De senaste Ärtiondenas tekniska framsteg har lett till ett globaliserat samhÀlle dÀr företag i allt större utstrÀckning arbetar med utveckling inom geografiskt spridda team. Virtuella team Àr grupper som jobbar mot ett gemensamt mÄl och som huvudsakligen kommunicerar genom elektroniska medel. Trots att mycket arbete bedrivs i denna form spenderas förvÄnansvÀrt lite tid och resurser pÄ att utveckla och förbÀttra arbetsmetoderna inom dessa. Mölnlycke Health Care som Àr bestÀllare för examensarbetet har en vÀldigt global profil med 7200 anstÀllda utspridda over 30 lÀnder. De flesta anstÀllda pÄ huvudkontoret i Göteborg arbetar pÄ daglig basis inom virtuella och resultatet för dessa har stor inverkan för företaget.Detta examensarbete Àr ett initiativ taget för att undersöka hur företaget kan förbÀttra sitt arbete inom virtuella team.

BakgrundCallcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste Ärtionden, bÄde internationellt och i Sverige. Det Àr en verksamhet som innebÀr mÄnga utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav pÄ samverkan inom systemperspektivet MÀnniska - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahÄller handlÀggning per telefon via kundtjÀnster pÄ sju olika orter i Sverige. KorttidssjukfrÄnvaron ansÄgs högre i denna verksamhet Àn i övriga organisationen och mÄlet var att minska den. SyfteHuvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer pÄ Arbetsförmedlingen KundtjÀnst som förklarade korttidssjukfrÄnvaron. Detta genom att tillÀmpa ett MTO- perspektiv (MÀnniska - Teknik - Organisation). MetodFör att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning tillÀmpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling.

Sedan en tid tillbaka har karatelandslaget haft behov av fysiologiska tester och de har velat ta fram en ny kravprofil. Det har tidigare funnits tvĂ„ stycken kravprofiler som man inte har utvĂ€rderat och bĂ„da Ă€r skapade av tvĂ„ olika ledningar.Syfte:Syftet Ă€r att utvĂ€rdera tester som landslaget skall anvĂ€nda vid uttagningar och vid fysiologiska testtillfĂ€llen för att se utvecklingen i de fysiska förmĂ„gorna hos aktiva.FrĂ„gestĂ€llningar:Vilka tester skall lĂ€ggas till kravprofilen? Vilka tester skall tas bort frĂ„n kravprofilen?, Vilka tester skall förĂ€ndras i kravprofilen?Metod:Äldre kravprofiler granskades och internationella förbund kontaktades med telefon och internet för att ta reda pĂ„ mer information om fystester. Förbund som kontaktades var turkiska -, franska-, spanska -, ryska - och japanska förbundet. Även likartade idrottsförbund som boxning -, wushu - och takewandoförbundet kontaktades.

Högskolan i Jönköping D-uppsatsHögskolan för lĂ€rande LĂ€randeoch kommunikation, HLK 91-120 hpAbstract________________________________________________________Gunilla Lundmark och Agneta NordĂ©nLĂ€xors betydelse för elevers lĂ€randeEn fenomenografisk studie av lĂ€rares uppfattningar av lĂ€xors betydelse för elevers lĂ€rande.År 2008 Antal sidor: 34______________________________________________________________________LĂ€xor Ă€r ett Ă€mne som ofta diskuteras och som mĂ„nga har Ă„sikter om. Debatten kring lĂ€xor Ă€r ofta onyanserad och handlar ofta om lĂ€xans vara eller icke vara. UtgĂ„ngspunkten för vĂ„r undersökning Ă€r att rikta intresse av att förstĂ„ hur lĂ€rare ser pĂ„ lĂ€xans betydelse för elevers lĂ€rande.I denna studie presenteras forskningsfrĂ„gan: Hur beskriver lĂ€rare betydelsen av lĂ€xor för elevers lĂ€rande?I bakgrunden anlĂ€gger vi ett historiskt perspektiv pĂ„ lĂ€xan och redogör för hur den genom Ă„ren har beskrivits i skolans allmĂ€nna lĂ€roplaner. DĂ€refter presenteras delar av den forskning som bedrivits i Sverige, USA och Storbritannien.Vi redovisar hur uppfattningar om kunskap och lĂ€rande har förĂ€ndrats över tiden och att det har funnits olika sĂ€tt att nĂ€rma sig dessa begrepp, utifrĂ„n olika perspektiv.Studiens vetenskapsteoretiska utgĂ„ngspunkt ligger inom livsvĂ€rldsfenomenologin med fenomenografin som metodisk ansats.

