen mellan parterna.I syfte att svara på vår frågeställning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av människors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primära syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. Vårt sekundära syfte har varit att se om det går att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive män upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter då det gäller arbete och utbildning. Resultatet av vårt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.