Syfte: Syftet Àr att studera informationsöverlÀmning mellan lÀrare i Äk 3 och Äk 4. MÄlet Àr att fÄ veta hur lÀrare uppfattar informationsöverlÀmning i svenskÀmnet och om de anser att information som lÀmnas gynnar möjligheterna att anpassa undervisningen efter gruppens och enskilda elevers behov.Teori: Skolan genomsyras av tanken om en ?skola för alla? och i det finns en pedagogisk utmaning. Att utveckla lÀs- och skrivförmÄgan Àr en av skolans viktigaste uppgifter eftersom det ger möjligheter till ny kunskap. Enligt det sociokulturella perspektivet sker all inlÀrning i ett socialt sammanhang och genom att delta i olika sociala och sprÄkliga processer Àr man medskapare i de kulturer man lever i.

Titel: HÄllbarhetsrevision ? hur pÄverkas revisionsbyrÄerna?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmÀnheten att de arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor och denna information behöver ocksÄ oberoende granskas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en förÀndrad efterfrÄgan av information frÄn intressenter har förÀndrat revisorns arbetsuppgifter och revisionsbyrÄernas utbud av tjÀnster, samt hur revisionsbyrÄerna ser pÄ den framtida utvecklingen av revisions roll och deras erbjudna tjÀnster.? Har revisorns roll förÀndrats i samband med uppkomsten av hÄllbarhetsrevision?? Hur hanterar revisorerna och revisionsbyrÄerna den nya efterfrÄgan av hÄllbarhetsrevision?? Hur ser revisonsbyrÄerna pÄ den framtida utvecklingen inom hÄllbarhetsrevision?Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.

FörsÀkringsmarknaden i Sverige har stor samhÀllsekonomisk betydelse. TillgÄngarna inom försÀkringsbranschen Àr betydande och Är 2004 omsatte denna sektor över 2000 miljarder kronor. Utbudet av försÀkringar Àr stort och omrÄdet Àr komplext. Det Àr dÀrför svÄrt för en utomstÄende, en försÀkringstagare, att bedöma och vÀrdera olika försÀkringslösningar och det Àr Àven svÄrt att avgöra vilket bolag som pÄ bÀsta sÀtt skyddar den individuelles behov. Av denna anledning har det upprÀttats ett flertal regelverk som reglerar försÀkringsverksamheten.Uppsatsen handlar om den informationsplikt som föreligger dÄ en försÀkringstagare eller en försÀkringsförmedlare sÀljer en försÀkring till en försÀkringstagare.

I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende pÄ hur de definierar begreppet hÄllbar utveckling, hur deras förhÄllningssÀtt Àr till hÄllbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, Àven kallat samhÀllsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen Àr Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien Àr baserad pÄ intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hÄllbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hÄllbar utveckling och pekar pÄ att det finns mÄnga olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna frÄn intervjuerna och det studerade materialet Àr dock att företagen utgÄr frÄn det grundlÀggande dokumentet frÄn Brundtlandkommissionen.

Dagens organisationer möter ett samhÀlle som prÀglas av en accelererande förÀndringstakt. För att vara konkurrenskraftig i en alltmer förÀnderlig vÀrld behöver företag bemÀstra konsten att genomföra framgÄngsrika förÀndringsprocesser.Studien Àgde rum pÄ ett globalt företag med Ätta kontor etablerade i Sverige. Företaget sÀljer tjÀnster via telefon och mail. De senare Ären har prÀglats av hÄrd konkurrens, fÀrre kunder och mindre resurser som tvingat företaget göra ytterligare besparingar. FörÀndringen 1 oktober innebÀr en effektivisering av medarbetarnas arbete.

Syftet med uppsatsen Àr att studera den subjektiva upplevelsen av upphörandeprocessen frÄn kriminalitet hos unga vuxna som vid upprepade tillfÀllen begÄtt brott under sin barndom och ungdomstid. FrÄgestÀllningarna berör bÄde yttre och inre faktorer som pÄverkat upphörandet samt faktorer som upprÀtthÄller en ickekriminell livsstil. I studien ingick Ätta personer, sex mÀn och tvÄ kvinnor, som upphört med kriminalitet före 25 Ärs Älder. Hur lÀnge sedan det var personerna slutade begÄ brott varierade mellan nÄgra veckor och Ätta Är. Studiens genomförande var kvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem utfördes vid personliga möten och tre över telefon.

Drivkraften till att mÀnniskor reser har lÀnge ansetts vara behovet att Äka till en geografisk plats för att dÀr utföra nÄgon typ av aktivitet. Med dagens informations- ochkommunikationsteknik (IKT) har vÄr virtuella rörlighet ökat och sÄledes Àr vardagens aktiviteter inte lika bundna till en specifik plats. ResenÀrer numera anvÀnda IKT till att utföra aktiviteter redan under restiden. Genom att vi dÄ kan anvÀnda tiden till fler aktiviteter kan det bidra till att restiden blir vÀrdefull och inte bara en transportstrÀcka fram till mÄlet. I takt med att det de senaste Ären skett en mobil explosion har ocksÄ tillgÀngligheten till IKT ökat under resan.Studien syftar till att undersöka vad mÀnniskor Àgnar sin restid Ät nÀr de pendlar regionalt och hur de ser pÄ vÀrdet av restiden.

Mindre Àn en timmes solsken pÄ vÄr planet innehÄller mer energi Àn hela vÀrldens energiförbrukning pÄ ett helt Är. Ett vanligt villatak i Sverige tar pÄ ett Är emot flera gÄnger mer energi Àn vad dess behov Àr. Potentialen för solenergi Àr mycket stor. Samtidigt anvÀnder samhÀllet idag stora mÀngder energi och det mesta av energin kommer frÄn icke-förnyelsebara kÀllor. Sverige har visserligen en hög andel förnyelsebar energi jÀmfört med andra lÀnder men ÀndÄ Àr mer Àn hÀlften av energin som vi anvÀnder icke förnyelsebar.Syftet med den hÀr rapporten Àr att utveckla ett mer hÄllbart samhÀlle genom att anvÀnda solenergi.

Skador till följd av vibrationsexponering Àr ett aktuellt och omfattande arbetsmiljöproblem, i Sverige arbetar ca 350 000 personer regelbundet med vibrerande handhÄllna verktyg. Under senare Är har det införts skÀrpta regler för att förebygga att arbetstagare kommer till skada till följd av vibrationsexponering. Krav pÄ riskbedömning, ÄtgÀrder relaterade till vibrationsexponering har funnits sedan 2005 och grundas pÄ ett EU direktiv vilket implementerats i nationell lag och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Trots denna uttryckliga reglering av riskbedömning saknas detta pÄ mÄnga arbetsplatser. UtgÄngspunkten för studien kan sammanfattas i frÄgestÀllningen: Förekommer det, inom vÄrt kundunderlag, arbetsmiljöer med vibrationsexponering av sÄdan dignitet att hÀlsorisker kan befaras?Studien vill visa pÄ ett arbetssÀtt för företagshÀlsovÄrden (FHV) att nÄ fram till yrkesgrupper och arbetsmiljöer, speciellt sÄdana som man inte traditionellt betraktar som riskarbetsplatser utifrÄn vibrationsexponering.

De senaste decennierna har sjukvÄrden förÀndrats. FörÀndringsarbetet Àr inspirerat av New Public Management genom införandet av reformer. Teorier och organisatoriska modeller som fungerat bra inom det privata nÀringslivet har applicerats pÄ organisationer inom den offentliga sektorn, vilket medfört en ökad admininistrativ arbetsbörda. Verksamhetsreformen gjorde det möjligt för andra yrkesgrupper Àn lÀkare att ta plats inom högre ledande positioner inom offentlig svensk sjukvÄrd. FörÀndringarna inom sjukvÄrden har krockat med den medicinska professionen.

Tjejer/damer har i regel sÀmre ekonomiska förutsÀttningar i jÀmförelse med killar/herrar nÀr det gÀller idrott, nÄgot vi sjÀlva har upplevt dÄ vi har varit aktiva pÄ hög nivÄ en lÀngre tid. Angelica Lorsell berÀttade för oss om en företagsidé, som skulle kunna gynna elitidrottande tjejer. Idén gÄr ut pÄ att förmedla ett medlemskort, "Elitkortet", dÀr olika samarbetspartners erbjuder mÄlgruppsinriktade rabatter som skulle underlÀtta vardagen för elitidrottande tjejer. Angelica bad oss om synpunkter och hjÀlp för att lyckas genomföra denna affÀrsidé.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att stÀlla drömmen om att starta företagsverksamheten Elitkortet mot vad som krÀvs av oss som företagare för att förverkliga detta, dröm stÀlls mot vardag.Litteraturen beskriver vissa personlighetsdrag som en entreprenör bör ha för att lyckas: prestationsbehov, riskbenÀgenhet och kontrollbehov. Att skriva ner sin affÀrsidé beskriver teorierna som viktigt för att lÀttare sÀtta upp mÄl att strÀva efter.